Vad är epilepsi
Epilepsi är ett tillstånd där nervceller i hjärnan anfallsvis skickar ut onormala och kraftiga signaler till kroppen. Detta kan vanligtvis leda till olika typer och grader av störningar i medvetandet och muskelaktivitet, allt från en kortvarig ”frånvarokänsla” till tillstånd där personen faller ihop i medvetslöshet och krampanfall. Hur anfallen ser ut kan bero på vilken del av hjärnan som är påverkad.
Tendensen till epileptiska anfall kan vara medfött men epilepsi kan även vara en följd av hjärnskada vid olycksfall, stroke eller hjärntumör. Missbruk (alkohol, narkotika), hög feber eller hög mental belastning och stress kan utlösa ett anfall hos den som har epilepsi. Samsjuklighet är vanligt, till exempel depression eller ångest samt andra följder av skadan som orsakat epilepsin, till exempel hjärnskadan eller hjärntumören. Epilepsi kan behandlas med läkemedel eller operation.
Diagnosen epilepsi kräver att personen har en varaktig benägenhet för oprovocerade anfall. Dvs upprepade anfall utan att det finns en akut övergående påverkan av hjärnan. Anfallen kan komma glest eller tätt. Har man diagnosen epilepsi men varit anfallsfri i 10 år, varav de fem sista utan medicinering, brukar man anse att epilepsi inte längre föreligger.
Epilepsi är oftast en dold funktionsnedsättning eftersom personen, förutom i anslutning till anfallen, kan fungera helt normalt till exempel på arbetet. Samsjuklighet eller biverkan av läkemedlen kan emellertid vara störande. Cirka 80 000 personer i Sverige har epilepsi.