Frågor och Svar

Arbetsmiljöverket föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) gäller för minderåriga som i dessa föreskrifter likställs med arbetstagare. Den minderåriga ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Det innebär bland annat tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, och tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Därtill ska den minderåriga få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska följa upp att instruktionerna efterlevs

Detta visar på vikten av att ha arbetsmiljö som en röd tråd genom hela utbildningen så att ergonomi tränas SAMTIDIGT som det praktiska yrkeskunnandet och INTE som en föreläsning om arbetsträning vid sidan om.

Ja, det är viktigt att ergonomi är något som återkommer kontinuerlig och blir en naturlig del av utbildningen.

Eftersom du haft eksem som liten har du lättare än andra att få eksem när du utbildar dig eller på framtida jobb som fordonsmekaniker. Men alla får inte problem! Något som kan vara bra för dig är att prata med skolhälsovården eller studievägledare om vad du har tänkt välja. De vet mer om vilka risker och möjligheter som finns och på så sätt kan ni komma fram till hur du ska göra.

Vi skulle här rekommendera som elev i årskurs 9 att gå in på www.jobbafrisk.se och läsa om sin sjukdom/hälsotillstånd och sedan läsa vidare om yrken som man kanske bör undvika om man har denna känslighet men också vara medveten om riskerna.

Att arbeta som kock innebär mycket kontakt med vatten, rengöringsmedel och olika livsmedel. Detta kan vara påfrestande för en redan känslig hud och risken är stort att ditt eksem blir sämre.

Att arbeta med djur innebär också mycket kontakt med olika ämnen från djur (päls, saliv…) som kan ge allergier och kan försämra ett eksem. Man har också mycket kontakt med vatten, rengöringsmedel, urin och avföring som är påfrestande för en känslig hud.

​Ja, för de yrkesutbildningar där man bedömer att yrkesutövningen kommer att kräva tjänstbarhetintyg.

Det viktigaste är att de gör en lagstadgad läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Denna läkare ska ha kunskap om sjukdomar, känslighet och risker i aktuellt arbete. Läkaren förmedlar råd och behov av extra undersökning och framtida undersökningar. Framtida undersökningar är för att hitta tidiga tecken på vibrationsskada, innan skadan blir för stor.

Eftersom du haft eksem som liten har du lättare än andra att få eksem när du utbildar dig eller på framtida jobb som fordonsmekaniker. Men alla får inte problem. Något som kan vara bra för dig är att prata med elevhälsan eller studievägledare om vad du har tänkt välja. De vet mer om vilka risker och möjligheter som finns och på så sätt kan ni komma fram till hur du ska göra.

Eftersom du redan har utvecklat vibrationsskador är det mycket viktigt att du håller din exponering för vibrationer så låg som möjligt. Arbetsgivaren ska se över dina arbetsuppgifter för att minska din exponering. Några förslag på åtgärder är att alltid har nya, välservade verktyg som vibrerar så lite som möjligt, att ha arbetsrotation med varierande arbetsuppgifter, att ha regelbundna pauser och så vidare. Är du fortfarande ung bör du allvarligt fundera på att byta yrke för att komma bort från vibrationsexponeringen.

Den lista vi har på jobbafrisk.se är ju yrken där det finns risker om man har olika hälsotillstånd och vad man bör tänka på samt yrken man inte bör välja på grund av sin hälsa. Du kan också gå in och läsa på om medicinska kontroller och vad olika myndigheter säger vad som krävs för tjänstbarhetsintyg.

Din beskrivning låter som att du har utvecklat ögonbesvär och astma. Kontakta din vårdcentral för vidare utredning. Om det visar sig att du har fått en astma behöver du fundera mycket noggrant om du verkligen ska söka jobb som billackerare. Som billackerae exponeras man frekvent för vissa kemiska ämnen i lackerna, som enligt Arbetsmiljöverkets lagstiftning kräver regelbundna medicinska kontroller via företagshälsovården med en tjänstbarhetsbedömning. Har man astma kommer man inte få ett tjänstbarhetsintyg.

