Frågor och Svar
Frågor om skola/utbildning
Som kock hanterar man mycket råa livsmedel, så som kött, mjölk, ägg, grönsaker osv. Det finns således en risk att utveckla allergier mot dessa med både luftvägs- och hudbesvär. Har man redan allergier, astma och/eller eksem sedan innan, finns en risk att besvären blir värre. Man här även mycket kontakt med vatten och diskmedel, vilket ökar risken för handeksem.
Det är en svår fråga. En sådan bedömning behöver göras i varje enskilt elevfall där frågan kommer upp. Det är viktigt att skolläkaren kopplas in. Eventuell behöver man även komplettera med en utredning via primärvården och/eller specialistvården för att se om eleven har känsliga luftvägar. Och kom ihåg, lagstiftningen (med medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg) är bland annat till för att skydda känsliga individer:
Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter - Arbetsmiljöverket (av.se)
1 § Syftet med föreskrifterna är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som:
- visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
- ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och
- ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.
Arbetsmiljöverket föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) gäller för minderåriga som i dessa föreskrifter likställs med arbetstagare. Den minderåriga ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Det innebär bland annat tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, och tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Därtill ska den minderåriga få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska följa upp att instruktionerna efterlevs
Detta visar på vikten av att ha arbetsmiljö som en röd tråd genom hela utbildningen så att ergonomi tränas SAMTIDIGT som det praktiska yrkeskunnandet och INTE som en föreläsning om arbetsträning vid sidan om.
Ja, det är viktigt att ergonomi är något som återkommer kontinuerlig och blir en naturlig del av utbildningen.
Eftersom du haft eksem som liten har du lättare än andra att få eksem när du utbildar dig eller på framtida jobb som fordonsmekaniker. Men alla får inte problem! Något som kan vara bra för dig är att prata med skolhälsovården eller studievägledare om vad du har tänkt välja. De vet mer om vilka risker och möjligheter som finns och på så sätt kan ni komma fram till hur du ska göra.
Vi skulle här rekommendera som elev i årskurs 9 att gå in på www.jobbafrisk.se och läsa om sin sjukdom/hälsotillstånd och sedan läsa vidare om yrken som man kanske bör undvika om man har denna känslighet men också vara medveten om riskerna.
Att arbeta som kock innebär mycket kontakt med vatten, rengöringsmedel och olika livsmedel. Detta kan vara påfrestande för en redan känslig hud och risken är stort att ditt eksem blir sämre.
Att arbeta med djur innebär också mycket kontakt med olika ämnen från djur (päls, saliv…) som kan ge allergier och kan försämra ett eksem. Man har också mycket kontakt med vatten, rengöringsmedel, urin och avföring som är påfrestande för en känslig hud.
Angående tjänstbarhetsbedömning av elever på fordonsprogrammet, inriktning billackering och bilplåtslagare: Vad som ska ingå i bedömningen är definierad i bilaga 5 i AFS 2019:3 Medicinska kontroller i arbetslivet.
”Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg
Vid läkarundersökningen ska
- uppgifter inhämtas om
- tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
- tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på
- luftvägssjukdom,
- ihudsjukdom, och
- allergi eller annan överkänslighet, och
- läkemedelsanvändning och tobaksbruk,
- 2. klinisk undersökning genomföras avseende
- övre- och nedre luftvägar, och
- hud,
- spirometriundersökning genomföras,
- i övrigt ingå vad som kan behövas för att bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med arbete där allergiframkallande kemiska produkter förekommer, och
- en bedömning göras avseende sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetssituation.”
Det är ok att eleverna fyller i ett frågeformulär som innehåller frågor som kan ge svar på ovan nämnda punkter. Några färdiga formulär känner jag inte till. Företagen brukar utarbeta sina egna frågeformulär. Tillsammans med skolläkaren kan ni säkerligen utarbeta en mall som fungerar för er och era elever. Ta hänsyn till elever med dyslexi. Var erfarenhet är att andelen dyslektiker på de praktiska gymnasierna är mycket större än i genomsnittsbefolkningen. Det är därför mycket viktigt att man även pratar med eleven. Skolläkaren/företagsläkaren måste inhämta denna information även vid läkarundersökningen och försäkrar sig att eleven har förstått frågorna och svarat korrekt. Definitionen av läkarundersökning är enlig AFS 2019:3, 9§:
”Del av den medicinska kontrollen
- som en läkare ansvarar för och själv utför i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659),
- vid vilken patienten är fysiskt närvarande i rummet, och
- som läkaren journalför enligt patientdatalagen (2008:355).
Jag kan bara instämma i dina erfarenheter att eleverna behöver/skall få rätt information innan de gör gymnasievalet. Och det är särskilt viktigt för de program där det krävs tjänstbarhetsintyg. Det är inte bara sorligt och tragiskt för den eleven som först på gymnasiet får beskedet om att hen inte kan få ett tjänstbarhetsintyg pga en astmasjukdom och därför inte kan fullfölja den tilltänkta utbildningen som oftast även är drömyrket. Det kan också vara kostsamt och tidskrävande för eleven och kostsamt för samhället att eleven behöver välja en ny inriktning eller tom. ny utbildning.
Ja, för de yrkesutbildningar där man bedömer att yrkesutövningen kommer att kräva tjänstbarhetsintyg.
