Ta bort denna sida

Här finns information om lagar och regler och krav från olika myndigheter när det gäller sjukdomstillstånd och risker i arbetslivet. Informationen vänder sig främst till olika professioner: vägledare, yrkeslärare, elevhälsan, arbetsförmedlare med flera.

Medicinska kontroller

Läsanvisning: Informationen är uppbyggd i tre steg (”svårighetsgrader”)

Steg 1: Kort information i beskrivningen av respektive yrke eller sjukdomstillstånd om att det finns myndighetskrav på medicinsk kontroll

Målgruppen är alla som är berörda, dvs ungdomar, vårdnadshavare, vägledare, yrkeslärare, elevhälsan, arbetsförmedlare med flera. Länkar leder vidare till ”Läs mer (steg 2)” för förklaringar och till detaljer om berörd medicinsk kontroll, som beskrivs i steg 3. (Logistiskt måste IT-systemet behålla informationen från steg 1 till steg 3 om vilken medicinsk kontroll som gäller i det aktuella fallet så att man kopplas till rätt medicinsk kontroll i steg 3 om man väljer att gå så långt.)

Steg 2. "Läs mer om medicinska kontroller”

Vad innebär medicinsk kontroll och tjänstbarhetsintyg? Myndigheters medicinska krav och krav på individens funktionsförmåga. 

Målgruppen är alla som är berörda, dvs ungdomar, vårdnadshavare, vägledare, yrkeslärare, elevhälsan, arbetsförmedlare med flera.  För den som behöver detaljer om den aktuella medicinska kontrollen finns hänvisningar från steg 1 (länk) till berörd medicinsk kontroll i steg 31

Steg 3.  Sammanställning över olika myndigheters medicinska kontroller för olika yrken

Här redovisas medicinska hinder inklusive eventuella krav på tjänstbarhets- eller behörighetsintyg.

Målgruppen är främst vägledare men även elevhälsan. Därför är språket fackmässigt i detta avsnitt.

(Obs: Logistiskt måste IT-systemet behålla informationen från steg 1 till steg 3 om vilken medicinsk kontroll som gäller i det aktuella fallet så att man kopplas till rätt medicinsk kontroll i steg 3 om man väljer att gå så långt.)

Medicinsk kontroll - Steg 1 (Generell text)

Målgrupp:  Alla som är berörda, dvs ungdomar, vårdnadshavare, vägledare, yrkeslärare, elevhälsan, arbetsförmedlare med flera

Arbetsgivare har ansvar för att lagar och regler följs på arbetsplatsen. Det innebär bland annat att alla har rätt till en bra arbetsmiljö med så liten risk som möjligt för skada och ohälsa.

I vissa arbetsuppgifter finns det ändå betydande risker, till exempel, damm, starkt allergiframkallande ämnen eller vibrationer från maskiner. Då måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll av den som ska utföra arbetet. Det innebär att man får träffa en läkare som undersöker, gör tester och tar eventuella prover.

Den medicinska kontrollen är till för att ta reda på om den undersökte av hälsoskäl bör utföra arbetet eller har tillräckliga fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. Det kan till exempel vara viktigt om man har allergier, astma eller andra hälsoproblem. Läkaren kommer att ge råd om detta. I vissa fall kan risken att skadas bedömas vara så hög att arbetsgivaren inte får ge den undersökte sådant arbete.Kraven på medicinsk kontroll gäller även under utbildning.

Det är arbetsgivaren som ordnar och betalar den medicinska kontrollen.

Medicinsk kontroll - Steg 1: Exemplet rinit

Målgrupp: Främst ungdomar/vårdnadshavare

Om du ska arbeta med vissa starkt allergiframkallande kemikalier (limmer, färger mm som innehåller di-isocyanater, cyanoakrylat eller syranhydrider) kan du få rinit (allergiska eller icke allergiska näsbesvär) eller astma andra allergiska sjukdomar. Om du redan har rinit kan den försämras. Därför måste du göra en läkarkontroll för att bli ”godkänd” (få ett intyg) för att få utföra arbetet. Läkarkontrollen kallas medicinsk kontroll. En läkare undersöker dig, bedömer om det aktuella arbetet är lämpligt för dig eller inte, och kan också ge dig råd.

Du måste göra en ny kontroll efter några månader och sedan med högst 2 års mellanrum för att få fortsätta arbeta med kemikalierna.

Om du ska arbeta med allergiframkallande epoxiplaster eller akrylater måste arbetsgivaren erbjuda dig en medicinsk kontroll innan du börjar, eller senare om du får besvär av arbetet efter en tid.

Den medicinska kontrollen är till för att skydda dig från att drabbas av ohälsa, till exempel allergisk rinit, astma eller eksem.

Kraven på medicinsk kontroll gäller även under din utbildning.

De medicinska kontrollerna anordnas och betalas av din arbetsgivare.

Medicinska kontroller - Steg 2: LÄS MER om medicinska kontroller

Bakgrund

Arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att analysera och bedöma om arbetet innebär risker för hälsa eller skada och att göra vad som behövs för att ta bort eller minska riskerna.

Olika myndigheter ansvarar för att nödvändiga samhällsfunktioner fungerar som de ska utan att någon kommer till skada. Det gäller till exempel räddningstjänst, polis och allmänna kommunikationer. Det finns vissa arbetsuppgifter i samhället som är särskilt riskfyllda, krävande eller ansvarsfyllda och som ändå måste utföras. Exempel på sådana uppgifter är när man räddar människor ur brinnande byggnader, klättrar i höga master, är förare på buss, tåg och flyg eller arbetar som polis. Det kan också vara att arbeta i miljöer där det till exempel förekommer skadlig strålning eller vibrerande verktyg, giftiga ämnen eller ämnen som är starkt allergiframkallande.

Det går inte att ta bort alla risker som finns i den här typen av arbeten. Det skulle i så fall bli orimligt dyrt eller komplicerat. Det finns inte heller personlig skyddsutrustning som är tillräckligt effektiv för att ta bort alla risker. De som utför arbetet riskerar därför att drabbas av ohälsa eller skada sig. Det finns också en risk att arbetskamrater eller andra skadas.