Arbete som byggnadsarbetare är mycket tungt och innebär bland annat tunga lyft. Detta skulle kunna bli påfrestande för din rygg.

Att arbeta som rök- och kemdykare innebär att man måste genomgå regelbundna läkarundersökningar. Man måste uppfylla speciella krav både fysiskt och mentalt för att få lov att arbete som rök- och kemdykare. Det är inte troligt att du kommer få ett godkänt tjänstbarhetsintyg när du har en ansträngningsastma.

Frisöryrket är tyvärr inte helt riskfritt. Den största faran är handeksem eller allergier som orsakas av kemikalier och våtarbete. Vi har en sida med information om arbetsmiljörisker som rör frisörer, och information hur man kan förebygga problem i frisöryrket finns här.
Om man har eksem eller har haft det när man var liten bör man tänka sig för innan man bestämmer sig för att bli frisör. Arbetsuppgifterna gör att eksemet kan komma tillbaka eller förvärras och man kan bli tvungen att byta yrke. Diskutera med din sons läkare vad som gäller för just honom. 

Eksem behöver inte ha något med allergi att göra. Det kan till exempel vara så att rengöringsmedlet är irriterande och har gjort att det börjat klia. För att slippa eksemet bör du använda handskar när du jobbar och använda en hudkräm.

Vid arbete som florist kommer man i kontakt med bland annat pollen och mögel som kan irritera känsliga luftvägar, till exempel vid astma. Du kanske kunde testa att jobba med det innan du bestämmer dig definitivt.

Det är reglerat i Diskrimineringslagen.

Det är inte förbjudet att arbetsgivaren ställer sådana frågor, men det är förbjudet att grunda anställningsbeslutet på den informationen. Anställningsbeslutet ska grundas på den sökandes kompentens till den utlysta tjänsten. Det finns dock vissa undantag där den sökandes fysiska eller psykiska hälsa är av stor vikt som till exempel yrken som brandman eller polis.

Om Du känner dig osäkert hur du ska förhåller dig om det kommer upp sådana frågor i en anställningsintervju, ta kontakt med ditt fackförbund.

Arbetsgivare är skyldiga att följa arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Om detta inte följs riskerar arbetstagare att råka ut för olyckor eller ohälsa på grund av arbetet. Om Arbetsmiljöverkets inspektörer besöker arbetsplatsen och finner brister i arbetsmiljön, eller i arbetsmiljöarbetet, kan arbetsgivaren få krav på att åtgärda detta.

Vidare kan skyddsombud göra en begäran till arbetsgivaren om åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen 6 kap 6 a§. Om skyddsombudet anser att arbetsgivaren inte genomför åtgärder inom rimlig tid kan hen kontakta Arbetsmiljöverket och begära ett ställningstagande.

Mer information finns på arbetsmiljöverket (länk)

Det är en komplex fråga. På av.se kan man hitta information om arbetsskadestatistik och arbetsmiljöstatistik. Det rapporterades över 6000 arbetsolyckor och nästan 1000 arbetssjukdomar år 2020 för hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning.

I rapporten Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen Del II: Hur SAM genomförs i branscherna kan man läsa att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ofta blir en sidouppgift som leder till att det blir svårt att uppfylla kraven. Däremot verkar det som att systematiken i SAM har ökat, särskilt mot olycksfallsrisker.

Som du kanske läst i vår jobbguide om sjuksköterska, innebär arbetet bland annat kontakt med irriterande ämnen och många handtvättar. Det här kan göra att ditt eksem blir värre. Om du ändå vill satsa på yrket, så sikta gärna in dig på någon inriktning som är lite mindre påfrestande för huden. Mer om olika slags jobb för sjuksköterskor kan du läsa om hos Arbetsförmedlingen.

Ja, se till att arbetsplatsen köper in eller hyr verktyg som är lågvibrerande, har vibrationsdämpning, har ergonomiskt utformade handtag. Observera att kvinnor egentligen inte skadas lättare än män, men att kvinnor oftare får skador eftersom verktygens handgrepp inte är utformade för kvinnornas i regel mindre händer. Dåligt ergonomiskt anpassade verktyg ger ökad skaderisk.