Det viktigaste är att de gör en lagstadgad läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Denna läkare ska ha kunskap om sjukdomar, känslighet och risker i aktuellt arbete. Läkaren förmedlar råd och behov av extra undersökning och framtida undersökningar. Framtida undersökningar är för att hitta tidiga tecken på vibrationsskada, innan skadan blir för stor.
Eftersom du haft eksem som liten har du lättare än andra att få eksem när du utbildar dig eller på framtida jobb som fordonsmekaniker. Men alla får inte problem. Något som kan vara bra för dig är att prata med elevhälsan eller studievägledare om vad du har tänkt välja. De vet mer om vilka risker och möjligheter som finns och på så sätt kan ni komma fram till hur du ska göra.
Det finns inget hinder för att få göra medicinska kontroller. Det finns skolläkare som har kompetens att utföra medicinska kontroller. Annars kan man få en remiss från sin hälsocentral till läkare som har speciell kompetens som krävs för den behörighet eller tjänstbarhet som man söker för.
Ja, medicinsk kontroll gäller för vissa exponeringar i arbetslivet, även under utbildningstiden.
Skolan är ansvarig för arbetsmiljön under praktiken och ska undersöka om arbetsuppgifterna innebär krav på medicinsk kontroll. Om den visar på att det krävs, ska skolan se till att eleven erbjuds medicinsk kontroll. Antingen kan skolläkaren utföra denna, förutsatt att skolläkaren har rätt kompetens, eller så kan företagshälsovården, praktikplatsens eller annan, anlitas alternativt så kan eleven remitteras till specialistklinik. Det är sedan praktikplatsen som har huvuddelen av ansvaret för att skydda eleven på praktikplatsen.
Det finns regler kring minderårigas arbetsmiljö och många av de arbeten som det finns medicinska kontroller för, är förbjudna för minderåriga. Minderåriga får inte utföra en rad riskfyllda arbeten och i bilaga 1 i vägledningen för AFS 2012:3 om minderårigas arbetsmiljö (länk till PDF) går det att läsa vad som gäller för olika arbeten och exponeringar och om det råder undantag eller inte för vissa arbetssituationer.
Ja det kan behövas, medicinsk kontroll gäller för vissa exponeringar i arbetslivet, även under utbildningstiden.
Ja, medicinsk kontroll gäller för vissa exponeringar i arbetslivet, även under utbildningstiden.
Skolan är ansvarig för arbetsmiljön under praktiken och ska undersöka om arbetsuppgifterna innebär krav på medicinsk kontroll. Om den visar på att det krävs, ska skolan se till att eleven erbjuds medicinsk kontroll. Antingen kan skolläkaren utföra denna, förutsatt att skolläkaren har rätt kompetens, eller så kan företagshälsovården, praktikplatsens eller annan, anlitas alternativt så kan eleven remitteras till specialistklinik. Det är sedan praktikplatsen som har huvuddelen av ansvaret för att skydda eleven på praktikplatsen.
Nej, det finns inga krav på drogtest på yrkesprogram. Arbetsmiljöverket har heller inga regler om drogtester, men de kan vara motiverade om arbetet innebär stora risker för allvarliga olycksfall. Arbetsplatser kan ha en policy för drogtestning för att förebygga olycksfall, och hur resultaten av testerna ska hanteras. Vissa arbetsplatser kan ha slumpmässig drogtestning som standard i verksamheten. Ett företag kan ställa krav på skolan att man utför en drogtestning inför en praktik. Eleven kan då välja att delta i drogtestningen eller välja en annan praktikplats.
Frågor om yrken/arbetsliv
Per: Det finns vibrationsskydd som olika former av dämpare och isoleringar, men det är inte lätt att se på maskinen om den har det eller inte (och få maskiner har det). Det finns något som kallas balansring (kan ha lite olika benämningar, t.ex. auto-balancer) som kan monteras på roterande maskiner som t.ex. vinkelslipar och polermaskiner. En balansring fungerar bra för att ta bort de vibrationer som kommer från obalanskrafter som kan uppstå när slipskivan slits ojämnt, eller polersvampen inte hamnat perfekt centrerat.
Oavsett om en maskin har särskilt inbyggd teknik, eller inte, så kan man titta på vibrationsvärdet som ska finnas i manualen på alla CE-märkta maskiner, det anges i m/s2 . Om det värdet är två till tre m/s2 är det en bra maskin, som man kan planera att använda nästan en hel dag. Man får bara tänka på att värdet i manualen inte alltid stämmer med hur mycket maskinen vibrerar vid verklig användning, men det kan vara något att utgå när man börjar planera och sedan följa upp vid användning på arbetsplatsen.
Tid till insatsvärdet i tabellen nedan är den tid man maximalt kan planera att en anställd/elev ska använda en maskin per dag. OBS! tiden per maskin blir kortare om man använder flera maskiner samma dag.
Kerstin: Maskiner som bara kan användas ”kort tid” per anställd hör inte hemma i produktionen som naturligtvis är planerad för ändamålsenliga maskiner som kan användas så lång tid som behövs.
Ja, det kan vara svårt att komma in på arbetsmarknaden och generellt skulle man önska att arbetsgivare i större utsträckning kunde se fördelarna med mångfald och olikheter och se till personers styrkor och inte endast till svårigheterna.
Tack för kommentaren – jättebra att denna samverkan finns.