Vem som helst bör inte utföra sådant riskfyllt eller krävande arbete. Det gäller speciellt personer med särskild känslighet för riskerna eller de som inte har tillräckliga fysiska eller psykiska förutsättningar för att klara av arbetet.

Myndigheters medicinska krav eller krav på funktionsförmåga

Ett antal myndigheter ställer medicinska krav eller krav på funktionsförmåga på dem som ska utföra särskilt riskfyllda eller krävande arbetsuppgiften. Innan en person får arbeta med sådana uppgifter måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll. Kontrollen ska göras av en läkare med speciell behörighet, till exempel vid företagshälsovården, som undersöker om personen uppfyller kraven. Det är arbetsgivaren som ordar med och betalar för undersökningen.

I den medicinska kontrollen kan läkarundersökning, testning av personens kapacitet och provtagning ingå. Vad som ingår i undersökningen beror på vilka arbetsuppgifter och krav det handlar om. Man undersöker om personen till exempel har astma, allergier eller annan överkänslighet. I vissa fall ingår kontroll av syn, hörsel, kondition, styrka med mera.

Läkaren undersöker särskilt om personen har sjukdomar eller tillstånd som kan innebära att man plötsligt förlorar funktionsförmågan, till exempel epilepsi, hjärtfel, stresskänslighet, panikattacker. I undersökningen ingår även frågor om mediciner som kan utlösa sådana tillstånd, till exempel insulin (vid diabetes).

Efter den medicinska kontrollen ger läkaren besked om det aktuella arbetet är lämpligt eller inte och kan också ge råd.

Tjänstbarhetsintyg och behörighet för utbildning och vissa arbetsuppgifter

För vissa särskilt kritiska arbetsuppgifter måste läkare enligt lagen göra en bedömning om personen av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften. Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhetsintyg för att till exempel arbeta med vissa kemikalier eller som dykare, ta körkort för buss eller tåg eller påbörja en utbildning till polis. En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).

Kontrollerna återkommer vanligtvis regelbundet, ofta inom något år (undantag = inträdeskrav för utbildning).

Kraven på tjänstbarhetsintyg och behörighet kan leda till att vissa personer i praktiken inte kan arbeta i det aktuella yrket om det inte går att ordna alternativa arbetsuppgifter.

Särskilda regler gäller vid graviditet och amning, men dessa tillstånd är övergående och tas inte upp här.

Syftet med medicinska kontroller och kraven på behörighet

De medicinska kontrollerna har flera syften:

  • Att skydda arbetstagaren från att drabbas av ohälsa eller skada

Man kan identifiera särskilt känsliga personer, upptäcka begynnande ohälsa och ge råd om arbetet är lämpligt ur hälsosynpunkt. Det är också viktigt att personerna blir observanta på tidiga tecken på ohälsa och får reda på hur man kan arbeta hälsosamt.

  • Att förebygga olycksfall och andra skador som även skulle kunna drabba omgivningen

Det kan till exempel handla om arbetskamrater, passagerare eller hjälpbehövande. Då kontrollerar man att arbetstagaren har de medicinska, fysiska och psykiska förutsättningarna som krävs för att utföra arbetet.

Det finns viss skillnad mellan de olika myndigheternas syfte med de medicinska kontrollerna. Strålsäkerhetsmyndighetens och de flesta av Arbetsmiljöverkets krav finns för att minimera risken för att personen själv utsätts för skadlig exponering, alltså att värna om personens egen hälsa. Flera myndigheter ställer krav på att personen har förmåga att säkert genomföra till exempel klättring, dykning, rök- och kemdykning. Då handlar det dessutom om att värna om arbetskamraters samt kunders eller klienters liv och hälsa (Transportstyrelsen, Polisen, Räddningstjänsten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten och Arbetsmiljöverket).

Myndigheter som ställer krav på medicinska kontroller

Arbetsmiljöverket: Brandman, höghöjdsarbete, dykare, skift-/nattarbetare, arbete med starkt vibrerande maskiner, handintensivt arbete, arbete med vissa ämnen och kemikalier eller farligt damm mm.

Transportstyrelsen:  Förare av fordon på vägar, järnväg, till sjöss och i luften.

Polisen: Medicinska krav ställs inför antagningen till polisutbildning. Uttagningen sker i Rekryteringsmyndighetens regi.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB):  Medicinska krav ställs inför antagning till utbildningen i räddningstjänst, till exempel brandmän. Ytterligare krav ställs av de lokala brandförsvarsorganisationerna.

Försvarsmakten:  Medicinska krav ställs inför antagning till grundutbildningen av bland annat värnpliktiga. Uttagningen sker i Rekryteringsmyndighetens regi.

Strålsäkerhetsmyndigheten: Medicinska krav ställs vid röntgendiagnostik inom sjukvård, tandvård, veterinärvård. Detsamma gäller vid strålbehandling och nuklearmedicin inom sjukvård, industriell radiografering samt hantering av kärnbränsle och radioaktiva ämnen och avfall.

Livsmedelverket:  Ställer inga krav på medicinsk kontroll men kräver att personal inom livsmedelsindustri, restauranger med mera som är smittad ska rapportera detta till sin arbetsgivare.

Medicinsk kontroll - Steg 3: Fördjupning

Målgrupp Vägledare, elevhälsan eller motsvarande.

Här finns en omfattande sammanställning av de berörda myndigheternas medicinska krav och krav på funktionsförmåga.

Läsanvisning

Texten är avsedd för dem som direkt går in i den 14 sidor långa sammanställningen av de sammanlagt 35 medicinska kontrollerna. Den vanliga inkörsporten torde dock vara direktlänkar till berörd medicinsk kontroll från JobbaFrisks olika kapitel, till exempel från den om Rinit som ges som exempel i Steg 1.

Länk ska finnas direkt till den medicinska kontroll som är aktuell.

