- Ambulanssjukvårdare
- Arborist
- Asfaltsläggare
- Bagare
- Barista
- Barnmorska
- Barnskötare
- Bartender
- Bergarbetare
- Betongarbetare
- Bilmekaniker
- Bilplåtslagare
- Bilrekonditionerare
- Biomedicinsk analytiker
- Brandman
- Buss & taxiförare
- Djurskötare
- Dykare
- Elektriker
- Florist
- Flyg- och maskinmekaniker
- Frisör
- Glasblåsare
- Golvläggare
- Hovslagare
- Hudterapeut
- Hundskötare
- Håltagare
- Kabinpersonal
- Kallskänka
- Kiropraktor
- Kock
- Konditor
- Köks- och restaurangbiträde
- Lagerarbetare
- Lantbrukare
- Lastbilsförare
- Lokförare
- Läkare
- Massör
- Militär
- Murare
- Musiker
- Målare
- Nagelterapeut/ögonfransstylist
- Parkarbetare
- Parkeringsvakt
- Personlig assistent
- Pilot
- Pizzabagare
- Plattsättare
- Plåtslagare
- Polis
- Reliningarbetare
- Sanerare
- Servitris/servitör
- Sjuksköterska
- Sjöfartspersonal
- Skogsarbetare/Skogsbrukare
- slöjdlärare
- Smed
- Snickare
- Sotare
- Städare
- Ställningsbyggare/Ställningsmontör
- Svetsare
- Takläggare
- Tandhygienist
- Tandläkare
- Tandsköterska
- Tandtekniker
- Truckförare
- Träarbetare
- Träindustriarbetare
- Undersköterska
- Verkstadsarbetare
- Veterinär
- VVS-montör
- Väktare
- Ytbehandlare/billackerare
- Jobbguide
- Befintlig sida: Bagare
Bagare
Bagaren kan både arbeta inom en större industri eller på ett mindre bageri. Hen arbetar ofta på natten eller från tidig morgon. I arbetet hanteras mjöl som dammar vilket kan orsaka och förvärra astma. Handtvätt, mjöl och kryddor irriterar huden och kan ge allergi och eksem.
Vilka är riskerna?
- Damm – Bagaren kan bli överkänslig mot damm från vetemjöl och rågmjöl och kan då få nästäppa, irriterade ögon, hosta och astma. Man kan även utveckla allergi.
- Fysisk belastning – Arbetet utförs huvudsakligen i stående och gående vilket ger en långvarig belastning på rygg, knän och fötter. Arbetet vid arbetsbordet innebär oftast att armarna hålls framsträckta vilket ger belastning på nacke, axlar och skuldra. Även ryggen kan hamna i ett framåtböjt läge och belastas extra i arbetet. Händerna används också i de flesta arbetsuppgifter, ibland med snabba rörelser och med kraft.
- Våtarbete och allergier – Att tvätta händerna är påfrestande för huden. När händerna ofta är fuktiga ökar risken för handeksem. Man kan få kontaktallergi och även handeksem av vanliga kryddor som kanel och vanilj.
- Arbetstider – Arbete på obekväma arbetstider kan rubba dygnsrytmen och eventuellt sömnen. Det kan också vara svårt att hålla jämna mattider, något som är viktigt för till exempel diabetiker.
Förebygg och undvik
Om du har eksem och astma, eller har haft det när du var liten (atopiskt eksem, böjveckseksem) bör du tänka på det innan du bestämmer dig för att bli bagare. Arbetsuppgifterna gör att eksemet och astman kan komma tillbaka eller förvärras. Om du till exempel blir allergisk mot mjöl eller får handeksem är det svårt att fortsätta jobba som bagare. Du kan då bli tvungen att byta yrke. Diskutera med din läkare vad som gäller för dig
- Damm - Se till att det finns bra ventilation när man hanterar mjöl som dammar, till exempel när man blandar deg. Om inte det går, använd andningsskydd mot damm.
- Fysisk belastning – För att minska risken att utveckla skador i kroppen ska man få hjälp av arbetsgivaren att planera och lägga upp arbetet för att få variation för kroppen, lära in teknik för att belasta kroppen skonsamt och få information om hur arbetshjälpmedel används, till exempel att ha ett arbetsbord på en lämplig höjd. Det ska finnas möjlighet till att ta pauser i arbetet. Det är även viktigt att ha bra arbetsskor vid ett stående och gående arbete som bageriyrket. För mer information om kroppen, läs under muskel- och ledbesvär
- Våtarbete och allergier - Smörj händerna med en mjukgörande oparfymerad kräm efter jobbet och på raster. Handskar skyddar, men det kan vara svårt att använda dem i jobbet som bagare.
- Arbetstider - Om du arbetar på natten måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll för att förhindra att du blir sjuk.
Vill du veta mer?
Du som har frågor och vill veta mer om riskerna inom jobbet som bagare bör du kontakta studie- och yrkesvägledaren eller skolsköterskan på din skola.
Medicinsk kontroll
I vissa arbetsuppgifter finns det risker, till exempel, damm, starkt allergiframkallande ämnen eller vibrationer från maskiner. Eller så är det viktigt att man inte blir sjuk så under sitt arbete för att det kan utgöra en fara för ens arbetskamrater eller allmänheten. I båda fallen måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll av den som ska utföra arbetet. Det innebär att man får träffa en läkare som undersöker en och gör en bedömning om man av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften. Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhets-intyg eller behörighet.
En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).
Den medicinska kontrollen är till för att ta reda på om den undersökte av hälsoskäl bör utföra arbetet och har tillräckliga fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet.
För mer info se sidan om medicinska kontroller.
Tjänstbarhets-intyg och behörighet för utbildning och vissa arbetsuppgifter
För vissa särskilt kritiska arbetsuppgifter måste läkare enligt lagen göra en bedömning om personen av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften.
Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhetsintyg för att till exempel arbeta med vissa kemikalier eller som dykare, ta körkort för buss eller tåg eller påbörja en utbildning till polis.
En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).
Kontrollerna återkommer vanligtvis regelbundet, ofta inom något år (undantag vid inträdeskrav för utbildning).
Kraven på tjänstbarhetsintyg och behörighet kan leda till att vissa personer i praktiken inte kan arbeta i det aktuella yrket om det inte går att ordna alternativa arbetsuppgifter.