Tandhygienist

Tandhygienisten ser till att det blir rent och snyggt i munnen. Att ge råd om hur man sköter sina tänder, ta prover, polera och ta bort tandsten hör till jobbet. Det är viktigt att vara ren om händerna när man har patienter, men handskar och många handtvättar kan ibland leda till eksem.

Vilka är riskerna?

  • Våtarbete – Tandhygienister tvättar och desinficerar (spritar) händerna ofta, och arbetar med handskar en stor del av arbetsdagen, eftersom hygien är viktigt i arbetet. Täta handskar gör att händerna är fuktiga under långa perioder och om man använder tvål och handsprit ofta kan det orsaka handeksem eller försämra det eksem man redan har.
  • Vibrationer - Att arbeta lång tid med vibrerande maskiner som man håller med ett kraftigt handgrepp, till exempel poler- och slipmaskiner, påverkar muskler, nerver och kärl i händerna och underarmarna. Vibrationsskador kan bli kroniska, leda till smärta och försämra funktionen i händerna.
  • Strålning – Att arbeta som tandhygienist innebär att man kan utsättas för röntgenstrålning. Det är en riskfaktor för cancer.
  • Fysisk belastning – Arbetet innebära att man intar statiska positioner, arbete med armarna i axelhöjd, ofta i trånga utrymmen och att man är starkt koncentrerad.

Förebygg och undvik

Om du har eksem eller har haft det när du var lite (atopiskt eksem, böjveckseksem) bör du tänka dig för innan du bestämmer dig för att bli tandhygienist. Arbetsuppgifterna gör att eksemet kan komma tillbaka eller försämras. Diskutera med din läkare vad som gäller för dig.

  • Våtarbete - Smörj in händerna ofta med oparfymerad handkräm.
  • Vibrationer - Om du har en sjukdom som påverkar muskler eller nerver, till exempel diabetes, är det extra viktigt att du har koll på att de verktyg som du använder inte överskrider det så kallade ”insatsvärde” som finns för vibrationer. Om du utsätts för vibrationer i ditt arbete måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll för att förhindra att du blir sjuk (eller kontrollera att du inte håller på att utveckla några skador). Det innebär att du får träffa en läkare som undersöker dig, gör tester och tar eventuella prover.
  • Strålning – Skydda dig bakom en vägg eller se till att befinna dig minst två meter från patienten och röntgenapparaten medan röntgenundersökningen pågår
  • Fysisk belastning – I alla yrken finns det risk för belastningsskador. För att minimera risken att utveckla skador i kroppen ska man som arbetstagare ges möjlighet till att få information om hur man belastar kroppen skonsamt, hur arbetshjälpmedel används och möjlighet till att (förutom raster) ta det man kallar mikropauser i arbetet. Som tandhygienist är det bra att genomföra pausrörelser flera gånger per dag. För mer information om kroppen, läs under rörelseapparaten.

Vill du veta mer?

Du som har frågor och vill veta mer om riskerna inom jobbet som tandhygienist bör kontakta studie-och yrkesvägledaren eller skolsköterskan på din skola. 

Medicinsk kontroll

I vissa arbetsuppgifter finns det risker, till exempel, damm, starkt allergiframkallande ämnen eller vibrationer från maskiner. Eller så är det viktigt att man inte blir sjuk så under sitt arbete för att det kan utgöra en fara för ens arbetskamrater eller allmänheten. I båda fallen måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll av den som ska utföra arbetet. Det innebär att man får träffa en läkare som undersöker en och gör en bedömning om man av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften. Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhets-intyg eller behörighet.

En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).

Den medicinska kontrollen är till för att ta reda på om den undersökte av hälsoskäl bör utföra arbetet och har tillräckliga fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. 

För mer info se sidan om medicinska kontroller.

Senast ändrad 2021-06-02

Fotograf/Illustratör: Caroline LM