Muskel- och ledbesvär

Rörelseapparaten består av flera kroppsdelar. Skelettet och ledbanden är kroppens stomme och lederna och musklerna gör att vi kan röra oss.

Sjukdomar eller besvär i rörelseapparaten 

Sjukdomar eller besvär i rörelseapparaten kan vara medfödda, till exempel reumatiska sjukdomar och bindvävssjukdomar. Men besvär kan också komma efter annan sjukdom, efter att man varit med om en olycka eller fått en idrottsskada.  

Besvär i rörelseapparaten kan påverka kroppen mycket olika. De flesta vuxna personer har någon gång haft besvär från ryggen som läkt ut av sig själv. Andra besvär kan stanna kvar och påverka kroppen längre, till exempel ge smärta eller begränsa rörligheten. 

Vilka risker finns i arbetslivet?  

Att välja yrkesliv med tanke på hälsan   

Allt arbete ställer krav på kroppen och påverkar rörelseapparaten på ett eller annat sätt. Det är viktigt för din hälsa och ditt välbefinnande att ditt arbete gör det möjligt att balansera din fysiska förmåga med arbetets fysiska krav. 

När du ska välja utbildning eller yrke kan det vara viktigt att ta hänsyn till din kropp och hälsa. Det här gäller speciellt om du har eller har haft någon sjukdom, om du har varit med om någon olycka, idrottsskada eller har andra besvär som påverkar din kropp och din fysiska förmåga.  

Både kroppen, hälsan och arbetslivets krav kan förändras över tid. Det är bra att du tänker igenom vilka olika belastningar och krav som ett yrke har när du ska välja en utbildning eller söka ett nytt jobb, så att du gör ett val som blir så bra som möjligt för dig.  

Du kan läsa om hur kroppen belastas fysiskt och om specifika risker som kan finnas i olika yrken i jobbguiden.

Är du osäker på hur du ska välja yrke eller utbildning utifrån din hälsa kan du kontakta din läkare för att få råd baserade på de eventuella besvär du har.  

Ensidig belastning 

Kroppen är byggd för att vara i rörelse och därför är det bra att ha ett arbete som är både rörligt och omväxlande. Ensidig belastning (för mycket eller för lite) kan ge problem i rörelseapparaten.

Här följer exempel på besvär som kan bero på ensidig belastning: 

  • Besvär i ländryggen om du står en stor del av arbetsdagen, om du lyfter tungt och ofta med vriden rygg eller har ett arbete som ger helkroppsvibrationer.
  • Besvär i nacken och axlarna om du har ensidiga, upprepade arbetsuppgifter, eller arbetsställningar där man lyfter armarna eller inte har något stöd för underarmarna
  • Besvär i händerna och underarmarna när man arbetar med snabba handledsrörelser eller handrörelser där kraft behöver användas (så kallat handintensivt arbete), eller när man använder verktyg som vibrerar
  • Besvär från knän om du har ett arbete där du ofta behöver arbeta i knästående eller huksittande eller resa dig från golvet många gånger om dagen. 

Om du redan har eller har haft något av dessa besvär kan återkommande fysisk belastning göra att besvären lättare aktiveras och förvärras. Då är det extra viktigt att du får ett yrke där du kan variera arbetsuppgifterna och har möjlighet att återhämta dig under arbetsdagen.  

Hur får man ett hållbart arbetsliv? 

Det finns många saker som kan göras för att förhindra ohälsa och för att du ska må bra under ett långt arbetsliv. Arbetsgivare har ansvar för att skapa en bra arbetsmiljö, att undersöka risker och vidta åtgärder så att ingen skadar sig på en arbetsplats, att olyckor inte inträffar eller att man inte blir sjuk av sitt arbete.  

Några delar av arbetsmiljön är särskilt viktiga för att arbetet ska bli så skonsamt som möjligt för kroppen. Många arbeten går att utföra på ett bra sätt med en bra planering av arbetet samt att tekniska hjälpmedel finns på plats som minskar den tyngsta belastningen. En del fysiskt belastande arbeten kan trots detta medföra risk att enstaka eller flera medarbetare utvecklar besvär och risken kan öka om man har en sårbarhet med sig från tidigare, som en gammal idrottsskada eller en medfödd sjukdom. 

Det är bra att du känner till hur faktorer i arbetsmiljön kan påverka din kropp, arbetsgivaren ska informera dig om arbetsmiljörutiner och vad som gäller på din arbetsplats.

Planering (organisering) av arbetet  

Hur man lägger upp en arbetsdag och kombinerar olika arbetsmoment och arbetsuppgifter påverkar hur ansträngande och fysiskt belastande det blir för kroppen. Din arbetsgivare ska se till att arbetet planeras på ett sådant sätt att det möjliggör variation och ger utrymme för återhämtning. När man har gjort ett arbete som belastar kroppen på ett visst sätt är det bra att kunna göra något annat därefter som belastar kroppen på ett annat sätt eller inte belastar kroppen alls. Lyfter man till exempel tunga föremål, monterar ledningar i takhöjd eller elkontakter och lister i marknivå behöver man därefter göra något mindre belastande. Om man däremot sitter ned och arbetar med dator en stor del av arbetsdagen behöver man bryta upp stillasittandet och röra sig mer efter ett tag. Med bra planering kan man förutse vilka moment som kommer att vara tunga eller obekväma. Det gör att man kan be kollegor om hjälp eller se till att rätt hjälpmedel och utrustning finns på plats som behövs för att belastningen inte ska bli för stor.

