Sanerare

Sanerare röjer upp, rengör och återställer platser och lokaler efter oförutsedda händelser som exempelvis olyckor och utsläpp. Som sanerare kan man ha många olika arbetsuppgifter och man kan åka ut på olika uppdrag. Saneringsarbete kan delas in i asbestsanering, avfuktning, brandskadesanering, industrisanering, klottersanering, kärnkraftsanering, luftsanering, mögelsanering, skadedjursbekämpning och ventilationsrengöring. Man kan också arbeta brett beroende på hur stort eller litet företaget man arbetar på är och det finns många olika inriktningar.

Vilka är riskerna

Som saneringsarbetare kan man arbeta på många olika ställen och ha olika arbetsuppgifter och av den anledningen kan också riskerna vara olika beroende på vad man arbetar med och vilka uppdrag man får.

  • Allergiframkallande ämnen: Har du eksem och astma bör du tänka dig för om du ska arbeta som sanerare. Exponering för olika allergiframkallande ämnen kan förekomma beroende på uppdrag, exempelvis kan man exponeras för brandrök vid skadesanering eller exponering för damm (kvarts och asbest) i samband med saneringsarbete som kan innebära rivning.
  • Kemiska ämnen: man kan komma i kontakt med farliga kemikalier i samband med sanering av tankar, lokaler, maskiner och yttre miljö. Man kan då exponeras för olika farliga kemikalier och ämnen allt från irriterande ämnen till mer hälsoskadliga samt giftiga beroende på vad som ska saneras.
  • Vibrationer: rivning kan förekomma vid sanering och då kan arbete med vibrerande verktyg vara aktuellt. Arbetet ska planeras så man undviker att arbeta med vibrerande maskiner under långa stunder. Arbetet ska planeras så att man kan ta pauser och dela upp arbetet under dagen. Om du arbetar med vibrerande maskiner måste arbetsgivaren ordna med regelbundna så kallade medicinska kontroller. Vid en sådan kontroll undersöker en läkare att din kropp klarar av att arbeta med sådana verktyg.
  • Handintensivt arbete - Arbetet som sanerare kan ibland vara handintensivt med ensidiga handledsrörelser under längre perioder vilket innebär en risk att få besvär i hand/arm/axel och nacke.
  • Fysisk belastning - Arbetet kan innebära att man får bära och hantera tungt material och utrustning. Man kan arbete i obekväma arbetsställningar så som i knästående, med ryggen böjd eller med armarna över huvudet under längre stunder.

Förebygg och undvik

Saneringsarbete handlar väldigt mycket om att vara i olika miljöer som kan innebära exponering för olika ämnen allt från mindre hälsoskadliga till giftiga ämnen beroende på vad som ska saneras och hur intensivt arbetet är. Av den anledningen är det mycket viktigt att skydda sig anpassat efter de olika uppdragen man åker ut på.

  • Allergiframkallande ämnen: använd andningsskydd vid arbeten som kan innebära exponering för allergiframkallande ämnen. Vid rivningsarbete som kan innebära exponering för damm (kvarts och asbest) behöver man skydda sig olika beroende på vilken typ av damm det är och hur skadlig dammet är.
  • Kemiska ämnen: för att skydda sig mot olika kemikalier som risken finns att exponeras för så behöver man ha skyddsutrustning i form av skyddskläder och andningsskydd vid behov.
  • Vibrationer: Arbetet ska planeras så man undviker att arbeta med vibrerande maskiner under långa stunder. Arbetet ska planeras så att man kan ta pauser och dela upp arbetet med de vibrerande maskinerna under dagen. Om du arbetar med vibrerande maskiner måste arbetsgivaren ordna en så kallad medicinsk kontroll. Det innebär regelbundna undersökningar av läkare för att förhindra att du skadas av vibrationerna.
  • Handintensivt arbete - Arbetet som sanerare kan vara handintensivt. Om man bedömer att arbetet innebär en ökad risk för att få besvär ska arbetsgivaren anordna med regelbundna medicinska kontroller. Detta innebär en medicinsk undersökning för att tidigt upptäcka om man håller på att få besvär. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att minska risken att få besvär. Detta kan vara att organisera arbetet eller använda arbetsmetoder som gör att risken för besvär minskar.
  • Fysisk belastning – Tunga lyft och obekväma arbetsställningar ska undvikas så långt det går. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning för att se hur arbetet ska organiseras och om det behövs hjälpmedel för att undvika riskerna.

Vill du veta mer?

Du som har frågor och vill veta mer om yrket eller riskerna inom jobbet bör kontakta studie-och yrkesvägledaren eller skolsköterskan på din skola. 

Medicinsk kontroll

I vissa arbetsuppgifter finns det risker, till exempel, damm, starkt allergiframkallande ämnen eller vibrationer från maskiner. Eller så är det viktigt att man inte blir sjuk så under sitt arbete för att det kan utgöra en fara för ens arbetskamrater eller allmänheten. I båda fallen måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll av den som ska utföra arbetet. Det innebär att man får träffa en läkare som undersöker en och gör en bedömning om man av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften. Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhets-intyg eller behörighet.

En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).

Den medicinska kontrollen är till för att ta reda på om den undersökte av hälsoskäl bör utföra arbetet och har tillräckliga fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. 

För mer info se sidan om medicinska kontroller.

Senast ändrad 2024-08-28

Publicerad: 2023-06-30

Fotograf/Illustratör: www.storyset.com