Lokalvårdare/Städare

Det finns olika typer av städarbeten där vissa innebär större risker än andra. Den som städar på ett kontor har i regel mindre risk att drabbas av handeksem och astma än den som städar på en industri där det används mycket vatten och starka kemikalier. Att städa i hem där man kanske är hänvisad till att använda brukarnas egna städkemikalier, vilket kan innebära högre risk att utsättas för till exempel kemiska aerosoler om produkten är i sprayflaska. Inandning av kemiska har visat sig ge upphov till astma hos städare/lokalvårdare.

Vilka är riskerna? 

  • Våtarbete - Arbetet innebär att händerna ofta är i kontakt med vatten eller blir fuktiga av att man använder skyddshandskar under längre perioder. Handskar av gummi (latex) kan ge upphov till allergi. Om huden är känslig är det lätt att utveckla eksem på händerna. Huden blir då torr, röd och fjällig med sprickor och blåsor som kliar 
  • Kemiska ämnen – Ämnen i rengöringsmedel, till exempel diskmedel, toalettrengöring och avkalkningsmedel, som kan vara irriterande för luftvägar och hud. Sådana ämnen kan orsaka handeksem och försämra sjukdomar som man redan har i luftvägarna. När man använder rengöringsmedel i sprayform kan man andas in kemiska aerosoler, vilket kan orsaka astma
  • Damm – Man utsätts för damm som virvlar upp och blir luftburet när man städar och rengör. Personer som har astma eller allergi kan reagera på damm. Den som utsätts för damm under lång tid kan få astma.
  • Fysisk belastning – Inom städ förekommer tunga lyft, arbete under knähöjd och över axelhöjd, statiska positioner och repetitiva arbetsuppgifter. 

Förebygg och undvik 

Om du sedan tidigare är allergisk, har astma och/eller hade eksem (böjveckseksematopiskt eksem) när du var barn bör du tänka dig för innan du bestämmer dig för att bli städare/lokalvårdare. Arbetsuppgifterna innebär att eksem och astma kan komma tillbaka eller förvärras, vilket kan innebära att du kan bli tvungen att byta yrke. Diskutera med din läkare vad som gäller för dig. 

  • Våtarbete – Skydda händerna väl med handskar av nitril eller plast och ha en bomullsvante innanför handsken. Att arbeta länge i täta handskar inte heller bra för huden och kan ge upphov till handeksem. Vid längre arbete med handskar kan en tunn bomullsvante under handsken förebygga besvär. Smörj ofta in händerna med oparymerad handkräm.
  • Kemiska ämnen – Välj städmetoder utan rengöringsprodukter med ånga eller fukt eller välj produkter som är allergitestade. Applicera rengöringsmedel utan spray.
  • Damm – Välj städmetoder som inte sprider damm. Damma med trasa istället för vippa och torka släta golv med fuktig (ej våt!) mopp istället för att dammsuga golvet när det är möjligt. Centraldammsugare och dammsugare med HEPA-filter minskar luftburet damm. 
  • Fysisk belastning – I alla yrken finns det risk för belastningsskador. För att minimera risken att utveckla skador i kroppen ska man som arbetstagare ges möjlighet till att få information om hur man belastar kroppen skonsamt, hur arbetshjälpmedel används och möjlighet till att (förutom raster) ta det man kallar mikropauser i arbetet. Som lokalvårdare är det bra att genomföra pausrörelser flera gånger per dag. Det är även viktigt att ha bra arbetsskor vid ett stående och gående arbete. För mer information om kroppen, läs under rörelseapparaten.

Arbetet som lokalvårdare kan klassas som handintensivt. Om arbetet bedöms som handintensivt ska din arbetsgivare anordna en så kallad medicinsk kontroll. Det innebär regelbundna undersökningar för att förhindra att du skadas av det handintensiva arbetet. 

Vill du veta mer? 

Du som har frågor och vill veta mer om riskerna i jobbet som städare/lokalvårdare bör kontakta eller studie- och yrkesvägledaren eller skolsköterskan på din skola. 

Publicerad: 2020-05-15

Fotograf/Illustratör: Ashwini Chaudhary