Sammanställning över olika myndigheters medicinska kontroller med redovisning för medicinska krav och krav på funktionsförmåga

Sammanställningen redovisar yrken och arbetsuppgifter där myndigheter ställer medicinska eller särskilda krav på funktionsförmåga hos yrkesutövaren. I vissa fall gäller kraven redan för antagning till yrkesutbildning (Polis, MSB-Räddningstjänst, Försvarsmakten).

I vissa fall ska den medicinska kontrollen utmynna i en bedömning om den undersöktes hälsotillstånd eller funktionsförmåga är förenligt med att sysselsättas med den aktuella arbetsuppgiften. Så kallad ”tjänstbarhetsbedömning” med av läkare utfärdat ”tjänstbarhetsintyg” (Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten) eller ”behörighet” för arbetsuppgiften (Transportstyrelsen, Polisen, MSB, Försvarsmakten). Utan sådant tjänstbarhetsintyg eller behörighet får den undersökta inte sysselsättas med den aktuella arbetsuppgiften eller påbörja viss utbildning. I flertalet fall ska intyget/behörigheten omprövas efter ett antal år.

Sammanställningen redovisar de aktuella kraven. I vissa fall i detalj (Transportstyrelsen – vägtrafik; Polisen). I några fall har myndigheten bedömt att detaljerad redovisning av kraven är olämpligt eftersom individuella bedömningar görs (Transportstyrelsen –järnvägstrafik). I andra fall är regelverket och kraven extremt omfattande vilket skulle kräva stort utrymme att redovisa i detalj (Transportstyrelsen – luftfart).

Arbetsmiljöverket preciserar inte medicinska krav utan endast vid vilket skadligt arbete som den medicinska kontrollen ska genomföras. Det är då upp till den undersökande läkaren att bedöma om den undersöktes hälsotillstånd är förenligt med arbetet.

Sammanställningen gäller vanligtvis läget i juni 2020. Man bör i aktuella fall kontrollera med berörd myndighet om regelförändringar skett.

För ytterligare förklaringar och information bör man kontakta myndigheten.

Kontaktuppgifter ges vart man kan vända sig för myndighetskontakt.

Hänvisningar ges till respektive regelverk.   (AFS = Arbetsmiljöverkets författningssamling).

 

Berörda myndigheter med sammanlagt 35 olika medicinska kontroller

Arbetsmiljöverket: 27 exponeringar varav 13 med krav på tjänstbarhetsintyg

Transportstyrelsen:  Behörighet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart

Polisen: Behörighet för polisutbildning - Testas av Rekryteringsmyndigheten

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): Behörighet för utbildning till räddningstjänst

Försvarsmakten: Behörighet för grundutbildning - Testas av Rekryteringsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten: Tjänstbarhetsintyg för arbete med Röntgendiagnostik, Strålbehandling mm.

LivsmedelsverketKrav att anställda rapporterar till arbetsgivaren om man är smittbärare.

Arbetsmiljöverket

Regler giltiga juni 2020  (Kontrollera eventuella ändringar hos Arbetsmiljöverket!)

Medicinska kontroller i arbetslivet enligt AFS 2019:3

-Syftet är att minska risken för ohälsa /skada och ev. konsekvenser av detta för omgivningen.

-Ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på sviktande hälsa eller funktionsförmåga på grund av arbetet.

-Ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen och för utfärdande av ev.  tjänstbarhetsintyg.

-Det är i vissa fall lagkrav på tjänstbarhetsintyg för att sysselsättas med arbetsuppgiften där exponeringen förekommer. Krav på förnyat intyg vart 1-3:e år eller oftare om hälsan eller att provtagning visat tecken på hälsorisker.

-Baseras på läkarundersökning, hälsokontroller och i vissa fall blodprover. Den undersökande läkaren avgör om medicinska hinder föreligger för att sysselsättas med arbetsuppgiften.

-För en översikt - se: Arbetsmiljöverket: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/medicinska-kontroller-och-halsoundersokningar-i-arbetslivet/

-För detaljer- se: Arbetsmiljöverket: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/medicinska-kontroller-i-arbetslivet-afs-2019-3.pdf

-Arbetsmiljöverket preciserar inte vilka ohälsotillstånd, diagnoser eller bristande funktionsförmåga som utgör hinder för arbete vid resp. exponering. Detta överlämnas till den undersökande läkaren. Här ges några exempel på sådana ohälsotillstånd.

 

Krav på tjänstbarhetsintyg

 

E X P O N E R I N G

Exempel på yrken eller arbetsuppgifter där exponeringen kan förekomma

Exempel på ohälsa som kan medföra stor skaderisk eller ev. förbud att sysselsättas med arbetsuppgiften

Allergiframkallande produkter

 

 

 

Diisocyanater  (klassad H334)

Byggnadsarbetare

Motorbranschen (lackerare, mekaniker)

Sjukvården (plastgipsning)

Gjuteriarbete

 

Lungsjukdomar tex Astma, KOL; Rökare; Eksem

Organiska syranhydrider  (klassad H334)

Lackerare, Golvläggare

D:o som ovan

Etyl-2-cyanoakrylat

-Metyl-2-cyanoakrylat

                         >30 min/vecka

Nagelskulptör,

Ögonfransstylist

Verkstadsarbete (snabblim)

D:o som ovan

Isocyanater bildade vid termisk nedbrytning av kväveföreningar

Bilplåtslagare, mekaniker,

Medicinsk diatermi

D:o som ovan

                                                                                                              (Fortsättning nästa sida)

Fibrosframkallande damm

 

 

 

Asbest (>50 tim/år)

Rivnings-/renoverings-arbetare, andra byggnadsarbetare t.ex. elektriker

Lungsjukdomar tex Astma, KOL; Rökare

 

Kvarts (>20 tim/vecka; >3 mån/år)

Sten-/stenkrossarbetare, Rivnings-/renoverings-arbetare, Betongarbetare

D:o som ovan

Vissa syntetiska oorganiska fibrer (>50 tim/år)

Industriugnsrengörare

D:o som ovan

 

Tungmetaller  - Blodprov

 

 

 

Bly (>10 tim/vecka <50 tim/år)  

 

 

Elektronikarbete, Elektronikåtervinning, Batteriarbetare

Glasblåsare/gravörer

Målare

 

Blodsjukdomar tex Anemi;

Gravid (risk för fosterskada)

Kadmium

Elektronikåtervinning

Nedsatt njurfunktion; Rökare

Kvicksilver

Elektronikåtervinning

Tandvårdspersonal

Nervsjukdomar/skador.

