Betongarbetare

Betongarbetare har till uppgift att armera och gjuta och efterbehandla betongkonstruktioner. Som betongarbetare kan man vara på olika arbetsplatser och ha varierade arbetsuppgifter i de olika uppdragen som man arbetar i. En vanlig arbetsuppgift är att gjuta och armera betongplattor till husgrunder, golv och broar. Numera blir det allt vanligare med förtillverkade betongelement som väggar och fasadelement som betongarbetaren tar hand om och monterar på plats.

Vilka är riskerna

Damm - Att andas in betong- och stendamm är en hälsorisk, och om det innehåller kvarts är dammet särskilt farligt. Om åtgärderna för att minska damm är otillräckliga kan inandning med tiden leda till olika lungsjukdomar, till exempel KOL, astma och lungcancer. Risken ökar även för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar.

Vibrationer - Hand-armvibrationer kommer från maskiner som man håller med ett kraftigt handgrepp, till exempel betongvibratorer. Det kan vara påfrestande för händerna och armarna och man kan få besvär som domningar och stickningar i händerna.

Buller - På byggarbetsplatser kan det förekomma mycket ljud och buller från både stora och små maskiner och verktyg som kan leda till hörselskador. Dessutom riskerar man att inte höra varningar från kollegor.

Fysisk belastning - Arbetet är till stor del manuellt med en del lyft och användande av verktyg. Man går och står en stor del av dagen, ibland på ojämnt underlag och under både korta och längre stunder med framåtböjd rygg. Det kan bli belastande för rygg, skuldra, axlar, knän och fötter.

Förebygg och undvik        

Om du har en hörselskada, astma och/eller hade eksem när du var liten, bör du tänka dig för innan du bestämmer dig för att börja arbeta som betongarbetare. Detta gäller även dig som redan har en vibrationsskada, medfödd benägenhet för. Arbetet på en byggarbetsplats kan också bli farligt om man har svårt att uppfatta ljud och höra instruktioner. Om arbetet innebär exponering för kvarts behövs det ett tjänstbarhetsintyg (mer information längst ned på sidan) , det kan man inte få om man till exempel har eller utvecklar astma, läs mer här. Rådgör med din läkare hur arbetet skulle fungera för dig

Damm - Damm ska fångas upp vid källan. Det finns maskiner med inbyggda utsug, man kan också välja eller komplettera med (externa) punktutsug. Riskbedömning av håltagning i betong och sten kommer i de flesta fall att resultera i att personlig skyddsutrustning som skyddar mot farligt damm är nödvändigt. Om du har skägg eller är orakad på arbetet, bör du välja ett fläktmatat andningsskydd med helmask. En helmask skyddar även ögonen mot damm och partiklar.

Vibrationer - Undvik att arbeta med vibrerande maskiner under långa stunder. Ta pauser och dela upp arbetet med de vibrerande maskinerna under dagen. Om du arbetar med vibrerande maskiner måste arbetsgivaren ordna en så kallad medicinsk kontroll (se nedan). Det innebär regelbundna undersökningar av läkare för att förhindra att du skadas av vibrationerna.

Buller - Använd hörselskydd vid behov.

Fysisk belastning - Arbetsgivaren ska se till så att skadlig fysisk belastning undviks. Den fysiska belastningen i arbetet kan minska om bland annat lyfthjälpmedel används i så stor utsträckning som möjligt och att arbetet organiseras så att det blir en variation i arbetet. 

Vill du veta mer?

Du som går i skolan och har frågor och vill veta mer om riskerna inom jobbet som betongarbetare bör kontakta studie-och yrkesvägledaren eller skolsköterskan på din skola.

Medicinsk kontroll

I vissa arbetsuppgifter finns det risker, till exempel, damm, starkt allergiframkallande ämnen eller vibrationer från maskiner. Eller så är det viktigt att man inte blir sjuk så under sitt arbete för att det kan utgöra en fara för ens arbetskamrater eller allmänheten. I båda fallen måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll av den som ska utföra arbetet. Det innebär att man får träffa en läkare som undersöker en och gör en bedömning om man av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften. Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhets-intyg eller behörighet.

En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).

Den medicinska kontrollen är till för att ta reda på om den undersökte av hälsoskäl bör utföra arbetet och har tillräckliga fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. 

För mer info se sidan om medicinska kontroller.

Tjänstbarhets-intyg och behörighet för utbildning och vissa arbetsuppgifter

För vissa särskilt kritiska arbetsuppgifter måste läkare enligt lagen göra en bedömning om personen av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften.
Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhetsintyg för att till exempel arbeta med vissa kemikalier eller som dykare, ta körkort för buss eller tåg eller påbörja en utbildning till polis.
En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).
Kontrollerna återkommer vanligtvis regelbundet, ofta inom något år (undantag vid inträdeskrav för utbildning).
Kraven på tjänstbarhetsintyg och behörighet kan leda till att vissa personer i praktiken inte kan arbeta i det aktuella yrket om det inte går att ordna alternativa arbetsuppgifter.

Senast ändrad 2024-06-25

Publicerad: 2023-09-15

Fotograf/Illustratör: storyset.com