Verkstadsarbetare

Vilka är riskerna

• Vibrationer - Hand-armvibrationer kommer från maskiner som man håller med ett kraftigt handgrepp, till exempel slående mutterdragare och slipmaskiner. Det kan vara påfrestande för händerna och armarna och man kan få besvär som domningar och stickningar i händerna. När vibrerande verktyg används är det viktigt att viktigt att det görs en riskbedömning för att ta reda på hur lång tid verktyget kan användas utan att det överskrider de gränser som finns uppsatta av Arbetsmiljöverket. Om du har en sjukdom som påverkar muskler eller nerver, till exempel diabetes är det extra viktigt att du har koll på att de verktyg som du använder inte överskrider begränsningen som finns för vibrationer.
• Allergiframkallande ämnen - När man svetsar uppstår svetsgaser som kan irritera luftvägarna. I vissa fall kan det leda till man får astma. Andra ämnen kan även uppstå vid bearbetning av metalliskt material som vid slipning och kapning. Billack kan innehålla isocyanater som frigörs när den utsätts för värme, till exempel när man slipar en lackad yta. Isocyanater är skadliga och man kan till exempel få nästäppa, irriterade ögon och svårigheter att andas, även när man kommit hem från jobbet.
• Kemiska ämnen - Att jobba som verkstadsarbetare innebär hög risk för att få eksem eftersom man kan bli smutsig i händerna och dessutom kan man arbeta med oljor och starka rengöringsmedel.
• Buller - Det kan bullra högt, både från maskiner och vid arbete.
• Handintensivt arbete - Arbetet som verkstadsarbetare kan ibland vara handintensivt med ensidiga och snabba handledsrörelser under längre perioder vilket innebär en risk att få besvär i hand/arm/axel och nacke. Det är också vanligt att man använder hög kraft vid olika arbetsmoment.
• Fysisk belastning - Arbetet kan innebära att man får bära och hantera tungt material och utrustning. Man kan arbete i obekväma arbetsställningar så som i knästående, med ryggen böjd eller med armarna över huvudet under längre stunder.

Så här kan du förebygga problem

Om du har eller har haft astma eller eksem när du var liten (atopiskt eksem, böjveckseksem) bör du tänka dig för innan du bestämmer dig för att bli mekaniker. Har du haft handeksem tidigare kan jobbet göra att eksemet kommer tillbaka. Om du har astma är det förbjudet för dig att ha arbetsuppgifter där det kan förekomma isocyanater.

• Vibrationer - När vibrerande verktyg och maskiner används ska din arbetsgivare göra en riskbedömning och se till att du inte utsätts för en skadlig mängd vibrationer. Om du har en sjukdom som påverkar muskler eller nerver, till exempel diabetes, är detta extra viktigt. Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de som arbetar med vibrerande verktyg.
• Allergiframkallande ämnen - Se till att skydda dig från allergiframkallande ämnen vid bearbetning av metall eller liknande material genom borrning, hyvling, svarvning, fräsning, slipning, svetsning etcetera genom att använda andningsskydd, en så kallad friskluftsmask. Om du kommer i kontakt med isocyanater måste arbetsgivaren ordna med en medicinsk kontroll för att förhindra att du blir sjuk. Det innebär att du kan få träffa en läkare som undersöker dig för att se om du kan få ett tjänstbarhetsintyg.
• Kemiska ämnen - Det finns stor risk för att få eksem eftersom man blir smutsig, hanterar oljor och starka rengöringsmedel. Använd i största möjliga utsträckning skyddshandskar för att inte komma i kontakt med olika ämnen som kan irritera huden.
• Buller - Använd hörselskydd.
• Handintensivt arbete - Om man bedömer att arbetet innebär en ökad risk för att få besvär ska arbetsgivaren anordna med regelbundna medicinska kontroller. Detta innebär en medicinsk undersökning för att tidigt upptäcka om man håller på att få besvär. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att minska risken att få besvär. Detta kan vara att organisera arbetet eller använda arbetsmetoder som gör att risken för besvär minskar.
• Fysisk belastning – Tunga lyft och obekväma arbetsställningar ska undvikas så långt det går. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning för att se hur arbetet ska organiseras och om det behövs hjälpmedel för att undvika riskerna.