Gravid (risk för fosterskada)

 

Arbeten som innebär stor fysisk ansträngning

 

 

 

Klättring med stor nivåskillnad

(>13 meter)

Arbete vid master, stolpar, stegar, vindkraftsverk, träd (arborist)

Hjärt-/kärlsjukd. lungsjukd. med nedsatt lungfunktion el. fysisk arb.förmåga; Plötslig förlust av funktionsförmåga tex epilepsi, blodsockerfall; Balansstörning; Begränsad rörlighet; Vissa läkemedel; Substansmissbruk.

 

Rök-/kemdykning

Brandman

Brandförsvarsorganisationer har därutöver egna krävande tester med krav på prestationsförmåga, tex fysisk arbetsförmåga, livräddningsförmåga etc.

Hjärt-/kärlsjukd. lungsjukd. med nedsatt lungfunktion el. fysisk arb.förmåga; Plötslig förlust av funktionsförmåga tex epilepsi, blodsockerfall; Balansstörning; Begränsad rörlighet; Vissa läkemedel; Substansmissbruk.

 

Dykeriarbete i vatten

 

Dykare 

Merparten av somatiska och psykiska ohälsotillstånd utgör hinder. Utreds av dykerimedicinsk expertis enligt EDTC-standard.

 

 

Ej krav på tjänstbarhetsintyg

 

E X P O N E R I N G

Exempel på yrken eller arbetsuppgifter där exponeringen kan förekomma

 

Exempel på ohälsa som kan medföra stor skaderisk

 

Allergiframkallande kemiska produkter (H317 el H334)

 

 

Epoxiplast

Målare, golvläggare, Reliningarbetare

Lungsjukdom tex Astma, KOL; Rökare. Eksem.

Formaldehydhartser

Målare, Möbelsnickare, Träindustriarbetare 

D:o som ovan

Akrylater

Metakrylater

Tandvårdspersonal

Målare, Lackerare

D:o som ovan

 

Övriga arbeten

 

 

 

Vibrerande handhållna

maskiner

Bygg-/anläggningsarbete, snickare, mekaniker trädgårdsarbetare,

Tandläkare/tekniker, Tatuerare

Raynauds sjukdom; Bindvävs-sjukdom; Köldskadade händer; Karpaltunnelsyndrom; Diabetes; Nikotinbrukare, Viss medicinering (betablockare).

Handintensivt arbete

Städare, Löpande-band arbete, Kassaarbete

Besvär i nacke/axlar, armar, händer

 

Nattarbete

> 3 tim mellan kl 22-06

Hälso-/sjukvårdsarbete, Blåljuspersonal, Fordonsförare (långfart), Skiftarbetare, Journalist

Sömnstörningar; Diabetes 1; Psykisk ohälsa; Substansmissbruk.

 

 

 

 

Medicinska kontroller enligt andra förordningar (AFSar)

från Arbetsmiljöverket

 

Ej krav på tjänstbarhetsintyg

 

E X P O N E R I N G

Arbetsmiljöverkets förordning

AFS nummer

Exempel på yrken eller arbetsuppgifter där exponeringen kan förekomma

 

Exempel på ohälsa

Typ av Medicinsk Kontroll.

 

Minderårigas arbetsmiljö

AFS 2012:3

Minderårig = under 18 år

Elev under praktik,     Scen- och kulturarbete, Omvårdnadsarbete, försäljning  mm

 

Riskbedömning av minderårigs säkerhet, fysiska och psykiska hälsa samt utveckling.

 

Buller i arbetet

AFS 2005:16

Byggnadsarbetare, Verkstadsarbetare, Lärare, Musiker mfl

Hörselskada, Tinnitus, Röstproblem, Hjärt-/kärlsjukdom, Stress mm Hörselkontroll mm

 

Artificiell optisk strålning

AFS 2009:7

Personal som arbetar med tex laser, svetsning, viss medicinsk behandling

Ögonskador (fotokeratit/ svetsblänk, grå starr), Hudskador (brännskador, cancer)

Synkontroll

 

Arbete vid bildskärm

AFS 1998:5

 

Vanligaste arbetsplatsen i dagens arbetsliv – ca 80% använder bildskärm i arbetet

Besvär från ögon, nacke/axlar, huvudvärk.

 

Synkontroll + ev. glasögon

 

Elektromagnetiska fält

AFS 2016:3

Personal inom hälso- och sjukvård, djurvård mm (tex magnetröntgen)

 

Termiska effekter (brännskador), nerv-/muskelstimulerande eller sensoriska effekter

Allmän kontroll

 

Smittrisker

AFS 2018:4

Personal inom hälso- och sjukvård, djurvård mm

Smittosam sjukdom orsakad av bakterier, virus, svamp mm

Smittokontroll

 

Arbete med försöksdjur

AFS 1990:11

Personal på laboratorier mm där försöksdjur förekommer

Allergier, Astma, Rinit, Eksem, Djuröverförda zoonoser, Bit-/klös skador mm. 

Allmän kontroll

Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget

AFS 2005:20

Se även:

Transportstyrelsen  -Luftfart

Flygpersonal inom lufttrafikföretag med person-/material transp. med flygplan, helikopter el motsv.

Hälsoundersökning före början + med regelbundna intervall. Hälsoproblem av nattarb/ störd dygnsrytm, buller, vibrationer, fys./psyk belastning mm.

 

 

 

 

Transportstyrelsen

 

Omfattar:

-Vägtrafik – Fordonsförare

-Järnvägstrafik – Lokförare; Tunnelbana och spårväg; Säkerhetspersonal

-Sjöfart - Ombordpersonal med olika befattningar

-Luftfart – Flygare och Flygledare

 

För en översikt se: https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/om_oss/trafiksakerheten-i-sverige/trafiksakerheten-i-sverige-medicinska-krav.pdf

 

 

Transportstyrelsen - Vägtrafik

Regler giltiga juni 2020  Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen

 

Kräver körkortsbehörighet

-Lastbil C

-Buss D

-Taxi

 

-Det ställs krav för att få körkortsbehörighet C och D.

