Hot och våld

Vad är hot och våld? 

Hot och våld i arbetslivet kan ta sig i uttryck på olika sätt. Det kan handla om direkta fysiska handlingar som till exempel slag och knuffar men det kan också ske genom handlingar som inte innebär direkt fysisk kontakt, till exempel genom kroppsspråk, gester, miner, skrik, nedsättande kommentarer, e-post, sociala medier och sms.  

Det är du själv som avgör om du blivit utsatt för hot eller våld i en situation och det är viktigt att du tar din upplevelse och dina känslor på allvar om något inträffar. Kom också ihåg att människor reagerar väldigt olika på hot- och våldshandlingar och att du därför behöver ha en förståelse för starka reaktioner hos andra, även på händelser som du själv inte uppfattar som allvarliga.  

Vilka risker finns? 

Beroende på vilken bransch du arbetar i och vilka arbetsuppgifter du har så varierar risken och typen av hot och våld du kan utsättas för. Hanterar du pengar eller andra värdefulla föremål i arbetet, så har du en mycket högre risk för att bli utsatt för rån. Arbetar du i ett yrke som innebär mycket direktkontakt med människor, till exempel inom sjukvården, skola, omsorg eller kollektivtrafiken, så kan även det medföra en ökad risk för hot och våld i arbetet. Vanligtvis kommer då hot- och våldshandlingarna från kunder, klienter, patienter eller deras anhöriga.  

Att arbete i offentliga miljöer som bibliotek, skolor, akutmottagningar eller på tåg och bussar, kan också innebära en också en ökad risk. Oftast handlar det om mindre uttalade och subtila hot när ungdomsgäng eller andra typer av grupper ”tar över” lokalen du arbetar i.  

Andra faktorer som kan bidra till en ökad risk för hot och våld på arbetet är kvälls- eller nattarbete, ensamarbete, att arbeta i brottsbelastade områden/platser eller att ha bristande kunskap och erfarenhet i bemötande och konflikthantering.  

Att bli utsatt för hot och våld medför ofta någon form av fysisk skada och/eller psykiska besvär. Vilka fysiska skador som uppstår är helt beroende på situationen. De psykiska besvären varierar också beroende på vilken situation som uppstått och det kan röra sig om allt från sömnproblem, oro, ångest, nedstämdhet, ilska och irritation till att man blir traumatiserad av händelsen. Även den som blir vittne till en situation som innefattar hot och våld kan få psykiska besvär.  

Tänk också på att oron för att bli utsatt för hot och våld på arbetet kan vara ett arbetsmiljöproblem i sig som arbetsgivaren ska försöka förebygga. 

Vilka riskyrken finns? 

De mest utsatta yrkena är de som hanterar pengar eller värdefulla varor som väktare och butikspersonal, och de som kommer i kontakt med aggressiva och provocerande människor, till exempel sjukvårdpersonal, polis och vårdare. Andra arbeten som har en förhöjd risk är de som arbetar inom kollektivtrafik, socialförvaltning, omsorg och skola. 

Lagar och regler 

Det finns lagar och regler för att vi ska få en bra arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar för att bedöma om det finns risker för hot och våld och göra vad som behövs för att ta bort eller minska risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetet. 

Ungdomar under 18 år får inte arbeta med arbetsuppgifter som innebär en risk för att de kan utsättas för hot och våld. 

Hur får man ett hållbart arbetsliv? 

Det går skapa en trygg arbetsplats även om det finns en tydlig risk för att bli utsatt för hot och våld. Det handlar främst om att arbetsgivaren har ett förebyggande arbete där man i förväg tänker till om hur riskerna ser ut. Exempelvis kan det handla om att man har tydliga säkerhetsrutiner, att man skriver avvikelserapporter när det uppstår händelser, undviker ensamarbete och har handlingsplaner för hur man ska göra i hotfulla situationer.  

Arbetar du i en verksamhet där man använder larm så är det viktigt att larmen testas regelbundet och att alla som arbetar där vet vad de ska göra om larmet blir utlöst.  

Om någon, trots det förebyggande arbetet, ändå skulle råka ut för hot eller våld på arbetsplatsen, så är det väldigt viktigt att det finns en tydlig plan för hur man ska hantera situationen och ta om hand den som drabbats, en så kallad krisplan. I allmänhet är det arbetskamraterna som förväntas hjälpa den drabbade tills polis och ambulans kommit. Om något skulle inträffa så är det viktigaste att du finns där för din arbetskamrat och lyssnar. Tänk också på att aldrig lämna en drabbad arbetskamrat ensam och se till att någon anhörig eller vän tar hand om arbetskamraten när den kommer hem. 

Avslutningsvis så kan det ofta vara viktigt att man får tillgång till en professionell samtalskontakt (till exempel en psykolog) om man blivit utsatt för en hot- eller våldssituation.