• Undvika arbete i kyla.
• Minska belastningar i hand arm generellt, eftersom kombinationen belastning och vibrationer ökar skaderisken.
• Minska exponeringstiden.
• Arbetsrotation.
• Regelbundna medicinska kontroller för att upptäcka skador tidigt, innan de blir för svåra.
• Om det finns anställda som fått vibrationsskada bör alla med liknande arbetsuppgifter göra läkarundersökning.
• Om man känner till att branschen i stort har vibrationsskador, bör riskbedömning göras för att minska exponeringen för belastning och vibrationer.

Till lastbilskörning krävs C-körkort. Det finns 4 nivåer av C-körkort beroende på hur tungt fordonet är och om det finns släp. Ett C-körkort gäller i fem år.

Följande gäller körkort (C1) för lastbil med totalvikt högst 7,5 ton. När man söker körkort måste man visa läkarintyg, liksom varje gång man förnyar körkortet om man är över 45 år. Annars en hälsodeklaration + synintyg.

ADHD och köra lastbil

Att ha neuropsykiatrisk funktionsnedsättning typ ADHD medför vanligtvis inte hinder för att ha körkort.

Funktionsnedsättningens påverkan på individens förmåga att köra lastbil bör dock beaktas speciellt om det kan medföra en trafikfara för individen själv och omgivningen. Det kan röra sig om problem med impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, uthållighet och omdöme mm.

Vid läkemedelsbehandling bör behandlingseffekt och följsamhet särskilt beaktas. Likaså betydelsen av eventuella biverkningar av läkemedlen. Behovet av läkarintyg ska bedömas mot bakgrund av förhållandena i det individuella fallet.

För mer information om ADHD och arbetslivet kan du läsa på vår systersite JobbaFriskNPF.

Tack för din fråga. Kall luft kan framkalla astmabesvär ungefär på samma sätt som när man anstränger sig. Om du känner av din astma extra mycket när det är kallt, är det troligen inte bra för dig att jobba i fryslager.

Den 1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för den som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för till exempel lastbil eller buss. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen som innebar att innehav av körkort för lastbil och buss var uteslutet vid typ 1-diabetes. Med de nya reglerna görs det inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes personen har. De utgår i stället ifrån vilken behandling personen har och risken för hypoglykemi. Det innebär att körkort för lastbil eller buss, under vissa förutsättningar, kan medges oavsett vilken typ av diabetes personen har. Tidigare har det endast varit möjligt vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.

Större eget ansvar

De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat

• ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
• ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
• ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.

Mer går att läsa på transportstyrlesens hemsida

Nej

1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för dig som har diabetes och gett dig möjligheter att skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation.
De nya reglerna gör inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes du har.
De utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för lågt blodsocker (hypoglykemi)

Om du behandlas med insulin ställs det högre krav på dig. Du måste bland annat:

• ha kontroll på den risken för lågt blodsocker(hypoglykemi) som din behandling kan medföra
• ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
• ha förmåga att känna varningstecken för lågt blodsocker (hypoglykemi) och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.

Du behöver också vara medveten om att körkortet kan komma att återkallas om din diabetes förändras på ett sådant sätt att du inte längre uppfyller kraven.

Bygg- och hantverksarbeten innebär att man lyfter tungt och arbetar med böjda och vridna arbetsställningar. Det här är riskfaktorer för att utveckla ländryggsbesvär och är inte att rekommendera för en ung person med kända ryggbesvär. Det beror med andra ord huruvida du fortfarande har besvär av din rygg i dag och vilken funktion du har i den. Det finns ju dock yrken inom byggbranschen som skulle kunna vara mer passande då dom innebär mindre tunga lyft exempelvis såsom att arbeta som finsnickare.

Eftersom du haft eksem som liten har du lättare än andra att få eksem när du utbildar dig eller på framtida jobb som fordonsmekaniker. Men alla får inte problem! Något som kan vara bra för dig är att prata med skolhälsovården eller studievägledare om vad du har tänkt välja. De vet mer om vilka risker och möjligheter som finns och på så sätt kan ni komma fram till hur du ska göra.