-Baseras på bla synkontroll och läkarundersökning. Fördjupade undersökningar görs vid svårbedömda tillstånd.

-Återkommande kontroller vart femte år eller oftare om risk för försämrat hälsotillstånd.

 

-Mer information till allmänheten - De medicinska kraven i trafiken. Regler och goda råd. Transportstyrelsen publikation nr TS2018 45 Utgåva 2, Februari 2018

-För detaljer - TSFS 2010:125    (TSFS= Transportstyrelsens författningssamling) https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202010_125k.pdf

-För förlängning av behörighet https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Korkort/har-korkort/forlangning-av-hogre-behorigheter/

-Mer information – Telefon 010-49 55 751 eller 0771 818 18                                                                                                        

Krav på hälsotillstånd eller funktionsförmåga för att erhålla behörighet för körkort

 

Körkortsbehörighet C, D och Taxi

Varje sjukdom, skada eller annat medicinskt förhållande som kan antas påverka förmågan att köra fordon ska prövas från trafiksäkerhetssynpunkt.

-Synförmåga (med ev. glasögon el linser) Nedsatt synskärpa eller inskränkt synfält är hinder liksom dubbelseende och total nattblindhet. Nedsatt färgseende är inget hinder. Läkarintyg krävs.

-Hörsel (Körkort D och taxi) Nedsatt så att man ej kan kommunicera med passagerare utgör hinder.

-Balans Plötsliga balansrubbningar eller trafikfarlig yrsel utgör hinder.

-Hjärt-/kärlsjukdomar utgör hinder om de innebär påtaglig risk att hjärtats funktioner försämrads. Pacemaker inget hinder.

-Diabetes – hinder om insulinbehandlad (Kan ej varningstecknen på blodsockerbrist, gör ej blodsockertester, allvarliga tillbud av låg blodsockernivå). Komplikationer i ögon, hjärta-/kärlsystem, nervsystem, hjärna mm.

-Rörelseförmåga Funktionsnedsättning så att fordonet ej kan köras på ett trafiksäkert sätt. Buss- och taxiförare som ej kan hjälpa passagerare i/ur fordonet eller med bilbälte är hinder.

-Neurologiska sjukdomar som utgör trafiksäkerhetsrisk är hinder. Tex mindre än 10 år sedan senaste epileptiskt anfall (utan mediciner). Parkinson eller MS med störd körförmåga utgör hinder.

-Njursjukdom Dialysbehov är hinder.

-Kognitiv störning, demens Allvarlig kognitiv störning utgör hinder, tex Alzheimers sjukdom, svår hjärnskakning, nedsatt omdöme, uppmärksamhet eller förmåga att ta in synintryck, störda psykomotoriska funktioner.

-Vakenhetsstörningar Sömnapné-syndrom, narkolepsi utgör hinder.

-Psykiska sjukdomar som medför trafiksäkerhetsrisk kan utgöra hinder, tex schizofreni, bipolär sjukdom med bristande omdöme eller impulskontroll, anpassningsförmåga, vanföreställningar, missbruk mm. Intyg krävs från psykiater.

-ADHD, autism el motsv. utgör vanligtvis inte hinder. Svåra störningar av tex impulskontroll eller medicinering kan utgöra risk ur trafiksäkerhetssynpunkt. Läkarintyg krävs.

-Substansmissbruk Beroende/missbruk av alkohol eller psykoaktiva substanser utgör hinder tills varaktig nykterhet har verifierats. Rattfylleri eller missbruksvård utgör hinder. Kräver upprepade utredningar med provtagning.

 

 

 

Transportstyrelsen - Järnvägstrafik

Regler giltiga juni 2020  Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen

Transportstyrelsen har strikta krav på hälsa och hälsoundersökningar av personer som arbetar inom spårbunden trafik. Hälsoundersökningarna görs av behörig läkare och återupprepas i olika tidsintervaller. För närmare detaljer hänvisas till Transportstyrelsens olika föreskrifter (nedan).

För närmare detaljer –kontakta: trafikmedicinjarnvag@transportstyrelsen.se    tel  0771-503 503

Lokförare

Information om hälsokraven och hälsokontrollerna finns i Transportstyrelsens föreskrift (TSFS 2011:61) (reviderad år 2013 (TSFS 2013:52.). https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202011_61k.pdf

Mer information om hälsokrav på lokförare: https://www.transportstyrelsen.se/sv/jarnvag/behorigheter/Trafikmedicin/halsokrav-for-lokforare/

-Säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnväg, tunnelbana och spårväg

Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter omfattas av följande Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsa och hälsoundersökningar.

Allmän information om föreskriften: https://www.transportstyrelsen.se/sv/jarnvag/behorigheter/Trafikmedicin/halsokrav-for-personal-med-sakerhetsrelaterade-arbetsuppgifter/

Gällande personal inom järnvägen (TSFS 2019:112) https://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/sok-ts-foreskrifter/details?RuleNumber=2019:112&ruleprefix=TSFS

Gällande personal inom tunnelbana och spårväg (TSFS 2019:113). https://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/sok-ts-foreskrifter/details?RuleNumber=2019:113&ruleprefix=TSFS

Säkerhetskritiska arbetsuppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg

Tågbefälhavare-/klarerare, trafikbiträde, tillsynsman, besiktningsman, signalsäkerhets kontrollant

-Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg omfattas av EU-förordningen 2015/995, även kallad TSD Drift.

-Information om hälsokraven och TSD Drift: https://www.transportstyrelsen.se/sv/jarnvag/behorigheter/Trafikmedicin/halsokrav-for-personal-med-sakerhetskritiska-uppgifter/

 

 

 

 

 

Transportstyrelsen - Sjöfart

Regler giltiga juni 2020  (Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen!)