En annan deltagare berättade också i chatten att:
"Arbetsförmedlingen har ett förordningsstyrt uppdrag om att samverka med skolan kring ungdomar som är i behov av stöd i övergången från skola till arbetsliv. Så även om man jobbar i en kommun där Samstart inte finns så finns möjlighet till samverkan".
Tack för din fråga och kommentar. På Centrum för arbets- och miljömedicin jobbar vi inte med direktkontakt med patienter med NPF-diagnoser specifikt. Vårt uppdrag är bland annat kunskapsspridning och riskidentifiering. Ja, det är troligt att olika aktörer använder olika begrepp och därför behöver vi samverka.
Forskning visar att studiebesök/praktik innan arbete är viktigt. Det är därför mycket intressant att höra om virtuella arbetsplatsbesök!
Exempel på helkropsvibrationer är alla fordon som man kör på, även en bandgående grävmaskin. Fordon skiljer sig mycket på hur mycket de vibrerar, mycket också beroende på underlaget.
Det krävs att du har minst 0,5 i synskärpa när du ser med båda ögonen. Ska du ta körkort för lastbil eller buss måste du ha minst 0,8 i synskärpa i det bästa ögat och 0,1 i det sämre ögat. Du får använda glasögon eller kontaktlinser.
Vid vissa ögonsjukdomar eller andra förhållanden som kan påverka synen, till exempel dubbelseende, synfältsdefekter och nattblindhet, krävs intyg av en specialist i ögonsjukdomar. En del yrken passar mindre bra om du inte kan se alla färger. Det gäller yrken där det är viktigt att du kan urskilja färger på lampor och märken, till exempel polis, pilot, lokförare och sjökapten.
Läs mer:
Transportstyrelsens sida om medicinska krav för körkort (länk)
Ögon och synproblem (länk)
Vid exponering för insatsvärdet (2,5 m/s2) kommer cirka 10 % av arbetstagare att drabbas av vibrationsskador inom 10–15 år. Det finns fasta maskiner som man inte behöver hålla i för en del arbetsmoment, det finns även maskiner som vibrerar mycket mindre, men det kostar pengar.
Eftersom du redan har utvecklat vibrationsskador är det mycket viktigt att du håller din exponering för vibrationer så låg som möjligt. Arbetsgivaren ska se över dina arbetsuppgifter för att minska din exponering. Några förslag på åtgärder är att alltid har nya, välservade verktyg som vibrerar så lite som möjligt, att ha arbetsrotation med varierande arbetsuppgifter, att ha regelbundna pauser och så vidare. Är du fortfarande ung bör du allvarligt fundera på att byta yrke för att komma bort från vibrationsexponeringen.
Den lista vi har på jobbafrisk.se är ju yrken där det finns risker om man har olika hälsotillstånd och vad man bör tänka på samt yrken man inte bör välja på grund av sin hälsa. Du kan också gå in och läsa på om medicinska kontroller och vad olika myndigheter säger vad som krävs för tjänstbarhetsintyg.
Din beskrivning låter som att du har utvecklat ögonbesvär och astma. Kontakta din vårdcentral för vidare utredning. Om det visar sig att du har fått en astma behöver du fundera mycket noggrant om du verkligen ska söka jobb som billackerare. Som billackerae exponeras man frekvent för vissa kemiska ämnen i lackerna, som enligt Arbetsmiljöverkets lagstiftning kräver regelbundna medicinska kontroller via företagshälsovården med en tjänstbarhetsbedömning. Har man astma kommer man inte få ett tjänstbarhetsintyg.
Arbete som byggnadsarbetare är mycket tungt och innebär bland annat tunga lyft. Detta skulle kunna bli påfrestande för din rygg.
Att arbeta som rök- och kemdykare innebär att man måste genomgå regelbundna läkarundersökningar. Man måste uppfylla speciella krav både fysiskt och mentalt för att få lov att arbete som rök- och kemdykare. Det är inte troligt att du kommer få ett godkänt tjänstbarhetsintyg när du har en ansträngningsastma.
Frisöryrket är tyvärr inte helt riskfritt. Den största faran är handeksem eller allergier som orsakas av kemikalier och våtarbete. Vi har en sida med information om arbetsmiljörisker som rör frisörer, och information hur man kan förebygga problem i frisöryrket finns här.
Om man har eksem eller har haft det när man var liten bör man tänka sig för innan man bestämmer sig för att bli frisör. Arbetsuppgifterna gör att eksemet kan komma tillbaka eller förvärras och man kan bli tvungen att byta yrke. Diskutera med din sons läkare vad som gäller för just honom.
Eksem behöver inte ha något med allergi att göra. Det kan till exempel vara så att rengöringsmedlet är irriterande och har gjort att det börjat klia. För att slippa eksemet bör du använda handskar när du jobbar och använda en hudkräm.
Vid arbete som florist kommer man i kontakt med bland annat pollen och mögel som kan irritera känsliga luftvägar, till exempel vid astma. Du kanske kunde testa att jobba med det innan du bestämmer dig definitivt.
Det är reglerat i Diskrimineringslagen.
Det är inte förbjudet att arbetsgivaren ställer sådana frågor, men det är förbjudet att grunda anställningsbeslutet på den informationen. Anställningsbeslutet ska grundas på den sökandes kompentens till den utlysta tjänsten. Det finns dock vissa undantag där den sökandes fysiska eller psykiska hälsa är av stor vikt som till exempel yrken som brandman eller polis.
