Kemisk Exponering 

Vad är kemisk exponering? 

Kemisk exponering innebär att hud, andningsvägar eller ögon kommer i kontakt med kemiska ämnen som förekommer på ett arbete eller i en arbetsmiljö. Kemiska ämnen kan förekomma i form av vätska, damm, gas/ånga eller som fast material.  

Det finns många arbeten där kemisk exponering förekommer. Det är inte bara inom den kemisk industrin som man kanske först tänker på. Exponering kan till exempel ske vid hantering av kemikalier som hälls upp eller blandas eller vid arbetsmoment där ett material bearbetas eller förändras, eller i processer där ångor eller rök avgår. Kemisk exponering omfattar även kemiska ämnen i damm som finns i en arbetsmiljö eller föroreningar som kommer in via ett ventilationssystem eller avges från en byggnad.  

Vilka risker finns i arbetslivet?  

Långvarig exponering för låg halt av farliga ämnen, processer där värme används eller uppkommer kan innebära att exponering för farliga ämnen kan vara skadligt redan efter en kort exponering.  

Kemisk exponering kan till exempel vara skadligt för luftvägar, hud, centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan, njurar eller hjärt- och kärlsystem.   

Människor är olika känsliga för kemisk exponering och risken för skador kan därför variera. Huvudregeln är att hantering och skyddsåtgärder ska vara anpassade så att varje arbetstagare ska kunna utföra arbetet, oavsett individuell känslighet. Det finns flera arbeten där kemisk exponering är särskilt skadlig för vissa personer som allergiker och personer med underliggande lungsjukdom som astma eller KOL. För yrken där detta förekommer finns det lagstiftning som är utvecklad för att hindra att känsliga personer sysselsätts i arbete som kan vara skadligt för personen vid en så kallad tjänstbarhetsbedömning. Lagstiftningen har i dessa fall även ofta krav på återkommande medicinska kontroller för att i tidigt skede hitta arbetstagare där exponeringen påverkat arbetstagarens hälsa menligt.  

Även arbetstagare som har ökad känslighet för kemisk exponering t.ex. astma eller atopisk sjukdom, finns det många arbeten som på sikt kan vara mer skadliga för denna grupp utan att det finns krav på tjänstbarhetsbedömning eller medicinska kontroller. I detta fall är det särskilt viktigt att känsligheten uppmärksammas i ett tidigt skede så att en elev med sådan känslighet inte genomför ett gymnasieprogram inom ett yrke som det senare visar sig att personen av hälsoskäl inte klarar att utföra. Personer som visat sig vara känslig och utvecklat besvär inom ett yrke där man redan är sysselsatt, kan behöva särskilda åtgärder eller anpassade arbetsuppgifter. I värsta fall kan känslighet eller utvecklad skada medföra att man inte kan arbeta kvar.  

Vissa tillfällen i livet kan kemisk exponering utgöra särskild risk, t.ex. under graviditet, övergående sjukdomssymtom eller under en tid med viss medicinsk behandling. I dessa fall ska en särskild bedömning göras av läkare med kunskap om yrkesexponering. 

Vilka riskyrken finns? 

Svetsare, frisörgruvarbetare, betongarbetare sanerare, byggnadsarbetare, operationssköterska och läkare, yrken inom kemisk industri, fransförlängare, lantbruksarbetare är alla yrken där man kan utsättas för exponering av skadliga kemiska ämnen, damm och liknande.

Hur får man ett hållbart arbetsliv? 

I arbete där kemisk exponering förekommer ska arbetsgivaren tillsammans med skyddsombudet göra en riskbedömning. Bedömningen ska visa om arbetet behöver omfattas av särskilda försiktighetsåtgärder, t.ex. krav på utbildning för hantering av vissa ämnen, tjänstbarhetsbedömning eller medicinska kontroller. Kemisk exponering ska alltid minimeras, även om exponeringen inte är underställd särskilda krav. I första hand införs åtgärder i lokalen eller i de maskiner som används, t.ex. anpassad ventilation i lokalen, externa punktutsug eller integrerade utsug i apparater. Om åtgärderna inte ger tillräckligt skydd kan personlig skyddsutrustning behöva användas. Det ska alltid finnas tydliga rutiner för hur arbetet ska utföras för att minimera exponering för arbetstagaren och kollegor som arbetar i samma lokal.  

Som arbetstagare är man skyldig att se till att man är informerad och känner till vilka regler och rutiner som ska tillämpas. Om skyddsutrustning behövs ska den användas och skötas så att den fungerar och är effektiv.   

Kunskap, erfarenhet och väl anpassade rutiner som motverkar exponering och som efterföljs, är ofta avgörande för att en farlig exponering inte ska ge upphov till skador. Människor har olika förmåga att använda skyddsutrustning och följa arbetsinstruktioner som förebygger exponering. Det är därför arbetsgivarens ansvar att arbetstagarna känner till vilka risker som finns i arbetet, att åtgärder som minskar exponering har vidtagits och att det finns välfungerande rutiner som skyddar mot farlig exponering. 

Medicinsk kontroll

I vissa arbetsuppgifter finns det risker, till exempel, damm, starkt allergiframkallande ämnen eller vibrationer från maskiner. Eller så är det viktigt att man inte blir sjuk så under sitt arbete för att det kan utgöra en fara för ens arbetskamrater eller allmänheten. I båda fallen måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll av den som ska utföra arbetet. Det innebär att man får träffa en läkare som undersöker en och gör en bedömning om man av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften. Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhets-intyg eller behörighet.

En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).

Den medicinska kontrollen är till för att ta reda på om den undersökte av hälsoskäl bör utföra arbetet och har tillräckliga fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. 

För mer info se sidan om medicinska kontroller.

Senast ändrad 2021-06-12

Fotograf/Illustratör: Pablo Stanic @ unsplash