Kränkande särbehandling och mobbing i yrkeslivet 

Cirka 1000 personer anmäler arbetsskada varje år enligt Arbetsmiljöverkets statistik (2020). Minst 100 personer befaras ta livet av sig, enligt Arbetslivsdelegationen, 1999.   Stressreaktioner, depression, ångest, utmattning, posttraumatiskt stressyndrom samt hjärt- och kärlsjukdom är några av hälsoriskerna för den som är utsatt för kränkande särbehandling och mobbing. Till exempel trefaldigas risken för depressiva besvär för dem som är utsatta. Ju allvarligare utsatthet, desto större hälsorisk.  

Vad är kränkande särbehandling och mobbing?

Exempel på handlingar och beteenden som kan utgöra kränkande särbehandling är osaklig kritik, utskällningar, kränkande skämt, ryktesspridning och utfrysning. Att bli t.ex. sakligt kritiserad, att inte få som man vill eller att bli beordrad att utföra arbetsuppgifter som man inte gillar är dock inte kränkande särbehandling.  

Kränkande särbehandling och mobbing är vanliga problem i arbetslivet. Nästan 20 % av alla anställda i Sverige utsätts för ett fåtal situationer med kränkande särbehandling varje år. Om kränkningarna blir systematiska där den utsatte har svårt att försvara sig kallas det för mobbing. Av de knappt 20 % som är utsatta för kränkande särbehandling utgörs ca 7 % av mobbing.  

Vilka riskyrken finns?

Det finns inga särskilda riskyrken. Kränkande särbehandling och mobbing drabbar både män och kvinnor och förekommer inom alla yrken och alla delar av arbetsmarknaden. De största riskerna för att kränkande särbehandling och mobbing ska uppstå är problem i arbetsorganisationen. En otydlig och rörig organisation, liksom en social miljö med misstänksamhet och bristande stöd, ökar riskerna för konflikter som kan leda till kränkningar. Även otydligt, svagt eller auktoritärt ledarskap ökar riskerna.  

Myndigheters krav 

Arbetsmiljöverket har genom sina föreskrifter om organisatorisk och social miljö (AFS 2015:4) klargjort att kränkande särbehandling och mobbing inte accepteras. Arbetsgivare är skyldiga att ha kunskap om hur problemen ska motverkas och hanteras. Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling och mobbing inte tolereras på arbetsplatsen. Det ska också finnas rutiner för hanteringen på varje arbetsplats.  

Vad ska du göra om du blir utsatt? 

Om man själv blir utsatt kan man ta upp det direkt med de personer som man anser agerar fel. Om man inte vågar eller har försökt utan att det hjälper kan man ta upp situationen med sin närmsta chef eller med sitt skyddsombud. Om närmsta chef utgör ett problem i situationen kan man lyfta frågan högre upp i organisationen, t.ex. med en högre chef eller med HR/personalavdelningen. Det är också viktigt med stöd om man känner sig utsatt. Om inget hjälper, byt jobb eftersom hälsoriskerna är stora om man stannar kvar.  

Hur får du ett hållbart arbetsliv?  

Om organisationen/arbetsgivaren inte tar kränkande särbehandling och mobbing på allvar, bör man överväga att byta arbetsplats eftersom risken för problem annars ökar. 

Senast ändrad 2021-05-20

Fotograf/Illustratör: Eric Ward @Unsplash