Om Du känner dig osäkert hur du ska förhåller dig om det kommer upp sådana frågor i en anställningsintervju, ta kontakt med ditt fackförbund.
Arbetsgivare är skyldiga att följa arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Om detta inte följs riskerar arbetstagare att råka ut för olyckor eller ohälsa på grund av arbetet. Om Arbetsmiljöverkets inspektörer besöker arbetsplatsen och finner brister i arbetsmiljön, eller i arbetsmiljöarbetet, kan arbetsgivaren få krav på att åtgärda detta.
Vidare kan skyddsombud göra en begäran till arbetsgivaren om åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen 6 kap 6 a§. Om skyddsombudet anser att arbetsgivaren inte genomför åtgärder inom rimlig tid kan hen kontakta Arbetsmiljöverket och begära ett ställningstagande.
Mer information finns på arbetsmiljöverket (länk)
Det är en komplex fråga. På av.se kan man hitta information om arbetsskadestatistik och arbetsmiljöstatistik. Det rapporterades över 6000 arbetsolyckor och nästan 1000 arbetssjukdomar år 2020 för hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning.
I rapporten Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen Del II: Hur SAM genomförs i branscherna kan man läsa att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ofta blir en sidouppgift som leder till att det blir svårt att uppfylla kraven. Däremot verkar det som att systematiken i SAM har ökat, särskilt mot olycksfallsrisker.
Som du kanske läst i vår jobbguide om sjuksköterska, innebär arbetet bland annat kontakt med irriterande ämnen och många handtvättar. Det här kan göra att ditt eksem blir värre. Om du ändå vill satsa på yrket, så sikta gärna in dig på någon inriktning som är lite mindre påfrestande för huden. Mer om olika slags jobb för sjuksköterskor kan du läsa om hos Arbetsförmedlingen
Ja, se till att arbetsplatsen köper in eller hyr verktyg som är lågvibrerande, har vibrationsdämpning, har ergonomiskt utformade handtag. Observera att kvinnor egentligen inte skadas lättare än män, men att kvinnor oftare får skador eftersom verktygens handgrepp inte är utformade för kvinnornas i regel mindre händer. Dåligt ergonomiskt anpassade verktyg ger ökad skaderisk.
- Undvika arbete i kyla.
- Minska belastningar i hand arm generellt, eftersom kombinationen belastning och vibrationer ökar skaderisken.
- Minska exponeringstiden.
- Arbetsrotation.
- Regelbundna medicinska kontroller för att upptäcka skador tidigt, innan de blir för svåra.
- Om det finns anställda som fått vibrationsskada bör alla med liknande arbetsuppgifter göra läkarundersökning.
- Om man känner till att branschen i stort har vibrationsskador, bör riskbedömning göras för att minska exponeringen för belastning och vibrationer.
Om du går in på vår jobbguide (länk) så ser du vilka yrken som är kopplade till specifik sjukdom eller känslighet. Du kan också gå in på respektive hälsotillstånd/sjukdom i vår hälsoguide (länk) där ser du respektive tillstånd som kan vara kopplat till vissa exponeringar i olika yrken.
Till lastbilskörning krävs C-körkort. Det finns 4 nivåer av C-körkort beroende på hur tungt fordonet är och om det finns släp. Ett C-körkort gäller i fem år.
Följande gäller körkort (C1) för lastbil med totalvikt högst 7,5 ton. När man söker körkort måste man visa läkarintyg, liksom varje gång man förnyar körkortet om man är över 45 år. Annars en hälsodeklaration + synintyg.
ADHD och köra lastbil
Att ha neuropsykiatrisk funktionsnedsättning typ ADHD medför vanligtvis inte hinder för att ha körkort.
Funktionsnedsättningens påverkan på individens förmåga att köra lastbil bör dock beaktas speciellt om det kan medföra en trafikfara för individen själv och omgivningen. Det kan röra sig om problem med impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, uthållighet och omdöme mm.
Vid läkemedelsbehandling bör behandlingseffekt och följsamhet särskilt beaktas. Likaså betydelsen av eventuella biverkningar av läkemedlen. Behovet av läkarintyg ska bedömas mot bakgrund av förhållandena i det individuella fallet.
För mer information om ADHD och arbetslivet kan du läsa på vår systersite JobbaFriskNPF.
Om man vet att man har eller har haft mycket eksem tidigare i livet, särskilt handeksem, så ska man naturligtvis beakta detta vid yrkesval. Yrken med mycket våtarbete medför störst risk för huden, exempelvis frisör, lokalvårdare, hantering av livsmedel (t ex kock, kallskänka), metallbearbetning i verkstadsindustri och många, men inte alla, vårdyrken. Ett torrt och rent arbete, t ex kontorsarbete, innebär mycket mindre risk. Men det beror också mycket på individen, hur medveten man är om sina besvär och hur bra man är på att sköta om huden. Så självklart ska man beakta huden vid yrkesval, men inte som se den som ett absolut hinder. Med hög medvetenhet om risker och rätt behandling så kan även den med känslig hud klara av arbeten som kan vara slitsamma för huden.