Ja, det finns en stor grupp skador och olika sjukdomar som utgör ökad risk. Det är därför det krävs en läkarundersökning innan arbetet påbörjas för att kartlägga personens risker. Det läkaren tittar på är till exempel diabetes, nervskador, karpaltunnelsyndrom, neuropatier, förfrysningsskador, reumatiska sjukdomar, konstitutionell raynaud men också skador i kärl, nerver leder och muskelfästen. Men listan kan göras längre.

Som du kanske läst i vår jobbguide om sjuksköterska, innebär arbetet bland annat kontakt med irriterande ämnen och många handtvättar. Det här kan göra att ditt eksem blir värre. Om du ändå vill satsa på yrket, så sikta gärna in dig på någon inriktning som är lite mindre påfrestande för huden. Mer om olika slags jobb för sjuksköterskor kan du läsa om hos Arbetsförmedlingen.

Nej

Ja, se till att arbetsplatsen köper in eller hyr verktyg som är lågvibrerande, har vibrationsdämpning, har ergonomiskt utformade handtag. Observera att kvinnor egentligen inte skadas lättare än män, men att kvinnor oftare får skador eftersom verktygens handgrepp inte är utformade för kvinnornas i regel mindre händer. Dåligt ergonomiskt anpassade verktyg ger ökad skaderisk.

• Undvika arbete i kyla.
• Minska belastningar i hand arm generellt, eftersom kombinationen belastning och vibrationer ökar skaderisken.
• Minska exponeringstiden.
• Arbetsrotation.
• Regelbundna medicinska kontroller för att upptäcka skador tidigt, innan de blir för svåra.
• Om det finns anställda som fått vibrationsskada bör alla med liknande arbetsuppgifter göra läkarundersökning.
• Om man känner till att branschen i stort har vibrationsskador, bör riskbedömning göras för att minska exponeringen för belastning och vibrationer.

Ja, extra känsliga personer finns, ofta med vissa systemsjukdomar såsom diabetes, reumatiska sjukdomar, neuropatier, karpaltunnelsyndrom, konstitutionell raynaud, förfrysning men också skador i kärl, nerver leder och muskelfästen.

Ja det gör vi. Vi arbetar i vårt nätverket HINTA med att försöka påverka myndigheter för att påtala vikten av medicinsk studie- och yrkesvägledning. Vi har samverkan med bland annat Skolverket men också med universiteten i Malmö, Umeå och Stockholm för att även där påtala den medicinska vägledningen inför yrke och arbete. 

Arbetsmiljöverket föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) gäller för minderåriga som i dessa föreskrifter likställs med arbetstagare. Den minderåriga ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Det innebär bland annat tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, och tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Därtill ska den minderåriga få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska följa upp att instruktionerna efterlevs

Detta visar på vikten av att ha arbetsmiljö som en röd tråd genom hela utbildningen så att ergonomi tränas SAMTIDIGT som det praktiska yrkeskunnandet och INTE som en föreläsning om arbetsträning vid sidan om.

Ja, det är viktigt att ergonomi är något som återkommer kontinuerlig och blir en naturlig del av utbildningen.

Vi vet ju inte riktigt hur det fungerar i skolan och hur dokumentationen skall föras men detta borde ju kunna lösas. Här vet jag inte riktigt vilka kontroller som syftas, men visst är det väl så att rektor kan delegera vissa kontroller till skolsköterskan som hon är behörig till. Om du syftar till medicinska kontroller så är det ju en skolläkare (med behörighet att utföra medicinska kontroller) som är ansvarig, sedan kan ju hen delegera vissa uppgifter som skall utföras till skolsköterskan men läkaren har fortfarande ansvaret. 

Vi skulle här rekommendera som elev i årskurs 9 att gå in på www.jobbafrisk.se och läsa om sin sjukdom/hälsotillstånd och sedan läsa vidare om yrken som man kanske bör undvika om man har denna känslighet men också vara medveten om riskerna.

