Hörselskador

I Sverige har 1,5 miljoner av de över 16 år en hörselnedsättning. Det motsvarande 18,5 procent av befolkningen. De flesta av dem har fått hörselnedsättningen i vuxen ålder.

Vad är en hörselskada?

En hörselskada kan ha flera orsaker och vara kopplad till olika diagnoser. Med en hörselskada menar man oftast olika grader av hörselnedsättning, men det kan även vara andra skador. Till exempel att man hör toner eller susningar utan att det finns någon ljudkälla (tinnitus) eller att man är extra känslig för starka ljud. Skadan kan sitta i olika delar av örat och vissa skador är permanenta.

Vid en hörselnedsättning kan den drabbade ha svårt att uppfatta svaga ljud, men även ha svårt med hörselns kvalitet. Problemet blir ofta tydligt vid samtal med flera personer i en miljö med mycket bakgrundsbuller (till exempel sorl på en restaurang). Hur man upplever en hörselnedsättning är individuellt och beror på typ och grad av hörselnedsättning.

Vilka risker finns i arbetslivet?

Arbeten i bullriga, stressiga miljöer medför negativa konsekvenser för alla (särskilt om arbetet är tankemässigt krävande), men framförallt för en person med hörselnedsättning. Buller kan medföra att personer redan vid en lätt till måttlig hörselnedsättning blir väldigt trötta och isolerar sig. Oftast försämras inte hörseln ytterligare, utan framförallt så påverkas personens livskvalitet i form av ökad trötthet och social isolering och risken för sjukskrivning ökar.

Hur får man ett hållbart arbetsliv?

Att ha en hörselskada ska inte vara ett hinder för att söka sig till önskade arbeten eller yrken. Enligt diskrimineringslagen har hörselskadade samma rättigheter som alla andra, både i jobbsökningsprocessen och under jobbtiden. Arbetsgivaren är ansvarig för att göra åtgärder och anpassningar för den hörselskadade (och det gynnar oftast hela arbetsplatsen). Men, för vissa yrken finns det speciella regler och medicinska krav som måste följas och en hörselskada kan vara ett hinder för yrket. Det finns mer eller mindre hårda hörselkrav för yrken som till exempel sjöman, pilot, flygledare, polis, räddningstjänst, lokförare, bussförare och taxiförare eftersom det kan vara viktigt att höra varningssignaler och liknande..

Forskning visar på att upplevelsen av en hörselnedsättning som är begränsande är mer relaterat till faktorer som livssituation, arbete och hälsa snarare än själva graden av hörselnedsättning. För personer med hörselnedsättning är det därför extra viktigt att hitta faktorer som stärker arbetsförmågan och gynnar ett hållbart arbetsliv. Det är en fördel om arbetet kan utföras i dämpat rum med god ljudmiljö och om arbetstiden kan ändras för att passa orken och energin bättre.

Hur kan man skydda sig?

Om man är i en miljö med höga ljudnivåer är det viktigt att man använder hörselskydd även om man har en hörselskada. Man har inte ett bättre skydd mot ytterligare hörselskador för att man har en hörselnedsättning. Använder man hörapparat behöver man välja hörselskydd så att de är anpassade till hörapparaten. Det är viktigt att skydden är CE-märkta och därmed uppfyller de europeiska kraven. (se länk i rutan med mer information))

Hjälpmedel

Om man behöver särskilda hjälpmedel på arbetet (arbetshjälpmedel) kan man som privatperson eller arbetsgivare söka bidrag från Försäkringskassan. Som hörselskadad kan det till exempel vara att man behöver ett kommunikationshjälpmedel som kompletterar hörapparaten och underlättar vid möten (fysiska eller digitala).