Frågor som rör hälsa
Per: Det är en fråga som en läkare bör besvara. Det vi kan säga är att ju mer man arbetar med vibrerande verktyg desto större risk löper man att drabbas av ett eller flera besvär. Vi är olika känsliga för vibrationsskador, men det finns idag ingen metod för att säga hur känslig en viss individ är. Att till exempel vara kraftigt byggd, eller vältränad innebär inget skydd mot vibrationsskador. En rekommendation är att vända sig till sin företagshälsovård och gå på de medicinska kontrollerna som arbetsgivaren ska anordna. Man kan också kontakta sin närmaste AMM-klinik om man har frågor.
Per: Idag finns ingen begränsning för hur mycket en maskin får vibrera. Visst skulle man kunna tänka sig en tvingande minskning, likt krav på utsläppsminskningar för CO2 för bilindustrin, men det är ingen fråga som drivs aktivt vad vi vet. Tyvärr tycks det kommersiella intresset av att förbättra maskinerna vara litet. Efterfrågan på maskiner med ett bra skydd för användaren verkar vara mycket begränsad.
Kerstin: Tillverkarna kommunicerar till oss att inte upplever någon efterfrågan vilket också stämmer med de rapporter vi fått från 2005. De kommersiella drivkrafterna fungerar knappt när det gäller att förbättra maskinerna vilket gör att man i förhållande till arbetsgivarna behöver driva frågan som ett arbetsmiljökrav. Arbetsmiljökraven behöver ställas via facket, offentliga upphandlingar, skolnämnder, rättsväsendet, allmän opinion och riktas mot entreprenörer/arbetsgivare.
Det är en svår fråga. En sådan bedömning behöver göras i varje enskilt elevfall där frågan kommer upp. Det är viktigt att skolläkaren kopplas in. Eventuell behöver man även komplettera med en utredning via primärvården och/eller specialistvården för att se om eleven har känsliga luftvägar. Och kom ihåg, lagstiftningen (med medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg) är bland annat till för att skydda känsliga individer:
Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter - Arbetsmiljöverket (av.se)
1 § Syftet med föreskrifterna är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som:
- visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
- ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och
- ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.
Skolläkaren som har denna kompetens får då ofta remittera eleven till en mottagning, fyslab där spirometrier och blodprover kan utföras.
För helkroppsvibrationer finns sedan 2019 inte längre krav på medicinska kontroller. Kvarstår dock arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och riskbedömningar. Har man en särskild känslig arbetstagare får man göra en individuell riskbedömning.
Tack för din fråga. Kall luft kan framkalla astmabesvär ungefär på samma sätt som när man anstränger sig. Om du känner av din astma extra mycket när det är kallt, är det troligen inte bra för dig att jobba i fryslager.
Den 1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för den som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för till exempel lastbil eller buss. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen som innebar att innehav av körkort för lastbil och buss var uteslutet vid typ 1-diabetes. Med de nya reglerna görs det inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes personen har. De utgår i stället ifrån vilken behandling personen har och risken för hypoglykemi. Det innebär att körkort för lastbil eller buss, under vissa förutsättningar, kan medges oavsett vilken typ av diabetes personen har. Tidigare har det endast varit möjligt vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.
Större eget ansvar
De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat
- ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
- ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
- ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.
Nej
1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för dig som har diabetes och gett dig möjligheter att skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation.
De nya reglerna gör inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes du har.
De utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för lågt blodsocker (hypoglykemi)
Om du behandlas med insulin ställs det högre krav på dig. Du måste bland annat:
- ha kontroll på den risken för lågt blodsocker(hypoglykemi) som din behandling kan medföra
- ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
- ha förmåga att känna varningstecken för lågt blodsocker (hypoglykemi) och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.
Du behöver också vara medveten om att körkortet kan komma att återkallas om din diabetes förändras på ett sådant sätt att du inte längre uppfyller kraven.
Bygg- och hantverksarbeten innebär att man lyfter tungt och arbetar med böjda och vridna arbetsställningar. Det här är riskfaktorer för att utveckla ländryggsbesvär och är inte att rekommendera för en ung person med kända ryggbesvär. Det beror med andra ord huruvida du fortfarande har besvär av din rygg i dag och vilken funktion du har i den. Det finns ju dock yrken inom byggbranschen som skulle kunna vara mer passande då dom innebär mindre tunga lyft exempelvis såsom att arbeta som finsnickare.
Eftersom du haft eksem som liten har du lättare än andra att få eksem när du utbildar dig eller på framtida jobb som fordonsmekaniker. Men alla får inte problem! Något som kan vara bra för dig är att prata med skolhälsovården eller studievägledare om vad du har tänkt välja. De vet mer om vilka risker och möjligheter som finns och på så sätt kan ni komma fram till hur du ska göra.
Ja, det stämmer till viss del men vi har också en text om psykisk ohälsa (länk) och om ett hållbart arbetsliv och skolgång.
För att få behörighet till vissa yrken undersöks också den mentala hälsan, exempelvis polisyrket där hälsotillstånd som ångest och depression samt neuropsykiatrisk diagnos eventuellt är hinder för att bli antagen till polisutbildningen. Försvarsmakten har också liknande krav. Gå gärna in på sidan med mer information om medicinska kontroller och läs mer. Vad rör neuropsykiatriska diagnoser finns det gott om information på JobbaFriskNPF (länk) och kanske framförallt på sidan om medicinska kontroller vid NPF (länk)
Ja, det finns en stor grupp skador och olika sjukdomar som utgör ökad risk. Det är därför det krävs en läkarundersökning innan arbetet påbörjas för att kartlägga personens risker. Det läkaren tittar på är till exempel diabetes, nervskador, karpaltunnelsyndrom, neuropatier, förfrysningsskador, reumatiska sjukdomar, konstitutionell raynaud men också skador i kärl, nerver leder och muskelfästen. Men listan kan göras längre.