Både korta pauser i arbetet och längre raster (fika och lunch) är viktiga för att kroppen ska återhämta sig under arbetsdagen och orka med långsiktigt.

Bra tekniska lösningar och hjälpmedel  

När du kommer ut i arbetslivet ska din arbetsgivare se till att du får utbildning i att använda tekniska hjälpmedel till exempel hur du ska lyfta så att det är skonsamt för ryggen. Du ska alltid tänka på att använda de tekniska hjälpmedel och den utrustning som finns på arbetsplatsen för att minska fysisk belastning.

Skonsamma arbetsrörelser och arbetsteknik

Redan i skolan (speciellt på yrkesförberedande program) och sedan på din arbetsplats ska du få information och praktisk träning i arbetsteknik för att lära dig ett så skonsamt sätt att arbeta som möjligt. Det minskar belastningen på kroppen.

Även om man ibland känner stress, tidsbrist och krav på prestation är det bra om kroppen inte dras med i att arbeta snabbt och med snabba rörelser eller att välbehövliga raster och pauser avstås ifrån. Ibland vill man gärna bli klar snabbt med det man gör, särskilt när arbetet är tungt eller när man är ny på ett arbete men det kan göra att belastningen på kroppen blir stor. Känn efter vad som känns bra för dig!

Skor i arbetet

Arbetar du långa stunder i stående och gående till exempel som frisör, i butik eller inom vården är det en fördel att skaffa bra skor att ha på sig på arbetet. Skor som är stötdämpande, är stabila med hälkappa och ger bra utrymme för hela foten kan avlasta rygg, knän och fötter.

Ska du arbeta på byggarbetsplatser, på lager och kör truck eller i vissa andra miljöer kan arbetsgivaren stå för speciella skyddsskor som du behöver ha på dig. Om möjlighet ges, prova ut en storlek och modell av skyddssko som passar för din fot.

Annat som är hälsofrämjande för ditt arbetsliv

Lär känna din kropp och lyssna på kroppen

Kroppens signaler är en viktig kompass och vägledning för att man ska kunna göra en förändring innan skada eller långvariga besvär uppstår. Det kan vara att man behöver jobba på något annat sätt, ta fler pauser, använda hjälpmedel, eller arbeta med annan teknik. Det gäller både för dig som har eller har haft en sjukdom, skada eller andra besvär från kroppen tidigare och för dig som inte haft det. Prata med din chef om du får besvär, till exempel trötthet och övergående smärta, så du kan få hjälp att anpassa arbetet efter dina förutsättningar och undvika att besvären förvärras.

Fysisk aktivitet och träning  

Att ha en god fysisk förmåga; bra kondition som ger ork och uthållighet, starka muskler samt god rörlighet är en viktig resurs i de allra flesta yrken, även de som inte är så fysiskt krävande. I ett fysiskt belastande arbete är det viktigt att man har marginaler mellan arbetets krav och sin egen fysiska förmåga. Utifrån vilket yrke man har/väljer kan man behöva träna på olika sätt på fritiden för att väl möta arbetets krav.

Har man ett mycket fysiskt tungt arbete kan man behöva fundera över hur man på bästa sätt ska lägga upp träningen på fritiden för att också få möjlighet till återhämtning och vila för kroppen. Ett arbete där man är fysiskt aktiv i stor utsträckning under arbetsdagen ger oftast inte lika positiva effekter på hälsan som träning på fritiden. Ett fysiskt arbete ger en mer långvarig belastning än vad träning brukar göra och ger inte heller alltid tid för den återhämtning som kroppen behöver.

För en del av de fysiska yrkena ingår träning på arbetstid, t.ex. för brandmän då det är så viktigt att de är i god fysisk form.

Goda levnadsvanor 

Att ta väl hand om sig och sin hälsa är en viktig framgångsfaktor för ett säkert, hållbart och hälsosamt arbetsliv.

Förutom träna och hålla kroppen i god fysisk form kan det vara en fördel att också se till att andra levnadsvanor är hälsosamma. Att värna sin sömn och vara utvilad inför ett arbetspass är bra, lika så att regelbundet få i sig näringsrik och bra mat, även att ta med sig lunch och extra mellanmål till arbetet (om det inte finns att köpa på plats) kan vara betydelsefullt för att fylla på med energi under dagen.

Lagar och regler  

Arbetsgivaren har en skyldighet att undersöka och vidta åtgärder om ett arbete innebär risker för att medarbetarna ska få besvär i kroppen.

Senast ändrad 2024-05-30

Publicerad: 2021-01-11

Fotograf/Illustratör: www.storyset.com