 

Enligt internationella och nationella regelverk ska de som arbetar på fartyg ha ett giltigt läkarintyg för att ha behörighet för sin befattning. De medicinska kraven varierar för olika fartygstyper, fartområden och befattningar. De är indelade i följande 5 grupper.

Grupp 1 = Däckspersonal (befälhavare, styrman, rorsman, utkik, den som ingår i säkerhetsbesättningen och tillhör däcksavdelningen); 2a = Övrig däckspersonal; 2b = Maskinpersonal; 3 = Intendentur/övriga; 4 = Radiotelefonist. Radiotelefonipersonal.

Enskilda länder utformar själva sina intyg vilket medför att kravbilden kan vara olika beroende på vilket land som utfärdar intyget. Nedanstående gäller för svenskflaggade fartyg.

 

-Undersökningarna och bedömningarna ska göras av en behörig (sjömans-)läkare.

-Krav på förnyat intyg vanligtvis efter 2 år (4 år vid inre sjöfart och vissa fiskefartyg mfl). Läkaren kan dock ytterligare förkorta giltighetstiden, om tätare hälsokontroller behövs.

 

-För allmän information se: https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Ombordanstallda/

-För detaljer se: TSFS 2011:117 - Transportstyrelsens föreskrifter om läkarintyg för sjöfolk

-Rekommendationer för läkarundersökningen vid vissa sjukdomar– se Guidelines on the medical examinations of seafarers, ILO 2013.

-För mer info kontakta Transportstyrelsen, Sekt sjöpersonal: Tel  0771-503 503; 

         e-post sjofart.behorighet@transportstyrelsen.se

 

Krav på hälsotillstånd eller funktionsförmåga för att erhålla behörighet

 

Begränsad undersökning (Syn och hörsel)

Ska bedöma om man uppfyller befattningens krav på syn- och hörselförmåga .

Exempel på krav för behörighet i grupp 1.

-       Synskärpa (med el utan glas el linser) Hinder om under 0,5-0,7 (binokulärt minst 0,2)

-       Synfält – Hinder om nedsatt enligt kriterier.

-       Färgseende – Hinder om nedsatt enligt kriterier.

-       Nattblindhet – Hinder om ej tillräcklig för att genomföra nödvändiga funktioner.

-       Hörsel - Hinder om man utan hörapparat med vardera öra inte kan höra normalt tal på 4 m avstånd (även undersökning med tonaudiometer).

 

Fullständig undersökning och hälsodeklaration (Inklusive syn och hörsel enligt ovan)

Undersökningarna ska utreda om den undersökte har någon sjukdom eller funktionsnedsättning som kan antas medföra en fara för hälsan eller säkerheten för sig själva och övriga ombord eller bli förvärrad eller göra hen oförmögen för tjänstgöring till sjöss. Ska inriktas för att bedöma eventuella sjukdomar eller funktionsnedsättningar som uppgivits i hälsodeklaration samt om sjömannen i övrigt har något hälsoproblem som kan få betydelse för tjänstbarheten till sjöss. Förekomst av tuberkulos ska efterforskas i befogad omfattning.

 

 

 

 

Transportstyrelsen - Luftfart  

Regler giltiga juni 2020  (Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen!)

 

Personalen är indelade i fem olika klasser – Klass 1 = trafikflygare; Klass 2 = privatflygare; Klass 3 = flygledare; LAPL = privatflygare med ultralätt flygplan; Kabinpersonal

Det föreligger krav på medicinskt intyg för att erhålla behörighet att utföra arbetet. Intygen utfärdas vid flygmedicinskt centrum eller av flygläkare (Klass 2 samt LAPL).

Krav på förnyat intyg inom ½ - 5 år beroende på klass och typ av undersökning.

Det finns ingen sammanfattande eller lättöverskådlig information som beskriver de medicinska och funktionskraven vid luftfart.

För detaljer – se https://www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Certifikat-och-utbildning/Flygmedicin/

För ytterligare information kontakta Transportstyrelsen: 0771-503 503, välj luftfart – (medicinhandläggare på flygmedicin).

 

-Se även: Arbetsmiljöverket  AFS 2005:20 Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget.

Krav på hälsotillstånd el funktionsförmåga för att erhålla behörighet

 

De medicinska kraven (somatiska och psykiska) för att erhålla behörighet är mycket höga, speciellt för Klass 1. Regelverket, som till stora delar är internationellt, är omfattande och redovisas därför inte här.

 

 

 

 

 

Polisen

Regler giltiga juni 2020

(Kontrollera ev. ändringar hos Polisen el. Rekryteringsmyndigheten!)

 

Krav för antagning till polisskolan.

Gäller alla personalkategorier med undantag för civila tjänster.

 

-Antagningsundersökningarna genomförs av Rekryteringsmyndigheten.

-Baseras på läkarundersökning, medicinska kontroller, fysiologiska och psykologiska undersökningar/tester/intervjuer. Fördjupade undersökningar kan krävas vid svårbedömda tillstånd.

-Undersökningarna och bedömningarna upprepas inte rutinmässigt. Om man misstänker att individen har drabbats av sjuklighet eller annars förlorat i funktionsförmåga övervägs omplacering inom polisen.

 

Mer information från Polismyndigheten (allmänt)

-Antagningskrav till polisutbildningen: https://polisen.se/om-polisen/bli-polis/ansoka-till-polisutbildningen/antagningskrav-till-polisutbildningen/

-Förklaringar till antagningskraven: https://polisen.se/om-polisen/bli-polis/ansoka-till-polisutbildningen/antagningskrav-till-polisutbildningen/forklaring-av-antagningskrav-till-polisutbildningen/ 

Mer information från Rekryteringsmyndigheten (detaljer om undersökningarna)

https://www.rekryteringsmyndigheten.se/aktuella-ansokningar/polisutbildningen/medicinsk-och-psykologisk-provning/

 

-För ytterligare information kontakta Polismyndigheten  hr-kompetens@polisen.se

 

Krav på hälsotillstånd eller funktionsförmåga för att antas till polisskolan

 

Hälsotillstånd där arbetet som polis kan medföra en försämring av hälsotillståndet eller utgöra en risk för den enskildes, arbetskamraters eller andra personers hälsa och liv i arbetsutövningen.