Som du kanske läst i vår jobbguide om sjuksköterska, innebär arbetet bland annat kontakt med irriterande ämnen och många handtvättar. Det här kan göra att ditt eksem blir värre. Om du ändå vill satsa på yrket, så sikta gärna in dig på någon inriktning som är lite mindre påfrestande för huden. Mer om olika slags jobb för sjuksköterskor kan du läsa om hos Arbetsförmedlingen
Nej
Ja, se till att arbetsplatsen köper in eller hyr verktyg som är lågvibrerande, har vibrationsdämpning, har ergonomiskt utformade handtag. Observera att kvinnor egentligen inte skadas lättare än män, men att kvinnor oftare får skador eftersom verktygens handgrepp inte är utformade för kvinnornas i regel mindre händer. Dåligt ergonomiskt anpassade verktyg ger ökad skaderisk.
- Undvika arbete i kyla.
- Minska belastningar i hand arm generellt, eftersom kombinationen belastning och vibrationer ökar skaderisken.
- Minska exponeringstiden.
- Arbetsrotation.
- Regelbundna medicinska kontroller för att upptäcka skador tidigt, innan de blir för svåra.
- Om det finns anställda som fått vibrationsskada bör alla med liknande arbetsuppgifter göra läkarundersökning.
- Om man känner till att branschen i stort har vibrationsskador, bör riskbedömning göras för att minska exponeringen för belastning och vibrationer.
Ja, extra känsliga personer finns, ofta med vissa systemsjukdomar såsom diabetes, reumatiska sjukdomar, neuropatier, karpaltunnelsyndrom, konstitutionell raynaud, förfrysning men också skador i kärl, nerver leder och muskelfästen.
Ja, man kan få en remiss från sin vårdcentral till läkare som har speciell kompetens som krävs för den behörighet eller tjänstbarhet som man söker för.
Om man vet att man har eller har haft mycket eksem tidigare i livet, särskilt handeksem, så ska man naturligtvis beakta detta vid yrkesval. Yrken med mycket våtarbete medför störst risk för huden, exempelvis frisör, lokalvårdare, hantering av livsmedel (t ex kock, kallskänka), metallbearbetning i verkstadsindustri och många, men inte alla, vårdyrken. Ett torrt och rent arbete, t ex kontorsarbete, innebär mycket mindre risk. Men det beror också mycket på individen, hur medveten man är om sina besvär och hur bra man är på att sköta om huden. Så självklart ska man beakta huden vid yrkesval, men inte som se den som ett absolut hinder. Med hög medvetenhet om risker och rätt behandling så kan även den med känslig hud klara av arbeten som kan vara slitsamma för huden.
Ljusterapirum är riktigt bra när det är mörkt ute på morgonen!
En halvtimme till 45 min är det som krävs 2-3 dagar i veckan.
Det är mycket svårt att uttala sig i ett enskilt fall. Det bästa rådet är att antagligen ta upp utredningen igen, och eventuellt göra en ny kontaktallergiutredning. Nya kontaktallergier kan ha tillkommit som en faktor som försämrar eksemet. Angående kolofonium så kan dessa ämnen teoretiskt finnas i till exempel kartong, men halterna i kartongmaterial är mycket låga så en kortvarig kontakt med materialet borde inte vara tillräckligt för att utlösa en eksemreaktion.
Latexallergi är inte en fördröjd överkänslighetsreaktion och orsakar inte eksem. Latexallergi är en snabballergi som kan orsaka allergisk astma, allergiska besvär från ögon och näsa, eller nässelutslag. Det allergiframkallande ämnet är kvarvarande växtproteiner från latexträdets sav. Det är korrekt att det idag är ovanligt att man utvecklar en latexallergi vid användning av medicinska latexhandskar, eftersom halten av restproteiner numera är mycket låg i denna typ av latexhandskar (förbättrade tillverkningsmetoder). Om man däremot redan har en latexallergi sedan tidigare, kan det finnas en risk att även dessa handskar kan utlösa en allergisk reaktion, i synnerhet om man har en stark latexallergi. För den individen är det bättre att välja handskar i konstgjort gummi, till exempel nitrilgummi.
Fördröjd överkänslighet, så kallad kontaktallergi, kan orsaka eksem (men inte astma etc.). Restproteiner i latexgummi orsakar inte kontaktallergi, utan orsaken här är ämnen som tillsätts vid tillverkning av gummiprodukter. Dessa används vid tillverkning av produkter från såväl naturlatex som konstgjort gummi. Vid en sådan allergi kan det vara lika stor risk med naturlatex som konstgjort gummi. Man får i stället leta efter handskar där man inte har använt det allergiframkallande ämnet vid tillverkningen. Ofta fungerar det med så kallade ”acceleratorfria” handskar.
Frågor som rör SYV, rektorer, elevhälsa med flera
Ja det gör vi. Vi arbetar i vårt nätverket HINTA med att försöka påverka myndigheter för att påtala vikten av medicinsk studie- och yrkesvägledning. Vi har samverkan med bland annat Skolverket men också med universiteten i Malmö, Umeå och Stockholm för att även där påtala den medicinska vägledningen inför yrke och arbete.
