Sjukdomar eller besvär i rörelseapparaten

Rörelseapparaten består av flera kroppsdelar. Skelettet och ledbanden är kroppens stomme och lederna och musklerna gör att vi kan röra oss. 

Sjukdomar eller besvär i rörelseapparaten

Sjukdomar eller besvär i rörelseapparaten kan vara medfödda till exempel reumatism eller skolios (en krökning i sidled av kotpelaren) men det kan också komma efter annan sjukdom eller att man varit med om en olycka eller fått en idrottsskada.

Besvär i rörelseapparaten kan påverka kroppen mycket olika. Av vuxna personer har en majoritet någon gång haft besvär från ryggen som läkt ut av sig själv. Andra besvär kan stanna kvar och påverka kroppen längre, till exempel ge smärta eller begränsa rörligheten.

Vilka risker finns i arbetslivet?

Att välja yrkesliv med tanke på hälsan 

Allt arbete ställer krav på fysisk förmåga och påverkar rörelseapparaten på ett eller annat sätt. Det är därför viktigt för din hälsa och välbefinnande att den yrkesinriktning och arbete du väljer möjliggör en fungerande balans mellan din fysiska förmåga och arbetets fysiska krav.

När du ska välja utbildning eller yrke kan det vara viktigt att ta hänsyn till din kropp och hälsa, om du har eller har haft någon sjukdom, varit med om någon olycka, drabbats av idrottsskada eller har andra besvär som påverkar din kropp och din fysiska förmåga en längre tid framöver.

Både kroppen, hälsan och arbetslivets krav kan förändras över tid ochär på flera sätt påverkbara . Det är bra att du tänker igenom vilka olika belastningar och fysiska och psykiska mentala krav som ett yrke har när du ska välja en yrkesinriktad utbildning eller söka ett nytt jobb så att du gör ett val som blir så bra som möjligt för dig.

Är du osäker på hur du ska välja arbetsinriktning utifrån din hälsa kan du kontakta din läkare för ytterligare råd utifrån de eventuella besvär du har.

Kroppen är byggd för att vara i rörelse och därför är det bra att ha ett arbete som är både rörligt och omväxlande. Ensidig belastning (för mycket eller för lite) kan ge problem i rörelseapparaten. De flesta arbeten kan organiseras så att ensidig belastning inte uppstår.

Här följer exempel på ensidigt belastande rörelser som påverkar kroppen:

  • Besvär i ländryggen om du står en stor del av arbetsdagen, om du lyfter tungt och ofta med vriden rygg eller har ett arbete som ger helkroppsvibrationer.
  • Besvär i nacken och axlarna om du har ensidiga, upprepade arbetsuppgifter, eller arbetsställningar där man lyfter armarna eller inte har något stöd för underarmarna
  • Besvär i händerna och underarmarna när man arbetar med snabba handledsrörelser eller handrörelser där kraft behöver användas, så kallat handintensivt arbete, eller när man använder verktyg som vibrerar.
  • Besvär från knän om du har ett arbete där du ofta behöver arbeta i knästående eller huksittande eller resa dig från golvet många gånger om dagen.

Om du redan har något av dessa besvär kan du vara extra känslig i den delen av kroppen, och då riskerar du att besvären blir värre. Då är det extra viktigt att du har ett jobb där du kan variera arbetsuppgifterna och återhämta dig under arbetsdagen.

Snickare, servitris, mark-och anläggningsarbetare och undersköterska är exempel på yrken där man ofta gör tunga lyft och har andra uppgifter som är fysiskt tunga. Ensidigt upprepat arbete är vanligt till exempel för montörer, maskinoperatörer, lagerarbetare och styckare. De som arbetar med snickeri-, anläggnings- och monteringsarbete använder vibrerande maskiner, som kan ge besvär i händerna och armarna.

Hur får man ett hållbart arbetsliv?

