Ögon- och synproblem

Många yrken är synkrävande. Det finns olika ögon-/synproblem som kan påverka synförmågan och därmed arbetsförmågan. Oftast rör det sig om svårigheter att se skarpt på nära eller långt håll. Det finns även tillstånd som försvårar att se i mörker eller vid bländande ljus. Andra kan förorsaka blinda områden i synfältet, dubbelseende eller försämrat färgseende.

Ögon- och synproblem ur ett arbetsperspektiv - Riskyrken

Arbeten som kan försämra befintliga ögon-/synproblem

Yrken som är synkrävande blir ofta problematiska för dem med ögon- eller synproblem. Arbetet kan dessutom försämra problemen. Det rör sig då vanligen om långvarigt och synkrävande arbete vid kort synavstånd. Hit hör dagens vanligaste arbetsplats - datorn eller mobilen. Ögonen fokuserar på en bildskärm på armlängds avstånd eller kortare. Detta kan i längden bli påfrestande för ögonen med uppkomst av trötthet och värk i ögonen samt huvudvärk och besvär i nacke/skuldror. Skärmarbete minskar dessutom blinkandet som ska befukta ögonen vilket kan öka besvären för personer med torra ögonslemhinnor. Om man har dold latent skelning, det vill säga skelning som vanligtvis inte märks, kan man få besvär vid kort synavstånd, till exempel datorarbete.

Ögonfarligt arbete

Det finns arbetsuppgifter och miljöer som är direkt farliga för ögonen. Ögonen kan ta skada om de träffas av föremål. Även små kan vara skadliga, till exempel metallflisor. Även stänk av kemikalier, särskilt alkalier (till exempel rengöringsmedel, lut, våt cement). Ultraviolett (UV) strålning, till exempel vid svetsning eller vistelse i stark solsken kan ge smärtsam inflammation i ögonen, sk ”svetsblänk”. Infraröd strålning (IR) från glödande föremål, till exempel i glasbruk, stålindustri, kan i längden medföra synskadlig grumling av ögats lins (grå starr). Laserstrålning kan på ett ögonblick skada näthinnan.

Arbetsgivaren har ansvar att det finns rutiner, instruktioner och skyddsutrustning, till exempel ögondusch, vid arbete som kan skada ögonen. Det är viktigt att följa instruktionerna för att bevara sin synförmåga, särskilt om den redan är nedsatt.

Olycksfallsrisker

Nedsatt synförmåga kan medföra olycksfallsrisker som kan drabba den som utför arbetet, men även omgivningen. Stora synkrav ställs därför på förare av fordon - buss, lastbil, taxi, tåg, fartyg, flyg. Eller på förare av olika maskiner, till exempel kran, schaktmaskin, truck. Yrken där nedsatt synförmåga utgör en allvarlig olycksfallsrisk är ofta olämpliga.

Myndigheters krav på synförmåga i vissa yrken/arbeten

I många situationer är god synförmåga avgörande för att arbetet skall kunna utföras med gott resultat och utan stor risk för skada på individen själv, arbetskamrater eller omgivningen (passagerare, hjälpbehövande med flera). Vissa myndigheter har då ställt upp ett antal krav på synförmågan för att man ska få utföra sådana arbetsuppgifter. Detta säkerställs i vissa fall genom sk Medicinsk Kontroll.

Hur får man ett hållbart arbetsliv?

Generellt kan sägas att yrken som inte är uttalat synkrävande eller farliga är att föredra för den med ögon-/synproblem. Med goda synergonomiska förhållanden, individuell anpassning och lämpliga hjälpmedel kan man ofta finna lösningar vid många synkrävande arbeten.

Ögon- och synproblem i arbetet

Ofta rör det sig om svårigheter att se skarpt på långt håll (närsynthet) eller på nära håll (översynthet), till exempel läsa på datorskärmen eller mobilen. Det löses ofta med lämpliga glasögon eller linser. Allergiska besvär kan drabba ögonen med irritation och klåda (Se även JobbaFrisk om rinit).