Hälsotillstånd av den art att den sökande inte klarar av att kunna genomföra ett arbetspass, eller förlängt sådant i skilda miljöer och under påfrestande förhållanden exempelvis utan eller begränsad möjlighet till vila, mat eller dryck. 

 

-Smittsam hepatit eller HIV utgör hinder.

-Kvarvarande tumörsjukdom eller pågående behandling utgör hinder, Uppföljande kontroller skall vara avslutade vid friskförklaring.

-Hjärt-/kärlsjukdomar tex högt blodtryck trots behandling över 160/95 utgör hinder.

-Andningsorganens sjukdomar tex KOL, påverkan av astma (trots behandling), allergi som påverkar möjligheten att vistas i alla typer av miljöer utgör hinder.

                                                                                                                 (Fortsättning på nästa sida)

-Blodsjukdomar tex kronisk anemi (”blodbrist”) eller blodpropp/blödningssjukdomar utgör hinder.

-Sköldkörtelsjukdom –besvär trots behandling utgör hinder.

-Diabetes – insulinbehandlad utgör hinder.

-Övervikt BMI > 33 kan utgöra hinder (individuell bedömning); Grav undervikt BMI <17 utgör hinder.

-Matsmältningsorganens sjukd. tex ulcerös colit, Crohns sjukdom, gallvägssjukdom utgör hinder.

-Kronisk psoriasis på händer eller fötter är hinder.

-Rörelseorganens sjukd. tex reumatoid artrit, arbetsinskränkande artros, ryggsjukdomar med återkommande svår ryggvärk, tidigare skador som gett kvarvarande funktionsinskränkning utgör hinder.

-Ögonsjukdomar tex glaukom, översynt >+8 D, närsynt <-9 D, defekt färgseende eller synfält och nattblindhet utgör hinder. Synskärpan på båda ögonen ska vara minst 0,1 utan glasögon och 0,8 med eventuella glasögon/linser.

-Hörselnedsättning över 20 dB på sämsta örat utgör hinder.

-Nervsjukdomar tex MS, epilepsi, TIA, polyneuropati, sömnstörningar utgör hinder (individuell bedömning).

-Psykiska funktionshinder tex schizofreni, ångest, depression, personlighets- eller beteendestörningar, ADHD, autism mfl.

-Missbruk utgör hinder – drogtester görs.

 

Hinder föreligger om följande funktionskrav inte uppfylles

-Körkortsbehörighet (B enligt Transportstyrelsens kategorier).

-Simkunnighetstest med livräddning (intyg krävs).

-Minst medelgod fysisk kondition och muskelstyrka (testas).

-Psykologiska krav på personlig mognad, grundtrygghet, vara lyhörd och flexibel, engagerad och ansvarsfull, tålmodig och noggrann, samt kommunikativ (psykologisk prövning).

-Säkerhetsmedvetenhet

 

 

 

 

 

 


Räddningstjänst – brandman

 

Regler giltiga september 2020  (Kontrollera eventuella ändringar hos MSB!)

 

 

Brandmän är vanligtvis anställda av den kommunala Räddningstjänsten. Brandmannens arbete kan vara fysiskt mycket krävande och utföras under extrema förhållanden med psykisk press. Man måste ha god rörelseförmåga, muskelkraft och kondition. Man ska också kunna "arbeta lugnt och metodiskt i svåra situationer”.

 

För blivande brandmän ges hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en 2-årig eftergymnasial utbildning kallad Skydd mot olyckor. Utbildningen ger även kompetens att arbeta med skydd mot olyckor vid andra förvaltningar, myndigheter och företag.

 

För att bli antagen till utbildningen ställs dels vissa krav på funktionsförmåga och att man klarat de medicinska kraven vid särskild läkarundersökning (se nedan).

 

De kommunala Räddningstjänsterna ansvarar själva för anställning av sin personal, den kompetens som behövs och de tester som görs. Anställningskraven på en brandman kan därför se lite olika ut hos olika Räddningstjänster. Godkänd utbildning i Skydd mot olyckor hos MSB är dock oftast ett krav. Kontakta därför aktuell räddningstjänst för detaljer.

 

Mer information om utbildningen: www.msb.se/smo

Mer information om de medicinska kraven:

https://www.msb.se/sv/utbildning--ovning/msbs-utbildningsprogram/lakarundersokning/

-För ytterligare information från MSB: utbildning@msb.se

 

 

Krav på hälsotillstånd och funktionsförmåga för att antas till MSBs utbildning

 

 

För att vara behörig till utbildning i Skydd mot olyckor krävs att man har intyg på godkänt simkunnighetsprov samt rullbandstest med full utrustning. Man ska även uppfylla de medicinska och kraven på funktionsförmåga som ställs för ett Tjänstbarhetsintyg för rök och kemdykning enligt Arbetsmiljöverket (Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2019:3; Rök- och kemdykning AFS2007:7). Detta innebär läkarundersökning med bla arbets-EKG (kontroll av hjärtverksamheten under fysisk ansträngning).

För att få fortsätta rök- kemdykning måste Tjänstbarhetsintyget genom arbetsgivarens försorg årligen omprövas genom ny medicinsk kontroll.

 

Exempel på hinder för att antas till MSBs utbildning

-       Hjärt- och kärlsjukdomar

-       Svårare led- och skelettsjukdomar

-       Sjukdomar som kräver regelbunden medicinering och/eller dygnsrytm.

-       Nedsatt syn eller hörsel, annat än i lindrig omfattning. Syn = kraven för C-körkort.

-       Sjukdomar med risk för plötslig medvetanderubbning (ex. insulinbehandlad diabetes, epilepsi)

-       Lungsjukdomar, tex astma, KOL

-       Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (t ex ADHD, Autism, ASD/Aspergers syndrom)

 

 

 

   

Försvarsmakten 

Regler giltiga juni 2020 

(Kontrollera ev. ändringar hos Försvarsmakten eller Rekryteringsmyndigheten!)