De ska göra en lagstadgad läkarundersökning innan arbetet påbörjas och sedan göra regelbundna undersökningar. Denna läkare ska ha kunskap om sjukdomar, känslighet och risker i aktuellt arbete med vibrationer. Även belastningsskador ska vägas in. Läkaren förmedlar råd och behov av extra undersökning och framtida undersökningar. Framtida undersökningar är för att hitta tidiga tecken på vibrationsskada, innan skadan blir för stor.

Medicinska kontroller får göras av de läkare som uppfyller de kraven som beskrivs i bilagorna i AFS 2019:3 medicinska kontroller i arbetslivet.

Medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för arbete med allergiframkallande kemiska produkter enl. 36-38 §§ i AFS 2019:3 får skolläkare göra om de uppfyller kraven som beskrivs i bilaga 5, punkt 2 i AFS 2019:3 Medicinska kontroller i arbetslivet: Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter

I vägledningen till denna står, s 23–24: ”Vem får utfärda (skriva under) ett tjänstbarhetsintyg? Enligt 15 § ska ett tjänstbarhetsintyg ”… vara utfärdat av den undersökande läkaren…”, som ”har den behörighet som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga…”. I varje bilaga finns ett avsnitt om vilken särskild kompetens som krävs, för att få utföra medicinska kontroller och utfärda tjänstbarhetsintyg. Med undersökande läkare menas den läkare som utför läkarundersökningen. I bilagorna anges vidare vad som ska ingå i läkarundersökningen…
Kurs i medicinska kontroller för skolläkare, där Arbetsmiljöverket deltar, ges i nuläget vid den arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund.”

Medicinska kontroller och andra arbetsmiljöaspekter i skolläkares arbete
Utbildningar - Södra sjukvårdsregionen 

Ja, vårt nätverk HINTA verkar i hela Sverige och försöker påverka de universitet som ger SYV-utbildningen. Vi har bjudits in och föreläst på universiteten som ger SYV-utbildning om medicinsk SYV, men mer kan göras för att få med medicinsk SYV som ett obligatoriskt viktigt ämne i utbildningen. 

​Ja, för de yrkesutbildningar där man bedömer att yrkesutövningen kommer att kräva tjänstbarhetintyg.

Även om studie- och yrkesvägledare inte ingår i elevhälsan så bör de ju ändå kunna delta i möten som rör studie- och yrkesval i relation till elevers hälsa. Enligt de svar som jag fått från många skolsköterskor är att man kan samarbeta med vägledaren genom att fråga elev och föräldrar om det är okey.

Samarbetet med skolsköterskan sker på följande sätt. Vi är båda med i elevhälsoteamet. Båda är ibland med på möten med vårdnadshavare, mentor och elev. Det viktigaste är dock att vi kan vid behov prata med varandra om gjorda utredningar och om behov av utredningar. Det informella samarbetet är av stor vikt. Jag upplever inte att sekretess utgör något hinder, vid tveksamma fall kontaktat skolsköterskan vårdnadshavare och får godkännande om utbytet av information.

Förstår att det kan vara svårt ibland. Men vi föreslår att studie- och yrkesvägledare bör samarbeta med skolsköterskor/skolläkare kring detta. Även om studie- och yrkesvägledare inte ingår i elevhälsan så bör de ju ändå kunna delta i möten som rör studie- och yrkesval i relation till elevers hälsa. Målet bör ju ändå vara att hjälpa eleven på bästa sätt. Flera skolsköterskor jag talat med säger ändå att man kan komma runt sekretessen om man frågar elev och föräldrar om man får diskutera elevens hälsa med vägledaren.

Det viktigaste är att de gör en lagstadgad läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Denna läkare ska ha kunskap om sjukdomar, känslighet och risker i aktuellt arbete. Läkaren förmedlar råd och behov av extra undersökning och framtida undersökningar. Framtida undersökningar är för att hitta tidiga tecken på vibrationsskada, innan skadan blir för stor.