Många synproblem kommer med ökad ålder och kan då påverka arbetsförmågan. Bland annat svårighet att se på nära håll vilket kan avhjälpas med glasögon (presby-hyperopi). Grå starr (katarakt) med grumling av ögats lins ger nedsatt syn, spec vid svagt ljus och bländning vid starkt ljus. Grå starr kan enkelt opereras. Gula fläcken sjukan i näthinnan (makuladegeneration) minskar synskärpan med bland annat svårigheter att läsa. Grön starr (glaukom) kan leda till blinda fläckar i synfältet. Diabetes kan skada näthinnan och ge nedsatt syn (diabetes retinopati). Sjukdomar i näthinnan kan även försämra mörker- eller färgseendet. Normalt färgseende krävs bland annat av tågförare, sjöbefäl och piloter. Det behövs även som florist, målare, billackerare eller elektriker som måste kunna se färgkoderna på olika el-ledningar. Huvudvärk eller dubbelseende kan uppkomma bland annat på grund av skelning (båda ögonen riktar inte in sig på samma punkt) eller felaktiga glasögon.

Så här kan olika synnedsättningar te sig för en synskadad Möjliga orsaker till synnedsättning - Synskadades Riksförbund

Ögonen registrerar ljusförhållandena under dygnet. Detta har betydelse för kroppens dygnsrytm. Rubbad rytm kan ge sömnstörningar och hälsoproblem, till exempel vid natt- eller skiftarbete. Flimrande belysning, till exempel vissa lysrör och LED-lampor, kan ge illamående och huvudvärk. Det kan även utlösa anfall hos epileptiker.

Vid vanlig synundersökning med bokstavs tavla graderas synskärpan på en skala 0 - 1,0 där 1,0 är full synskärpa. Exempelvis behövs synskärpa på minst 0,5 för att inneha B-körkort.

Uppgifter om förekomst av nedsatt synförmåga i Sverige visar att drygt 400 000 personer har sänkt synskärpa (mellan 0,3 och 0,7). Drygt 100 000 personer ser sämre än 0,05 och anses som blinda eller gravt synskadade. Majoriteten med synproblem är seniorer utanför arbetslivet.

Cirka 800-900 arbetsolyckor/år som skadat ögonen med sjukfrånvaro rapporterades 2016-2020. Det drabbade främst byggnads-/anläggningsarbetare, svetsare, metallarbetare, mekaniker, elektriker, montörer, städare samt vård-/omsorgspersonal. Ofta rörde det sig om uthyrd personal.

Glasögon kan vara arbetshjälpmedel

Arbetsmiljölagen anger att arbetstagare som arbetar minst en timme per dag vid bildskärm har rätt till synundersökning. Om den visar att man behöver särskilt anpassade arbetsglasögon ska arbetsgivaren tillhandahålla sådana. Även vid andra synkrävande arbeten kan det vara aktuellt med specialglasögon som arbetsgivaren skall tillhandahålla.

Se även: Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, § 6 

Medicinska Kontroller och hur de förhåller sig till synkrävande arbeten.

I många yrken är god synförmåga avgörande för att arbetet skall kunna utföras utan stor risk för skada på individen själv, arbetskamrater, passagerare, hjälpbehövande eller omgivningen. I flera sådana yrken ställer myndigheter krav på synförmågan. Synen ska då undersökas genom sk Medicinsk Kontroll. Det rör sig vanligen om förare av fordon, till exempel yrkeschaufför, lokförare, besättning på fartyg eller flyg. Även för antagning för utbildning till polis, räddningstjänst/ brandman och försvarsmakten finns krav på synförmågan. Kraven omfattar oftast synskärpan, men kan även gälla synfältet, färgseende, mörkerseende mm. I vissa fall är synkorrektion med glasögon eller linser accepterat.

Fyra myndigheters krav Medicinsk Kontroll av synförmågan

A) Transportstyrelsen (tillstånd att föra buss, lastbil, taxi, lok, fartyg eller flyg)

B) Polis,

C) Räddningstjänst,

D) Försvarsmakten.

Senast ändrad 2021-08-10

Fotograf/Illustratör: Amanda Dalbjörn