Skolformer i Sverige
Det finns en mängd olika skolformer i Sverige idag med olika huvudmän, så som bolag, stiftelser, föreningar eller kommun. En fristående skola drivs inte av kommun eller stat, men finansieras av allmänna skattemedel. De flesta skolor är kommunala.
Förskola och annan pedagogisk verksamhet
Från och med att barn fyller 1 år kan man börja förskola. Förskolan är frivillig. Från och med att barnet fyller 3 år har man rätt till 15 timmars omsorg inom förskolan. Om förskolan inte passar så finns annan pedagogisk verksamhet som erbjuder flexibel omsorg för barn 1-12 år så som öppen förskola, öppen fritidsverksamhet eller omsorg på kvällar och helger.
Förskoleklass och grundskola
Från och med 6 års ålder är det obligatoriskt att gå i skolan som börjar med förskoleklass. Efter avslutad förskoleklass börjar man i årskurs 1 i grundskolan eller motsvarande. Grundskolan sträcker sig till årskurs 9. Skolplikt gäller från och med förskoleklass upp till årskurs 9, det betyder att alla alla måste gå i grundskolan.
Specialskola
Om någon inte kan gå i vanlig grundskola så finns det andra former av grundskola. Specialpedagogiska myndigheten har i uppdrag av staten att driva specialskolor. Dessa skolor riktar sig till elever som har hörselnedsättning, synnedsättning, dövhet, grav språkstörning med mera.
Sameskola
Sameskolan motsvarar den vanliga svenska grundskolan. Den innehåller samiska seder, språk och kultur för att bevara och stärka det samiska kulturarvet.
Anpassad grundskola
Om någon inte kan uppnå betygskriterierna i vanlig grundskola så finns det anpassade grundkolor. Den anpassade grundskolan riktar sig till elever som har intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada.
Fritidshem
Fritidshem är en del av svenska skolan och syftar till att ge elever en meningsfull fritid med möjlighet till utveckling. När det inte är skola så kan elever gå på fritidshem eller motsvarande. Det kan ske före att skolan öppnar, efter skoldagen eller på skollov. Fritidsverksamhet är frivillig och finns för barn 6-13 år.
Gymnasieskola
För att utbilda sig på en gymnasieskola behöver en elev gå ut grundskolan med godkända betyg i de flesta ämnen. Det är frivilligt att studera på en gymnasieskola. Du kan gå gymnasiet om du är mellan 16-20 år. För att läsa vidare på högre nivå så som universitet, högskola eller yrkeshögskola behövs en gymnasieexamen. Gymnasiet har två olika sorters program att studera på. Dels högskoleförberedande program som inte leder direkt till en yrkesroll utan har en bred kursplan med mycket teori. Dels yrkesförberdande program som leder till både en möjlig yrkesroll och till möjligheter för fortsatta studier på högskola eller universitet.
Anpassad gymnasieskola
Elever som uppfyller vissa kriterier kan studera på anpassad gymnasieskola efter grundskolan. Den anpassade gymnasieskolan ska ge studenten en grund för att kunna studera vidare eller söka arbete. Anpassad gymnasieskola är till för elever med intellektuell funktionsnedsättning, hjärnskada eller som på annat sätt inte kan delta i ordinarie gymnasieutbildning.
Kommunal vuxenutbildning (komvux)
Komvux är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa enstaka kurser eller en hel yrkesutbildning för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan, yrkeshögskolan eller jobba.
Komvux som anpassad utbildning
Från och med 1 juli det år du fyller 20 år kan du börja studera inom komvux som anpassad utbildning. För att vara behörig behöver du vara bosatt i Sverige och ha en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada.
Folkhögskola
Folkhögskola är en egen utbildningsform och riktar sig främst till vuxna. På folkhögskola kan du läsa in gymnasiet eller gå en särskild inriktning.
Yrkeshögskola
På en yrkeshögskola kan du utbilda dig till ett yrke efter gymnasieskolan eller komvux. Utbildningarna är oftast mellan ett och tre år långa och varvar teori i skolan med praktik ute på arbetsplatser. Dessa skolor är utformade i samarbete med företag för att kunna leda till arbete efter avslutad utbildning. Inriktningen är på de områden som just nu efterfrågas på arbetsmarknaden.
Universitet och högskola
På ett universitet eller en högskola kan du läsa många olika utbildningar och fristående kurser. Högskolestudier innebär stor frihet och eget ansvar. Studierna ska alltid vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att vara kritiskt ifrågasättande och sätta in det du läser i ett eget perspektiv.
För dig som är under 20 och inte går i gymnasieskolan
Är du under 20 år och går inte i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller någon annan utbildning? Då ska kommunen där du bor hjälpa dig att hitta en utbildning eller någon annan sysselsättning, till exempel ett arbete. Det kallas kommunernas aktivitetsansvar eller KAA. Läs mer på skolverkets webb via denna länk.
Om Du tycker att det saknas något information så hör gärna av dig.