Arbetsmiljöverket föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) gäller för minderåriga som i dessa föreskrifter likställs med arbetstagare. Den minderåriga ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Det innebär bland annat tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, och tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Därtill ska den minderåriga få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska följa upp att instruktionerna efterlevs
Detta visar på vikten av att ha arbetsmiljö som en röd tråd genom hela utbildningen så att ergonomi tränas SAMTIDIGT som det praktiska yrkeskunnandet och INTE som en föreläsning om arbetsträning vid sidan om.
Ja, det är viktigt att ergonomi är något som återkommer kontinuerlig och blir en naturlig del av utbildningen.
Vi vet ju inte riktigt hur det fungerar i skolan och hur dokumentationen skall föras men detta borde ju kunna lösas. Här vet jag inte riktigt vilka kontroller som syftas, men visst är det väl så att rektor kan delegera vissa kontroller till skolsköterskan som hon är behörig till. Om du syftar till medicinska kontroller så är det ju en skolläkare (med behörighet att utföra medicinska kontroller) som är ansvarig, sedan kan ju hen delegera vissa uppgifter som skall utföras till skolsköterskan men läkaren har fortfarande ansvaret.
Vi skulle här rekommendera som elev i årskurs 9 att gå in på www.jobbafrisk.se och läsa om sin sjukdom/hälsotillstånd och sedan läsa vidare om yrken som man kanske bör undvika om man har denna känslighet men också vara medveten om riskerna.
De ska göra en lagstadgad läkarundersökning innan arbetet påbörjas och sedan göra regelbundna undersökningar. Denna läkare ska ha kunskap om sjukdomar, känslighet och risker i aktuellt arbete med vibrationer. Även belastningsskador ska vägas in. Läkaren förmedlar råd och behov av extra undersökning och framtida undersökningar. Framtida undersökningar är för att hitta tidiga tecken på vibrationsskada, innan skadan blir för stor.
Tack för din fråga och kommentar. På Centrum för arbets- och miljömedicin jobbar vi inte med direktkontakt med patienter med NPF-diagnoser specifikt. Vårt uppdrag är bland annat kunskapsspridning och riskidentifiering. Ja, det är troligt att olika aktörer använder olika begrepp och därför behöver vi samverka.
Forskning visar att studiebesök/praktik innan arbete är viktigt. Det är därför mycket intressant att höra om virtuella arbetsplatsbesök!
Medicinska kontroller får göras av de läkare som uppfyller de kraven som beskrivs i bilagorna i AFS 2019:3 medicinska kontroller i arbetslivet.
Medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för arbete med allergiframkallande kemiska produkter enl. 36-38 §§ i AFS 2019:3 får skolläkare göra om de uppfyller kraven som beskrivs i bilaga 5, punkt 2 i AFS 2019:3 Medicinska kontroller i arbetslivet: Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter
I vägledningen till denna står, s 23–24: ”Vem får utfärda (skriva under) ett tjänstbarhetsintyg? Enligt 15 § ska ett tjänstbarhetsintyg ”… vara utfärdat av den undersökande läkaren…”, som ”har den behörighet som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga…”. I varje bilaga finns ett avsnitt om vilken särskild kompetens som krävs, för att få utföra medicinska kontroller och utfärda tjänstbarhetsintyg. Med undersökande läkare menas den läkare som utför läkarundersökningen. I bilagorna anges vidare vad som ska ingå i läkarundersökningen…
Kurs i medicinska kontroller för skolläkare, där Arbetsmiljöverket deltar, ges i nuläget vid den arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund.”
Medicinska kontroller och andra arbetsmiljöaspekter i skolläkares arbete
Utbildningar - Södra sjukvårdsregionen
Ja, vårt nätverk HINTA verkar i hela Sverige och försöker påverka de universitet som ger SYV-utbildningen. Vi har bjudits in och föreläst på universiteten som ger SYV-utbildning om medicinsk SYV, men mer kan göras för att få med medicinsk SYV som ett obligatoriskt viktigt ämne i utbildningen.
Arbetsmiljöverket har en författningssamling som heter Medicinska kontroller 2019:3. (PDF) Vidare har varje myndighet sina regler samlade på olika sätt. Gå gärna in på sidan med medicinska kontroller (länk) där det finns samlat vilka myndigheter och länkar vidare till mer information.
Ja, för de yrkesutbildningar där man bedömer att yrkesutövningen kommer att kräva tjänstbarhetsintyg.
Även om studie- och yrkesvägledare inte ingår i elevhälsan så bör de ju ändå kunna delta i möten som rör studie- och yrkesval i relation till elevers hälsa. Enligt de svar som jag fått från många skolsköterskor är att man kan samarbeta med vägledaren genom att fråga elev och föräldrar om det är okey.
Samarbetet med skolsköterskan sker på följande sätt. Vi är båda med i elevhälsoteamet. Båda är ibland med på möten med vårdnadshavare, mentor och elev. Det viktigaste är dock att vi kan vid behov prata med varandra om gjorda utredningar och om behov av utredningar. Det informella samarbetet är av stor vikt. Jag upplever inte att sekretess utgör något hinder, vid tveksamma fall kontaktat skolsköterskan vårdnadshavare och får godkännande om utbytet av information.