 

Militär verksamhet ställer särskilda krav på hälsotillståndet. Detta innebär att all personal ska genomgå militärmedicinsk undersökning och bedömning, inför utbildning till och fullgörande av olika typer av militär tjänstgöring. Syftet är att den enskilde inte ska verka i ett sammanhang som för denne eller annan personal innebär ökad risk för ohälsa eller skada samt att vederbörande ska ha medicinska förutsättningar att fullgöra avsedd befattning utan att utgöra en belastning för förbandet.

För militära tjänster i Försvarsmakten krävs en genomförd grundutbildning med värnplikt. För att kunna genomföra en grundutbildning finns det vissa grundkrav. Sedan har specifika befattningar ytterligare fysiska och medicinska krav som baseras på den befattningens krav och förutsättningar. Till exempel är det högre fysiska krav för en befattning som jägarsoldat än sambandssoldat.

 

För civila tjänster i Försvarsmakten gäller inte samma grundkrav om en genomförd grundutbildning med värnplikt, och därmed inte samma fysiska och medicinska krav för anställning.

 

Antagningsundersökningarna till grund- och officersutbildning genomförs av Rekryteringsmyndigheten.

 

Hälsotillstånden anges med diagnoskoderna enligt ICD-systemet. Därutöver sätts en siffra (0-8) som anger sjukdomens/tillståndets betydelse ur militärmedicinsk synpunkt. Noll anger synnerligen betydande nedsättning = Ej tjänstbar inom Försvarsmakten. Tex insulinbehandlad diabetes.

För detaljer se: Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder (FM MBG) Utgåva 2019

För mer information: Rekryteringslinjen 08-514 390 09 (vardagar kl 10-15)   rekrytering@mil.se

Krav på hälsotillstånd el funktionsförmåga för att antagas till grundutbildning

 

Vanliga tillstånd som leder till avslag på en ansökan till grundutbildning med värnplikt är:

-       Skador, både tidigare och nuvarande (beroende på försämringsrisk)

-       Insulin- eller tablettbehandlad diabetes, epilepsi

-       Svår psoriasis eller eksem

-       Svåra allergier, tex nötter, skaldjur, glutenintolerans, mjölkproteinallergi

-       Astma som påverkar livsföringen

-       För lågt <17 eller för högt >33 BMI (>30 om låg testad fysisk arbetskapacitet)

-       Ögon med synfältsdefekter, svåra brytningsfel

-       ADHD eller Aspergers syndrom

-       Psykiska sjukdomar såsom psykos, bipolär sjukdom, paniksyndrom, anorexi.

-       Använt narkotika

 

 

 

 

 

Strålsäkerhetsmyndigheten - SSM

Regler giltiga juni 2020 

(Kontrollera eventuella ändringar hos Strålsäkerhetsmyndigheten!)

 

Gäller vid tillståndspliktig verksamhet vid bla:

-Röntgendiagnostik inom sjukvård, tandvård, veterinärvård

-Strålbehandling och nuklearmedicin inom sjukvård

-Industriell radiografering

-Hantering av kärnbränsle och radioaktiva ämnen och avfall mm-Gäller arbetstagare där risk att överstiga av SSM listade stråldosgränser inte kan försummas.

 

-Gäller endast joniserande strålning (röntgen, alfa, beta, gamma), men inte UV- eller IR-strålning.

 

-Medicinsk kontroll skall genomföras årligen med utfärdande av tjänstbarhetsintyg.

-Journalhandlingar skall sparas i 30 år eller tills personen har fyllt 75 år.

 

-För mer information se: Strålskyddslagen 2018:396 kap 4, samt Strålskyddsmyndighetens föreskrift SSMFS 2018:1 kap 29

-Publikationer med kriterier för tjänstbarhet som vänder sig till icke-specialister finns ej för närvarande.

-En handbok för läkare är under framtagande.

 

-För kontakt med Strålskyddsmyndigheten: administrator@ssm.se

 

Krav på hälsotillstånd eller funktionsförmåga för att få tjänstbarhetsintyg

 

-Tjänstbarhetsbedömningen baseras på en hälsodeklaration, behörig läkares undersökning och bedömning om arbetstagarens hälsotillstånd tillåter att denne sysselsätts med de arbetsuppgifter som bedömningen avser. Läkaren bedömer om arbetstagarens hälsotillstånd innebär att denne löper större risk än normalt att skadas av arbete med joniserande strålning eller att orsaka händelser med exponering av sig själv eller andra personer som följd.

 

-Specifika hälsotillstånd som förhindrar tjänstbarhet är ej beskrivna.

-Några exempel som ges är blodsjukdomar och diabetes, hudsjukdomar och neurologiska sjukdomar tex epilepsi samt psykiska sjukdomar och missbruk av alkohol eller narkotika.

 

 

 

 

 

Livsmedelsverket

Regler giltiga juni 2020  (Kontrollera ev. ändringar hos Livsmedelsverket!)

 

-Livsmedelsindustri, kökspersonal storkök, restauranger mm

 

Det finns enligt Livsmedelsverket inga krav på hälsokontroller eller läkarintyg gällande personer som arbetar med livsmedel.

 

-Personer som lider av eller är bärare av en sjukdom som kan överföras via livsmedel eller som till exempel har infekterade sår, hudinfektioner, andra sår eller diarré får emellertid inte tillåtas att hantera livsmedel eller vistas på en arbetsplats där livsmedel hanteras om det finns risk för direkt eller indirekt kontaminering. Alla personer som har sådana åkommor och som är anställda i ett livsmedelsföretag och som förmodas komma i kontakt med livsmedel skall omedelbart rapportera sjukdomen eller symtomen, och om möjligt deras orsaker, till livsmedelsföretagaren.

 

För mer information:

-LIVSMEDELSVERKET Tillsynsavdelningen Vägledning om hygien 2006-01-01

http://www.assistenthunden.com/hundaritjanst/vgledning_fr_hygien.pdf

 

-EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, Bilaga 2, Kapitel 8

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02004R0852-20090420&from=en