Fysisk belastning

Vilka risker finns i arbetslivet?  

I många yrken ingår uppgifter som kan vara fysiskt tunga och/eller som utförs i obekväma lägen och positioner för kroppen. Alla sådana situationer behöver inte vara skadliga men det finns en risk för att olika delar av kroppen blir överbelastade till exempel om du arbetar med tung belastning eller samma rörelser en längre tid. Det kan också finnas en risk om du inte har tillgång till lyfthjälpmedel, arbetar i snabbt tempo och när arbetet känns tyngre än du har ork för.   

För att fysisk belastning på kroppen ska vara hälsofrämjande och stärkande behöver det finnas en balans mellan belastning och återhämtning, vila och aktivitet samt en variation mellan olika rörelser och vilken del av kroppen som används. Hur balansen och variationen behöver se ut beror på många olika faktorer som till exempel hur tungt det är, hur lång tid uppgiften pågår, hur ofta och snabbt du gör uppgiften, hur ofta du kan vila. 

Hög fysisk belastning 

En hög fysisk belastning i arbetet kan leda till överbelastning av muskler och leder, detta ökar risken för skada eller sjukdom i dessa och att hälsan kan påverkas negativt. Det är arbetsgivaren har ansvar för att arbetet inte är för tungt eller skadligt. Det finns också olika sätt för dig att minska belastningar och risker.   

Nedan beskrivs olika typer av fysiskt arbete. Det kan vara bra att känna igen dessa så att du kan vara uppmärksam på hur det känns i kroppen och på vad du behöver göra för att arbeta på ett så säkert sätt som möjligt.  

Manuell hantering och kraftkrävande arbete  

Manuell hantering betyder att med hjälp av kroppens egen kraft lyfta, bära, skjuta eller dra något. Det förekommer inom många olika arbeten, till exempel i butiker när varor packas upp och hanteras, när tunga kartonger, föremål och lådor lyfts på lager, inom vården när patienter behöver hjälp och eller vid servering av mat och dryck på restaurang. Manuell hantering kan också vara att använda och hålla i olika redskap som motorsågar, borrar, muttermaskiner och andra verktyg.  

Vid höga krav på muskelkraft kan belastningen bli för tung för vissa delar av kroppen som rygg, axlar, händer och knän vilket kan ge besvär.   

En del arbetsuppgifter ställer också höga krav på kondition. Vid arbete med stora muskelgrupper under en längre tid belastas musklerna men också cirkulationssystemet; hjärta och lungor. Det kan vara att under en lång tid cykla, arbeta i högt tempo med kroppen, gå eller bära föremål i trappor.  

Obekväma arbetsställningar 

En del arbetsuppgifter inom bland annat vård och omsorg, byggbranschen, snickeri, VVS (värme, ventilation och sanitet), måleri, mark- och anläggningsarbete eller el-arbete utförs med kroppen i en obekväm ställning. Det kan vara att arbeta knästående eller sittandes på huk, att arbeta med ryggen framåtböjd eller armar och händer uppsträckta långt från kroppen eller över huvudet. Ofta pågår det obekväma arbetet under längre tid eller flera gånger under arbetsdagen. Vid arbete i obekväma arbetsställningar ökar risken att enskilda kroppsdelar belastas mer än vad kroppen tål.  

Arbete med liknande rörelser som upprepas många gånger, repetitivt arbete  

Arbetsuppgifter där man utför samma rörelser om och om igen under en längre tid brukar kallas repetitiva. Ofta utförs rörelserna i ett högt tempo. Belastningen på de muskler och leder som används blir ofta hög vilket kan leda till skador. Ofta uppträde de här skadorna  gradvis. Även om man hanterar lätta små föremål så räcker armarnas egen tyngd för att belastningen ska bli hög.  Exempel på repetitiva arbetsuppgifter kan vara packning, styckning, sortering, kassaarbete och varuplock i livsmedelsaffär.  

Vilka riskyrken finns det?   

Arbetsuppgifter med hög fysisk belastning, manuell hantering och repetitiva rörelser är vanligt inom bland annat följande branscher:  

• bygg- och anläggning,  
• lokalvård,  
• hotell- och restaurang,  
• transport- och lager,  
• livsmedelsbranschen,  
• vård- och omsorg  

För lite fysisk belastning och kroppsrörelse 

Stillasittande arbete  

Arbeten som innebär att du sitter större delen av arbetstiden kan medföra problem för hälsan. Det kan vara arbeten där man har datorn som främsta arbetsredskap och sitter eller står still långa stunder. Det kan också vara när man sitter still och kör olika fordon och maskiner som truck, buss, grävmaskin, taxi.  

Ibland kombineras dessa arbeten med att man utför små upprepade rörelser med armar och nacke och att måste koncentrera sig på till exempel grävskopan eller trafiken. Detta kan öka risken att få ont i nacke, axlar och händer.  

De risker på hälsan som dessa av arbeten innebär går att motverka genom att regelbundet röra sig under arbetstid och genom att se till att vara fysiskt aktiv på fritiden. 

Långvarigt stående  

Att utföra arbete i stående på samma plats under längre tid är inte heller bra för kroppen. Hjärtat och blodkärlen belastas när man står stilla och inte använder musklerna i benen, eftersom benens rörelse hjälper till att pumpa blodet tillbaka från benen. Även ryggen, höfter, knän och fötter belastas. Kroppen behöver en variation genom att man växlar mellan stående, gående och sittande under arbetsdagen.  

Ergonomi  

Ergonomi handlar om att utforma arbetsplatser och arbeten så de är anpassade till människors förutsättningar. Att tänka på ergonomi på en arbetsplats är viktigt för en bra arbetsmiljö, så att risken för ohälsa och olyckor minskar, och så att hälsa och välbefinnande ökar.  

Belastningsergonomi handlar om hur fysisk belastning i arbetet påverkar skelett, muskler och leder. Det kan vara att använda ett lyfthjälpmedel eller att använda en viss teknik för att lyfta eller knuffa något så att kroppen belastas på ett skonsammare sätt. Det kan också vara att höjden på arbetsborden anpassas så att längre personer slipper arbeta med böjd rygg eller kortare personer slipper arbeta med uppdragna axlar.  

Det är viktigt att arbetet planeras så att man får lagom mycket att göra på arbetet och en blandning av fysiskt tyngre och lättare uppgifter. 

Lagar och regler     

Arbetsgivaren ska enligt lagen undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande. Detta kan bero på arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt eller handintensivt arbete. Dessa undersökningar ska ligga till grund för att göra en bedömning om belastningarna faktiskt innebär en risk för skador.  

För att bedöma risken för att någon ska drabbas av besvär behöver man ta hänsyn till hur stor belastningen är och hur länge och hur ofta den sker. Om inte arbetsgivaren har kunskapen för att bedöma arbetsmiljön ska de ta hjälp av företagshälsovården.  

Arbetsgivaren ska se till att du som arbetstagare: 

• har möjlighet att bidra i arbetsmiljöarbetet genom att tala om ifall det är något som inte fungerar i din arbetsmiljö och vara med och föreslå åtgärder. 
• får den utbildning som behövs för arbetet, till exempel hur du använder tekniska hjälpmedel för att undvika onödig belastning. 
• får kunskap så att du kan känna igen tidiga, kroppsliga signaler på överbelastning och ta dessa på allvar.