Lätt om Rörelseapparaten

Original- text

”Rörelseapparaten” är skelettet, ledbanden lederna och musklerna. Rörelseapparaten gör att vi kan röra oss.

Sjukdomar eller besvär i rörelseapparaten

Man kan födas med sjukdomar i rörelseapparaten. Sjukdomar kan vara reumatism eller böjd ryggrad. Man kan också få besvär av en skada.

Besvär i rörelseapparaten kan påverka kroppen mycket olika. Krokig rygg växer ofta bort. Ibland behövs korsett för att räta upp en krokig ryggrad. En del problem växer aldrig bort. Då måste man tänka på det för att inte bli sämre.

De flesta vuxna har någon gång haft ont i ryggen.

Vilka risker finns i arbetslivet?

Har du haft problem med skelett, leder eller muskler är det viktigt att tänka på det när du väljer skola eller jobb.

Kroppen är byggd för att röra sig, men att bara göra samma rörelser hela tiden kan ge skador. 

Några problem man kan få av att röra sig utan omväxling är:

  • Besvär i ländryggen.
    - om du står en stor del av arbetsdagen
    - om du lyfter tungt och ofta med vriden rygg
    - om du har ett arbete som ger helkroppsvibrationer.

  • Besvär i nacken och axlarna
    - om du har ensidiga, upprepade arbetsuppgifter.
    - om du har arbetsställningar där man lyfter armarna.
    - om du inte har något stöd för underarmarna.

  • Besvär i händerna och underarmarna.
    - om du arbetar med snabba handledsrörelser.
    - om du använder verktyg som vibrerar.

Om du redan har besvär kan du vara extra känslig. Då riskerar du att besvären blir värre. Har man besvär är det extra viktigt att du har ett jobb där du kan ha olika arbetsuppgifter. Det är också viktigt att hinna vila ansträngda kroppsdelar. 

Olika mäniskor är olika känsliga. En del klarar tunga arbeten, andra klarar det inte. En del klarar av att stressiga arbeten, andra klarar det inte.

Det är större risk att få problem om man har många riskfaktorer. Till exempel både ett tungt arbete och stress.

En snickare lyfter ofta tungt. Det gör en servitris och en undersköterska också. Montörer och styckare har ofta enformiga arbetsuppgifter. 

De som arbetar med vibrerande verktyg kan få skador och problem av detta.

Allt arbete ställer krav på kroppen och påverkar den. Det är viktigt att arbetets krav inte är större än vad din kropp klarar av.

Lagar och regler

I vissa arbetsuppgifter finns det stora risker. En sådan uppgift är att arbeta med maskiner som vibrerar. Då måste arbetsgivaren ordna en medicinsk kontroll för att du inte ska skadas i arbetet. Det innebär att du får träffa en läkare. Läkaren undersöker, gör tester och tar prover.

Det står mer om detta på sidan om medicinska kontroller.

Hur får man ett hållbart arbetsliv?

För att kunna jobba och fortsätta vara utan besvär måste du veta vad som påverkar din kropp. Du måste också veta vad du har rätt till på ditt jobb. 

Se till att du får lära dig att använda de hjälpmedel som du har. Ser också till att du får lära dig hur du ska jobba rätt. Att jobba rätt kan vara att lyfta tunga saker på ett sätt som inte skadar ryggen. Att jobba rätt kan också vara att ta pauser. Försök att inte sitta stilla länge. Försök att göra olika saker under din dag på jobbet.

Alla muskler behöver användas för att må bra. Men det är också viktigt att musklerna får vila. Får musklerna inte vila kan de bli skadade.  

Om man ofta får ont eller blir trött kan något vara fel. Då behöver man prata med sin chef. Man behöver ofta ändra arbetet så att man inte får mer ont.

Träna regelbundetär bra för både kroppen och hjärnan. Träning kan minska till exempel ont i ryggen. Träning kan göra så att man slipper bli sjukskriven. Ofta kan man få hjälp att betala för träningen. Ibland kan man få träna på arbetstid. Din arbetsgivare vill ju att du ska kunna fortsätta arbeta.

Vilka yrken är friskyrken för kroppen?

Att ha ett arbete gör att man blir friskare. Arbeten som är jobbiga för kroppen kan ofta göras lättare. Man kan till exempel få ta pauser. Man kan också få byta arbetsuppgifter ofta. 

Mer information finns här: ”Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2” och ”Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1”. /

Belastningsergonomi

Belastningsergonomi betyder att anpassa arbetsmiljön efter hur arbetet påverkar kroppen. 

Det är arbetsgivare som ska se till att de som jobbar inte riskerar att bli sjuka eller får ont. Det finns olika sätt att ta reda på hur tufft ett arbete är för kroppen. Mer information om detta kan man hitta här: Belastningsergonomi 2012:2

Arbetsgivaren kan få hjälp av företagshälsovården för att ta reda på hur jobbigt ett arbete är.

Du har rätt att tala om när något i ditt arbete inte fungerar. Du har också rätt att föreslå hur man kan göra det bättre. Dessutom har du rätt att lära dig det du behöver för att inte få skador eller få ont.