Det finns många saker som du själv kan tänka på för att ta hand om din hälsa, både för att förhindra ohälsa och för att du ska må bra under ett långt arbetsliv. 

Dina förutsättningar att få ett hållbart arbetsliv förbättras om du känner till hur faktorer i arbetsmiljön kan påverka din kropp och om du skaffar dig information om dina rättigheter på arbetsplatsen.

Redan i skolan på ditt yrkesförberedande program ska du få information och praktisk träning i arbetsteknik för att lära in en så skonsamt sätt att arbeta som möjligt. När du kommer ut i arbetslivet ska din arbetsgivare se till att du får utbildning i att använda tekniska hjälpmedel och utbildning i arbetsteknik, till exempel hur du ska lyfta så att det är skonsamt för ryggen. Du ska alltid tänka på att använda de tekniska hjälpmedel och den utrustning som finns på arbetsplatsen för att minska fysisk belastning. Känn efter hur arbetet påverkar dig och lyssna på kroppens signaler.

Försök att variera arbetet så mycket som möjligt genom att ta regelbundna pauser, undvik att sitta stilla länge och växla mellan olika typer av arbetsuppgifter så att du får en naturlig variation på arbetsplatsen mellan sittande och stående, tyngre och lättare arbete.

Alla muskelgrupper behöver fysisk belastning för att kroppen ska må bra och bli stark. Om du har ett tungt och ensidigt arbete är det viktigt att du får tillräcklig återhämtning så att du inte blir överbelastad.

Trötthet och övergående smärta i musklerna kan vara en tidig signal om att arbetsuppgifterna kan behöva ses över och förändras. Prata med din chef om du till exempel får besvär i rörelseapparaten. Då kan du få hjälp att anpassa arbetet efter dina förutsättningar och undvika att besvären förvärras.

Fysisk aktivitet och träning

Träna regelbundet både kondition och muskelstyrka för att klara både fysiska och psykiska krav i arbetslivet. Träning kan minska smärta i kroppen och förebygga sjukskrivning. Många arbetsplatser erbjuder idag friskvårdsförmåner eller träning på arbetstid.

Ett arbete där man är fysiskt aktiv i stor utsträckning under arbetsdagen ger inte lika positiva effekter på hälsan som träning på fritiden. Ett fysiskt arbete ger en mer långvarig belastning än vad träning brukar göra och ger inte heller tid för den återhämtning som kroppen behöver. Det har därför visat sig att både personer som har ett fysiskt aktivt arbete och ett stillasittande arbete mår bra av att träna på sin fritid men träningen kan behöva läggas upp olika. Dock är det lika viktigt att det finns naturliga pauser på arbetsplatser som har fysiskt aktiva arbeten och möjlighet till rörelser på arbetsplatser där arbetsuppgifterna är mer stillasittande som hos chaufförer och truckförare.

Vilka yrken är friskyrken för rörelseapparaten?

Att ha ett arbete är en friskfaktor i sig, alltså kan man säga att de flesta yrken är friskyrken. När det gäller yrken som medför extra belastning på muskler och leder så kan i princip de flesta yrken organiseras på ett sådant sätt att belastningen inte blir skadlig. Det handlar som sagt om att hitta en balans mellan arbetets krav och den fysiska förmågan. Olika arbetsmoment inom olika yrken kan behöva anpassas efter dina förutsättningar för att arbetet ska bli så skonsamt för kroppen som möjligt.

Lagar och regler

Arbetsgivaren har en skyldighet att undersöka och vidta åtgärder om ett arbete medför risker för att medarbetarna ska utveckla besvär i kroppen.

Många fysiskt belastande arbeten kan dock fortfarande medföra risker att enstaka eller flera medarbetare utvecklar besvär, risken kan öka om man har en sårbarhet med sig från tidigare.

Senast ändrad 2023-10-23

Publicerad: 2021-01-11

Fotograf/Illustratör: www.storyset.com