Hur mycket tid man ska ha som syv i en NPF skola beror lite på hur andra professioner arbetar i den skolan. Finns det kurator eller psykolog, resurspedagoger, socialpedagoger etcetera, då blir syv-rollen mer renodlad till utbildning och yrken. Men jag skulle kunna säga att en elev med NPF tar minst dubbla tiden i vägledningsprocessen. Individerna är ju så olika.

Det är reglerat i Diskrimineringslagen.

Det är inte förbjudet att arbetsgivaren ställer sådana frågor, men det är förbjudet att grunda anställningsbeslutet på den informationen. Anställningsbeslutet ska grundas på den sökandes kompentens till den utlysta tjänsten. Det finns dock vissa undantag där den sökandes fysiska eller psykiska hälsa är av stor vikt som till exempel yrken som brandman eller polis.

Om Du känner dig osäkert hur du ska förhåller dig om det kommer upp sådana frågor i en anställningsintervju, ta kontakt med ditt fackförbund.

Arbetsgivare är skyldiga att följa arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Om detta inte följs riskerar arbetstagare att råka ut för olyckor eller ohälsa på grund av arbetet. Om Arbetsmiljöverkets inspektörer besöker arbetsplatsen och finner brister i arbetsmiljön, eller i arbetsmiljöarbetet, kan arbetsgivaren få krav på att åtgärda detta.

Vidare kan skyddsombud göra en begäran till arbetsgivaren om åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen 6 kap 6 a§. Om skyddsombudet anser att arbetsgivaren inte genomför åtgärder inom rimlig tid kan hen kontakta Arbetsmiljöverket och begära ett ställningstagande.

Mer information finns på arbetsmiljöverket (länk)

Den 1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för den som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för till exempel lastbil eller buss. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen som innebar att innehav av körkort för lastbil och buss var uteslutet vid typ 1-diabetes. Med de nya reglerna görs det inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes personen har. De utgår i stället ifrån vilken behandling personen har och risken för hypoglykemi. Det innebär att körkort för lastbil eller buss, under vissa förutsättningar, kan medges oavsett vilken typ av diabetes personen har. Tidigare har det endast varit möjligt vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.

Större eget ansvar

De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat

• ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
• ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
• ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.

Mer går att läsa på transportstyrlesens hemsida

Vi vet ju inte riktigt hur det fungerar i skolan och hur dokumentationen skall föras men detta borde ju kunna lösas. Här vet jag inte riktigt vilka kontroller som syftas, men visst är det väl så att rektor kan delegera vissa kontroller till skolsköterskan som hon är behörig till. Om du syftar till medicinska kontroller så är det ju en skolläkare (med behörighet att utföra medicinska kontroller) som är ansvarig, sedan kan ju hen delegera vissa uppgifter som skall utföras till skolsköterskan men läkaren har fortfarande ansvaret. 

Medicinska kontroller får göras av de läkare som uppfyller de kraven som beskrivs i bilagorna i AFS 2019:3 medicinska kontroller i arbetslivet.

Medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för arbete med allergiframkallande kemiska produkter enl. 36-38 §§ i AFS 2019:3 får skolläkare göra om de uppfyller kraven som beskrivs i bilaga 5, punkt 2 i AFS 2019:3 Medicinska kontroller i arbetslivet: Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter

I vägledningen till denna står, s 23–24: ”Vem får utfärda (skriva under) ett tjänstbarhetsintyg? Enligt 15 § ska ett tjänstbarhetsintyg ”… vara utfärdat av den undersökande läkaren…”, som ”har den behörighet som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga…”. I varje bilaga finns ett avsnitt om vilken särskild kompetens som krävs, för att få utföra medicinska kontroller och utfärda tjänstbarhetsintyg. Med undersökande läkare menas den läkare som utför läkarundersökningen. I bilagorna anges vidare vad som ska ingå i läkarundersökningen…
Kurs i medicinska kontroller för skolläkare, där Arbetsmiljöverket deltar, ges i nuläget vid den arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund.”

Medicinska kontroller och andra arbetsmiljöaspekter i skolläkares arbete
Utbildningar - Södra sjukvårdsregionen