Listen

Fysisk belastning

Att belasta kroppen fysiskt på olika sätt är nödvändigt för oss och hälsofrämjande. Våra kroppar har i grunden bra förutsättningar för att tåla en hel del belastning.

Vilka risker finns i arbetslivet?

I arbetslivet finns det många situationer där man kan komma att utföra uppgifter som kan vara mycket tunga eller utföras i kroppspositioner som inte är bekväma för kroppen. Arbetsuppgifter kan också ge upphov till en ensidig belastning på kroppen om man utför liknande uppgifter och rörelser under en lång tid, dagar, veckor, år. För att fysisk belastning på kroppen ska vara hälsofrämjande och stärkande behöver det finnas en balans mellan belastning och återhämtning, vila och aktivitet samt en variation mellan olika rörelser och vilken del av kroppen som används. Hur balansen och variationen behöver se ut beror på många olika faktorer.

Hög fysisk belastning

En hög fysisk belastning i arbetet kan leda till överbelastning av muskler och leder vilket ökar risken för skada eller sjukdom och att hälsan påverkas negativt på flera olika sätt. Det finns dock olika sätt som risker och belastningar kan påverkas och minska (länk).

Fysisk belastning som i arbetslivet riskerar att ge upphov till besvär och skador på kroppen kan ha olika karaktär och brukar beskrivas enligt nedan.

Manuell hantering och kraftkrävande arbete

Manuell hantering innebär att man med kroppsarbete lyfter, bär, skjuter eller drar olika föremål. Det förekommer inom många olika verksamheter, till exempel att man packar upp och hanterar varor i butik, lyfter tunga kartonger och lådor på lager, hjälper patienter med förflyttningar inom vård- och omsorg, vid servering av mat och dryck. Det kan också vara att man använder och håller i olika redskap som motorsågar, borrar, muttermaskiner och andra handhållna verktyg. Vid höga krav på muskelkraft kan belastningen bli för tung för vissa delar av kroppen som rygg, axlar, händer och knän och besvär riskerar att uppstå.

En del arbetsuppgifter ställer också höga krav på kondition. När man arbetar med stora muskelgrupper under en längre tid belastas musklerna men också cirkulationssystemet; hjärta och lungor. Det kan vara att man långvarigt cyklar, arbetar i högt tempo med kroppen, går eller bär föremål i trappor.

Obekväma arbetsställningar

En del arbetsuppgifter inom bland annat byggbranschen, snickeri, VVS, måleri, mark- och anläggningsarbete eller el-arbete utförs med kroppen i en obekväm position. Det kan vara arbete i knästående, huksittande, framåtböjt läge med ryggen eller uppsträckt läge med händerna långt från kroppen eller över huvudet. Vid arbete i obekväma arbetsställningar ökar risken att enskilda kroppsdelar belastas mer än vad kroppen tål.

Repetitivt arbete

Arbetsuppgifter där man utför samma rörelser om och om igen, upprepat under en längre tid brukar kallas repetitiva. Inte sällan utförs rörelserna i ett högt tempo. Belastningen på de muskler och leder som används blir ofta hög och skador riskerar att uppstå, då ofta gradvis. Det man hanterar kan vara lätta små föremål men armarnas egna tyngd räcker för att belastningen ska bli hög. Exempel på repetitiva arbetsuppgifter kan vara packning, styckning, sortering, kassaarbete och varuplock i livsmedelsaffär.

Här kan du läsa mer:

Handintensivt arbete (länk).

Vibrationer (länk).

Vilka riskyrken finns det?

Inom bland annat bygg- och anläggning, lokalvård, hotell- och restaurang, transport- och lager, livsmedelsbranschen, samt inom vård- och omsorg är hög fysisk belastning, manuell hantering och repetitiva arbetsuppgifter vanligt förekommande.

För lite fysisk belastning och kroppsrörelse

Stillasittande arbete

Stillavarande arbeten där kroppen under en längre tid inte belastas fysiskt riskerar också att medföra problem för hälsan. Det kan vara arbeten där man har datorn som främsta arbetsredskap och sitter eller står still långa stunder, eller att man sitter still och kör olika fordon och maskiner; truckar, buss, taxi. Ibland kombineras dessa arbeten med att man utför små upprepade rörelser med armar och nacke och också riskerar att besvär uppstår i nacke, axlar, händer. De risker på hälsan dessa typer av arbeten medför går att kompensera för i stor utsträckning genom att regelbundet röra sig, belasta kroppen på andra sätt så gott det går under arbetstid samt vara noggrann med att röra sig och vara fysiskt aktiv på fritiden.

Långvarigt stående

Att utföra arbete i stående på samma plats under längre tid är inte helt fördelaktigt för kroppen, cirkulationssystemet belastas när man står stilla och inte använder musklerna i benen för rörelse, även ryggen, höfter, knän och fötter belastas till stor del. Det behövs en variation för kroppen där man växlar mellan stående, gående och sittande under arbetsdagen.

Belastningsergonomi

Ergonomi handlar om att anpassa förhållanden i arbetsmiljön till människors förutsättningar för att minska risk för ohälsa. Ofta handlar det om fysiska förutsättningar men det hänger också ofta ihop med psykologiska faktorer på arbetsplatsen, organisationens struktur och enskilda individers behov. Ergonomi kan också handla om hur hjärnans funktioner och möjligheter påverkas av arbetet eller hur rösten eller synen påverkas av faktorer i arbetsmiljön. Belastningsergonomi handlar om hur belastningar i arbetet påverkar kroppens muskler, senor, skelett, ledband och nerver. Det kan vara arbetsställningar, arbetsrörelser och hur belastningen på kroppen påverkas av hur arbetet är organiserat och planerat.

Lagar och regler

Arbetsgivaren är skyldig att undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt eller handintensivt arbete. Detta ska ligga till grund för att göra en bedömning om belastningarna faktiskt innebär en risk för skador i rörelseapparaten. För att bedöma risken för att drabbas av besvär behöver hänsyn tas till hur stor belastningen är, hur länge och hur ofta du utsätts. Om inte arbetsgivaren har egen kompetens att bedöma de belastningsergonomiska faktorerna i arbetsmiljön ska arbetsgivaren ta hjälp av en företagshälsa.

Arbetsgivaren ska se till att du som arbetstagare:

har möjlighet att bidra i arbetsmiljöarbetet genom att tala om ifall det är något som inte fungerar i din arbetsmiljö och vara med och föreslå åtgärder.
får den utbildning som behövs för arbetet, till exempel hur du använder tekniska hjälpmedel för att undvika onödig belastning.
får kunskap så att du kan ta tidiga, kroppsliga signaler på överbelastning på allvar.