Epilepsi

Epilepsi - kort om sjukdomen 

Vid epilepsi skickar hjärnan anfallsvis ut onormala och kraftiga signaler till kroppen. Detta kan leda till störningar i medvetande och aktivitet. Allt från lindriga besvär till att personen faller ihop i medvetslöshet och krampanfall. Mellan anfallen kan man fungera helt normalt. 

Detta kan vara medfött men även en följd av till exempel hjärnskada, stroke, hjärntumör, missbruk, feber eller hög mental belastning och stressEventuell epilepsi utreds av specialistvården.  

Vilka risker finns ur ett yrkesperspektiv - Riskyrken 

Epilepsi kan uppkomma av till exempel arbetsolycka med skallskada samt av ämnen eller situationer som kan orsaka stroke eller cancer. Epileptiska anfall hos person med epilepsi kan uppkomma av stress eller skiftarbete. 

Vid epileptiskt anfall under arbetet kan personen falla ner från höjd eller förlora kontrollen över en riskabel arbetsmaskin, arbetsprocess eller fordon. Förutom att själv skadas kan omgivningen försättas i fara, till exempel arbetskamrater, passagerare eller hjälpbehövande.  

Hur får man ett hållbart arbetsliv?

Den som har epilepsi bör välja yrke eller arbetsplats som inte medför förändringar i dygnsrytmen, det vill säga inte nattarbete eller skiftarbete. Det är också bra med ett yrke där arbetsuppgifterna och arbetsorganisationen inte medför hög mental stress 

Myndigheters krav   

Med anledning av riskerna för personen själv och omgivningen finns det ett antal yrken och arbetsuppgifter som inte är lämpliga för personer med epilepsi. Det rör sig främst om yrken inom transportbranschen (förare i vägtrafik, järnväg, sjöfart, luftfart), räddningstjänst (brandmän), polis samt Försvarsmakten. Där finns det nationella, och i visa fall internationella, krav på tillstånd baserat på medicinsk kontroll av den som ska utöva yrket. Det finns mer information om medicinska kontroller och epilepsi här.

 

Vad är epilepsi

Epilepsi är ett tillstånd där nervceller i hjärnan anfallsvis skickar ut onormala och kraftiga signaler till kroppen. Detta kan vanligtvis leda till olika typer och grader av störningar i medvetandet och muskelaktivitet, allt från en kortvarig ”frånvarokänsla” till tillstånd där personen faller ihop i medvetslöshet och krampanfall. Hur anfallen ser ut kan bero på vilken del av hjärnan som är påverkad.

Tendensen till epileptiska anfall kan vara medfött men epilepsi kan även vara en följd av hjärnskada vid olycksfall, stroke eller hjärntumör. Missbruk (alkohol, narkotika), hög feber eller hög mental belastning och stress kan utlösa ett anfall hos den som har epilepsi. Samsjuklighet är vanligt, till exempel depression eller ångest samt andra följder av skadan som orsakat epilepsin, till exempel hjärnskadan eller hjärntumören. Epilepsi kan behandlas med läkemedel eller operation.

Diagnosen epilepsi kräver att personen har en varaktig benägenhet för oprovocerade anfall. Dvs upprepade anfall utan att det finns en akut övergående påverkan av hjärnan. Anfallen kan komma glest eller tätt. Har man diagnosen epilepsi men varit anfallsfri i 10 år, varav de fem sista utan medicinering, brukar man anse att epilepsi inte längre föreligger.

Epilepsi är oftast en dold funktionsnedsättning eftersom personen, förutom i anslutning till anfallen, kan fungera helt normalt till exempel på arbetet. Samsjuklighet eller biverkan av läkemedlen kan emellertid vara störande. Cirka 80 000 personer i Sverige har epilepsi.

Senast ändrad 2023-06-02