Psykisk ohälsa

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

För att du ska må bra på arbetet är det viktigt med en bra arbetsmiljö. Arbetet är en stor del av vardagen. Att få vara del i att lösa uppgifter, känna sig stimulerad och behövd och att ha rutiner är bra för hälsan.

Men det är viktigt att du är uppmärksam på signaler som kan vara tecken på psykisk ohälsa, till exempel:

  • Svårigheter att koncentrera sig, hålla uppmärksamheten och minnas
  • Värk i kroppen, huvudvärk
  • Hjärtklappning, tryck över bröstet
  • Mag-tarmbesvär
  • Sömnsvårigheter
  • Oro och ångest
  • Svårigheter att släppa tankarna på arbetet under fritiden
  • Nedstämdhet
  • Irritation
  • Trötthet

Det här är saker vi alla kan känna efter en jobbig dag i skolan eller en ansträngande arbetsdag. Om du ofta har sådana symtom kan det bero på en obalans mellan kraven som ställs på dig och den återhämtning du får. Då behöver du prata med dina lärare eller din chef så att din situation kan ses över.

Vilka risker finns i arbetslivet?

Ofta går tankarna till den fysiska arbetsmiljön när vi pratar om arbetsmiljö, till exempel att inte behöva lyfta för tungt eller utsättas för farliga kemikalier.

Men det finns också andra viktiga delar i arbetsmiljön som påverkar hur vi mår på våra arbetsplatser: hur arbetet leds och styrs, hur kommunikationen fungerar, vilka krav som ställs, hur mycket man som anställd kan påverka och vilket stöd som finns från chefer och kollegor. Det kallas också för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Stress, konflikter, dålig stämning i arbetsgruppen eller att det är otydligt vad som förväntas av dig är några exempel som hör till den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

Om du utsätts för detta på din arbetsplats riskerar du att bli sjuk, precis som när du utsätts för risker i den fysiska arbetsmiljön. Var därför uppmärksam på belastningarna på din arbetsplats.

Här kommer några kända risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som kan påverka din hälsa:

  • Höga krav i till exempel att det är alldeles för mycket att göra på den tid som är avsatt, eller att jobbet är allt för fysiskt, känslomässigt och mentalt krävande
  • Att du inte har fått tillräcklig utbildning och inte har rätt kompetens för arbetsuppgifterna
  • För lite stöd och praktisk hjälp från arbetsledare och kollegor
  • Mobbing, hot och konflikter på arbetsplatsen
  • Obalans mellan den insats du gör i jobbet och den belöning och uppskattning du får
  • Otrygg anställning, exempelvis tidsbegränsad anställning eller behovsanställning
  • Omstruktureringar och nedskärningar

Riskyrken

Vård, skola, omsorg och offentlig förvaltning är riskbranscher för att utveckla psykisk ohälsa.

Exempel på riskyrken: Socialsekreterare, kurator, psykolog, förskollärare, fritidspedagog, sjuksköterska, undersköterska och lärare.

Lagar och regler

Det är viktigt att känna till att din arbetsgivare har ett ansvar för att följa lagar och regler på arbetsplatsen. Det innebär att du har rätt till en bra arbetsmiljö där du inte riskerar ohälsa eller att bli sjuk.

Du har också rätt att få hjälp om du känner att din arbetsbelastning är för hög, eller om du av andra skäl inte mår bra på din arbetsplats.

För vissa arbeten finns ändå risker. Då är arbetsgivaren skyldig att ordna med en medicinsk kontroll. Kravet gäller även om man är elev under utbildning.  

Hur får man ett hållbart arbetsliv?

Det finns många saker som du själv kan tänka på för att ta hand om din hälsa, både för att förhindra ohälsa och för att du ska känna dig pigg och må bra under ett långt arbetsliv. Här kommer några råd och tips som faktiskt hjälper:

  • Ta regelbundna pauser för att återhämta dig under din arbetsdag, stanna upp för att ta några andetag, vara för dig själv en stund eller blunda ett slag för att komma ner i varv.
  • Var uppmärksam på om du börjar hoppa över fikat eller lunchrasten för att hinna med dina arbetsuppgifter. Om du behöver göra det är din arbetsbelastning för hög!
  • Var rädd om din fritid. Det kan vara bra att ha gränser mellan arbete och fritid, exempelvis genom att inte kolla jobbmejl på din lediga tid. Öva på att släppa tankar som handlar om jobbet när du är ledig.
  • Värna om din sömn, den är din bästa källa till återhämtning! Det är viktigt för hälsan att ha goda rutiner kring sömnen, att se till att få tillräckligt mycket sömn och att ta hand om oro som kan störa den. Om sömnen påverkas under lång tid är det en signal om att du behöver söka hjälp, exempelvis via företagshälsovård eller hälsocentral.
  • Håll koll på kravnivån. Är det rimliga krav på vad du och dina kollegor ska hinna under ett arbetspass? Ställer du rimliga krav på dig själv, på hur bra du ska göra ditt jobb, eller hur du ska räcka till? Att prioritera och välja bort kan ibland vara helt nödvändigt!
  • När du är ny i arbetslivet är det vanligt med osäkra anställningar. Det kan innebära att du försöker vara extra duktig för att få förlängd anställning eller goda vitsord. Det är jättebra att vilja göra ett bra jobb, men du måste samtidigt vara rädd om dig och fundera över hur mycket som är rimligt att kräva av dig själv. 
  • Rör på dig regelbundet. Det hjälper dig att må bra, både på arbetet och i övriga livet. Det hjälper kroppen att hantera stress och kan minska risken för ångest, depression och sömnsvårigheter.
  • Prata med andra om din arbetssituation och om hur du mår på jobbet. Socialt stöd är viktigt för hälsan!

På sidan skattaåterhämtning kan du göra ett test som visar om du har en arbetssituation som är i balans.

Senast ändrad 2021-08-13

Fotograf/Illustratör: Stefano Pollio, Marina Kazmirova och Gabriel Jimenez/Unsplash.com