Rörelseapparaten

Lättläst

”Rörelseapparaten” består av flera kroppsdelar. Skelettet och ledbanden är kroppens stomme och lederna och musklerna gör att vi kan röra oss.

Sjukdomar eller besvär i rörelseapparaten

Sjukdomar eller besvär i rörelseapparaten kan vara medfödda (till exempel reumatism eller skolios, en sidböjning av kotpelaren) men det kan också komma efter att man varit med om en olycka eller fått en idrottsskada.

Besvär i rörelseapparaten kan påverka kroppen mycket olika. Krökningar av ryggen växer bort hos de flesta barn men några procent kräver korsettbehandling, något vanligare hos flickor än pojkar. Av vuxna personer har 80% någon gång haft besvär från ryggen som läkt ut av sig själv.  Andra besvär kan stanna kvar och påverka kroppen längre, till exempel ge smärta eller begränsa rörligheten.

Vilka risker finns i arbetslivet?

När du ska välja utbildning eller yrke kandet vara viktigt att ta hänsyn till om du har eller har haft ont i rörelseapparaten. Kroppen är byggd för att vara i rörelse och därför är det bra att ha ett arbete som både är rörligt och omväxlande. Ensidig  belastning (för mycket eller för lite) kan ge problem i rörelseapparaten, till exempel:

  • Besvär i ländryggen om du står en stor del av arbetsdagen, om du lyfter tungt och ofta med vriden rygg eller har ett arbete som ger helkroppsvibrationer.
  • Besvär i nacken och axlarna om du har ensidiga, upprepade arbetsuppgifter, eller arbetsställningar där man lyfter armarna eller inte har något stöd för underarmarna
  • Besvär i händerna och underarmarna när man arbetar med snabba handledsrörelser, så kallat handintensivt arbete som kräver mycket kraft, eller när man använder verktyg som vibrerar.

Om du redan har något av dessa besvär kan du vara extra känslig i den delen av kroppen, och då riskerar du att besvären blir värre. Då är det extra viktigt att du har ett jobb där du kan variera arbetsuppgifterna och återhämta dig under arbetsdagen. Det finns stora skillnader mellan olika individer i hur känslig man är för fysisk belastning och hur man klarar av olika påfrestningar under längre tid, till exempel tidspress och andra krav i arbetet. Ju fler riskfaktorer, desto större är sannolikheten att man får besvär på sikt. 

Snickare, servitris och undersköterska är exempel på yrken där man ofta gör tunga lyft. Ensidigt upprepat arbete är vanligt till exempel för montörer, lagerarbetare och styckare. De som arbetar med snickeri-, anläggnings- och monteringsarbete använder vibrerande maskiner, som kan ge besvär i händerna och armarna.

Allt arbete ställer krav på fysisk förmåga och påverkar rörelseapparaten. Det är därför viktigt att du hittar är en balans mellan din fysiska förmåga och arbetets krav. 

Lagar och regler

I vissa arbetsuppgifter finns det betydande risker, till exempel om du har så kallat handintensivt arbete eller arbetar med vibrerande maskiner. Då måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll för att du inte ska skadas i arbetet. Det innebär att du får träffa en läkare som undersöker, gör tester och tar eventuella prover.

Hur får man ett hållbart arbetsliv?

Det finns många saker som du själv kan tänka på för att ta hand om din hälsa, både för att förhindra ohälsa och för att du ska må bra under ett långt arbetsliv. 

Dina förutsättningar att få ett hållbart arbetsliv förbättras om du känner till hur faktorer i arbetsmiljön kan påverka din kropp och om du skaffar sig information om dina rättigheter på arbetsplatsen.

Se till att du får utbildning i att använda tekniska hjälpmedel och utbildning i arbetsteknik, till exempel hur du ska lyfta så att det är skonsamt för ryggen.

Försök att variera arbetet så mycket som möjligt genom att ta regelbundna pauser, undvik att sitta stilla länge och växla mellan olika typer av arbetsuppgifter.

Alla muskelgrupper behöver fysisk belastning för att kroppen ska må bra och bli stark. Om du har ett tungt och ensidigt arbete är det viktigt att du får tillräcklig återhämtning så att du inte blir överbelastad.

Trötthet och övergående smärta i musklerna kan vara en tidig signal om att arbetsuppgifterna kan behöva ses över och förändras. Prata med din chef om du till exempel får besvär i rörelseapparaten. Då kan du få hjälp att anpassa arbetet efter dina förutsättningar och undvika att besvären förvärras.

Träna regelbundet för att klara både fysiska och psykiska krav i arbetslivet. Träning kan minska till exempel ryggsmärta och förebygga sjukskrivning. Många arbetsplatser erbjuder idag friskvårdsförmåner eller fysisk träning på arbetstid.

Vilka yrken är friskyrken för rörelseapparaten?

Att ha ett arbete är en friskfaktor i sig. När det gäller yrken som medför extra belastning på rörelseapparaten så kan i princip de flesta yrken organiseras på ett sådant sätt att belastningen inte blir skadlig. Det handlar som sagt om att hitta en balans mellan arbetets krav och den fysiska förmågan. Olika arbetsmoment inom olika yrken kan behöva anpassas efter dina förutsättningar för att arbetet ska bli så skonsamt för kroppen som möjligt.

Belastningsergonomi

Arbetsgivaren är skyldig att undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt eller handintensivt arbete. Detta ska ligga till grund för att göra en bedömning om belastningarna faktiskt innebär en risk för skador i rörelseapparaten. För att bedöma hur stor risken är för att drabbas av besvär behöver hänsyn tas till hur stor belastningen är, hur länge och hur ofta du utsätts. Om inte arbetsgivaren har egen kompetens att bedöma de belastningsergonomiska faktorerna i arbetsmiljön ska arbetsgivaren ta hjälp av en företagshälsa.

Arbetsgivaren ska också se till att du som arbetstagare har möjlighet att bidra i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel tala om ifall det är något som inte fungerar i din arbetsmiljö och vara med att föreslå åtgärder. Arbetsgiven ska också se till att du som arbetstagare får den utbildning som behövs för arbetet, till exempel hur du använder tekniska hjälpmedel för att undvika onödig belastning.

Senast ändrad 2021-08-09

Fotograf/Illustratör: Matton