Psykisk ohälsa är en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos som ångest och depression.
Vi är alla oroliga eller nedstämda ibland. Som tonåring och ung vuxen ställs du inför många val, krav och förväntningar både från dig själv och andra. Då är det normalt att känna oro eller nedstämdhet. Det kan handla om hur du har det i skolan, på jobbet eller om hemförhållanden. Du kanske oroar dig för utseende, vänskapsrelationer, ofrivillig ensamhet eller hur du bemöts på sociala medier. Även tankar om ekonomi, framtid och klimatförändringar kan skapa oro och nedstämdhet.
Mycket oro och grubblande kan påverka dig både fysiskt och psykiskt. Du kan uppleva att du saknar energi, börjar att dra dig undan och känner dig trött, svag och irriterad.
De här är kanske sådant vi alla kan känna efter en jobbig dag och ofta går det över De kan vara bra att ta hjälp av och prata med en vän, en förälder eller med en annan klok person som du kan lita på. Med ibland blir det jobbigare och i vissa fall kan livet kännas meningslöst. Oavsett om du går i skolan eller arbetar så behöver du prata med någon till exempel; din vårdcentral, elev- eller studenthälsan, en ungdomsmottagning, ditt skyddsombud, företagshälsovården eller en kurator..
Arbetet är en stor del av livet. Det är viktigt med en bra arbetsmiljö för att du ska må bra på arbetet. Att känna sig trygg, stimulerad och behövd och att ha rutiner är bra för hälsan.
Men när den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inte är bra av olika anledningar, kan det påverka den psykiska hälsan negativt. Exempel på svårigheter och besvär som kan vara tecken för detta:
Dessa symtom är vanliga efter en ansträngande arbetsdag. Om du ofta har sådana symtom kan det bero på obalans mellan kraven som ställs på dig och den återhämtning du får. Då behöver du prata med din chef så att din situation kan ses över.
Ofta går tankarna till den fysiska arbetsmiljön när vi pratar om arbetsmiljö, till exempel att inte behöva lyfta tungt eller utsättas för farliga kemikalier. Men det som också påverkar hur vi mår på våra arbetsplatser är hur arbetet leds och styrs, hur kommunikationen fungerar, vilka krav som ställs samt hur mycket man som anställd kan påverka och vilket stöd som finns från chefer och kollegor. Stress, konflikter, dålig stämning i arbetsgruppen eller att det är otydligt vad som förväntas av dig är några exempel som hör hit.
Några risker i arbetsmiljön som kan påverka din hälsa:
Det är viktigt att känna till att din arbetsgivare har ett ansvar för att följa lagar och regler på arbetsplatsen. Det innebär att du har rätt till en bra arbetsmiljö där du inte riskerar ohälsa eller att bli sjuk.
Du har också rätt att få hjälp om du känner att din arbetsbelastning är för hög, eller om du av andra skäl inte mår bra på din arbetsplats.
För vissa arbeten finns ändå risker. Då är arbetsgivaren skyldig att ordna med en medicinsk kontroll. Kravet gäller även om man är elev under utbildning.