Förstår att det kan vara svårt ibland. Men vi föreslår att studie- och yrkesvägledare bör samarbeta med skolsköterskor/skolläkare kring detta. Även om studie- och yrkesvägledare inte ingår i elevhälsan så bör de ju ändå kunna delta i möten som rör studie- och yrkesval i relation till elevers hälsa. Målet bör ju ändå vara att hjälpa eleven på bästa sätt. Flera skolsköterskor jag talat med säger ändå att man kan komma runt sekretessen om man frågar elev och föräldrar om man får diskutera elevens hälsa med vägledaren.
Det viktigaste är att de gör en lagstadgad läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Denna läkare ska ha kunskap om sjukdomar, känslighet och risker i aktuellt arbete. Läkaren förmedlar råd och behov av extra undersökning och framtida undersökningar. Framtida undersökningar är för att hitta tidiga tecken på vibrationsskada, innan skadan blir för stor.
Hur mycket tid man ska ha som syv i en NPF skola beror lite på hur andra professioner arbetar i den skolan. Finns det kurator eller psykolog, resurspedagoger, socialpedagoger etcetera, då blir syv-rollen mer renodlad till utbildning och yrken. Men jag skulle kunna säga att en elev med NPF tar minst dubbla tiden i vägledningsprocessen. Individerna är ju så olika.
Juridiska frågor
Det är reglerat i Diskrimineringslagen.
Det är inte förbjudet att arbetsgivaren ställer sådana frågor, men det är förbjudet att grunda anställningsbeslutet på den informationen. Anställningsbeslutet ska grundas på den sökandes kompentens till den utlysta tjänsten. Det finns dock vissa undantag där den sökandes fysiska eller psykiska hälsa är av stor vikt som till exempel yrken som brandman eller polis.
Om Du känner dig osäkert hur du ska förhåller dig om det kommer upp sådana frågor i en anställningsintervju, ta kontakt med ditt fackförbund.
Arbetsgivare är skyldiga att följa arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Om detta inte följs riskerar arbetstagare att råka ut för olyckor eller ohälsa på grund av arbetet. Om Arbetsmiljöverkets inspektörer besöker arbetsplatsen och finner brister i arbetsmiljön, eller i arbetsmiljöarbetet, kan arbetsgivaren få krav på att åtgärda detta.
Vidare kan skyddsombud göra en begäran till arbetsgivaren om åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen 6 kap 6 a§. Om skyddsombudet anser att arbetsgivaren inte genomför åtgärder inom rimlig tid kan hen kontakta Arbetsmiljöverket och begära ett ställningstagande.
Mer information finns på arbetsmiljöverket (länk)
Den 1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för den som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för till exempel lastbil eller buss. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen som innebar att innehav av körkort för lastbil och buss var uteslutet vid typ 1-diabetes. Med de nya reglerna görs det inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes personen har. De utgår i stället ifrån vilken behandling personen har och risken för hypoglykemi. Det innebär att körkort för lastbil eller buss, under vissa förutsättningar, kan medges oavsett vilken typ av diabetes personen har. Tidigare har det endast varit möjligt vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.
Större eget ansvar
De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat
- ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
- ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
- ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.
Vi vet ju inte riktigt hur det fungerar i skolan och hur dokumentationen skall föras men detta borde ju kunna lösas. Här vet jag inte riktigt vilka kontroller som syftas, men visst är det väl så att rektor kan delegera vissa kontroller till skolsköterskan som hon är behörig till. Om du syftar till medicinska kontroller så är det ju en skolläkare (med behörighet att utföra medicinska kontroller) som är ansvarig, sedan kan ju hen delegera vissa uppgifter som skall utföras till skolsköterskan men läkaren har fortfarande ansvaret.
Medicinska kontroller får göras av de läkare som uppfyller de kraven som beskrivs i bilagorna i AFS 2019:3 medicinska kontroller i arbetslivet.
Medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för arbete med allergiframkallande kemiska produkter enl. 36-38 §§ i AFS 2019:3 får skolläkare göra om de uppfyller kraven som beskrivs i bilaga 5, punkt 2 i AFS 2019:3 Medicinska kontroller i arbetslivet: Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter
I vägledningen till denna står, s 23–24: ”Vem får utfärda (skriva under) ett tjänstbarhetsintyg? Enligt 15 § ska ett tjänstbarhetsintyg ”… vara utfärdat av den undersökande läkaren…”, som ”har den behörighet som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga…”. I varje bilaga finns ett avsnitt om vilken särskild kompetens som krävs, för att få utföra medicinska kontroller och utfärda tjänstbarhetsintyg. Med undersökande läkare menas den läkare som utför läkarundersökningen. I bilagorna anges vidare vad som ska ingå i läkarundersökningen…
Kurs i medicinska kontroller för skolläkare, där Arbetsmiljöverket deltar, ges i nuläget vid den arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund.”
Medicinska kontroller och andra arbetsmiljöaspekter i skolläkares arbete
Utbildningar - Södra sjukvårdsregionen
Det finns regler kring minderårigas arbetsmiljö och många av de arbeten som det finns medicinska kontroller för, är förbjudna för minderåriga. Minderåriga får inte utföra en rad riskfyllda arbeten och i bilaga 1 i vägledningen för AFS 2012:3 om minderårigas arbetsmiljö (PDF) går det att läsa vad som gäller för olika arbeten och exponeringar och om det råder undantag eller inte för vissa arbetssituationer.