Medicinska kontroller

Arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att analysera och bedöma om arbetet innebär risker för hälsa eller skada och att göra vad som behövs för att ta bort eller minska riskerna.

Bakgrund

Arbetsförhållandena i Sverige är oftast goda när man ser till arbetsmiljö och hälsorisker. Det finns dock undantag där arbetet kan vara skadligt på kort eller lång sikt, vilket bland annat kan ses i arbetsskadestatistiken.

Det finns dock arbetsuppgifter som är särskilt riskfyllda, krävande och ansvarsfyllda, men som ändå måste utföras. Det kan röra sig om att arbeta på höga höjder, rädda människor ur brinnande byggnader, vara förare på buss, tåg, fartyg eller flyg, arbeta som polis och så vidare. Förutom olycksfall kan man bli utsatt för hälsofarliga kemikalier, partiklar, strålning, vibrationer/stötar eller skadlig fysisk/psykisk belastning och så vidare.

Det går inte att ta bort alla risker eller höga krav som finns i den typen av arbeten. Det finns inte heller personlig skyddsutrustning eller annat som är effektivt nog att eliminera alla risker och höga krav. De som utför sådant arbete har därför särskilt hög risk att drabbas av arbetsskador och ohälsa.
Vem som helst bör dessutom inte utföra sådant riskfyllt eller krävande arbete. Det gäller speciellt personer med särskild känslighet för riskerna eller de som inte har tillräckliga fysiska eller psykiska förutsättningar att klara av kraven i ett sådant arbete.

Arbetsgivare har enligt Arbetsmiljöverkets regelverk ansvar för att analysera och bedöma om arbetet innebär risker för ohälsa eller skador samt göra det som behövs för att eliminera eller minska riskerna. Som stöd i detta arbete finns speciella regler, bland annat krav på så kallad Medicinsk kontroll vid vissa förhållanden.

Vad är Medicinska kontroller och hur går de till

Vad som ingår i den Medicinska kontrollen beror på vilka arbetsuppgifter och krav det handlar om. Vanligen ingår läkarundersökning, olika tester, provtagning och frågor om man behöver mediciner som kan påverka funktionsförmågan. Läkaren undersöker personens hälsotillstånd, eventuella diagnoser, sårbarhet och funktionstillstånd. Det kan röra sig om till exempel allergi, hjärt-/lungsjukdomar, epilepsi, nedsatt syn eller hörsel eller stresskänslighet. Dessa tillstånd kan öka risken för skada, ohälsa och förlust av prestationsförmåga. Om den anställde misslyckas i sin arbetsuppgift kan det även drabba omgivningen, till exempel arbetskamrater, passagerare eller hjälpbehövande.

Kontrollen ska göras av en läkare med speciell behörighet och leder till en återkoppling till den anställde om dennes hälsa, skaderisker och råd om arbetet är lämpligt ur denna aspekt. Råd kan även ges om hur man kan/bör arbeta för att undvika ohälsa och skador. Återkoppling om hälsokontrollerna ges till arbetsgivaren utan att patientsekretessen bryts. Arbetsgivaren får också råd om lämpliga förbättringar av arbetet ur hälsosynpunkt (mer om Tjänstbarhetsintyg).

Medicinsk kontroll kan även gälla personer under utbildning. Det kan gälla till exempel elever på yrkesgymnasiets bygg- och anläggningslinje som ska arbeta med vissa potentiellt riskabla maskiner under arbetsplatsförlagd utbildning (så kallad apl).

Syftet med Medicinska kontroller

De Medicinska kontrollerna har flera syften:

  1. Att skydda arbetstagaren från att drabbas av skada eller ohälsa
    Man kan vid Medicinsk kontroll identifiera särskilt känsliga personer, upptäcka begynnande ohälsa och ge råd om det aktuella arbetet är lämpligt ur hälsosynpunkt. Man kan ge personen information om tidiga tecken på ohälsa och hur man bör arbeta hälsosamt för att minska risken för skador och ohälsa. 
  2. Att förebygga olycksfall och andra skador som även skulle kunna drabba andra
    Det kan handla om att skydda (förutom den som arbetar) arbetskamrater, passagerare, klienter med flera Man kontrollerar att arbetstagaren har de medicinska, fysiska och psykiska förutsättningarna som krävs för att utföra arbetet utan att andra drabbas av skador om utförarens förmågor varit otillräckliga.
  3. Att uppmärksamma arbetsgivaren på arbetsrelaterad ohälsa på arbetsplatsen
    Arbetsgivaren kan/bör då genomföra åtgärder som minskar hälsoriskerna.

Tjänstbarhetsintyg och behörighet för viss utbildning

För vissa särskilt riskabla arbetsuppgifter måste läkare enligt regelverket göra en bedömning om personen av medicinska och hälsoskäl över huvudtaget bör/får utföra arbetet, till exempel med vissa kemikalier. Om svaret är att det är ok, får personen ett så kallat Tjänstbarhetsintyg för detta arbete. En person som inte har sådant Tjänstbarhetsintyg får av arbetsgivaren inte sysselsättas med den aktuella arbetsuppgiften. Det kan även handla om att få behörighet för ”körkort” för buss, tåg, fartyg, flyg eller om att påbörja utbildning till polis, Räddningstjänst/brandman (MSB) eller militär.

Hinder för Tjänstbarhetsintyg (eller behörighet) kan bero på att personens fysiska eller psykiska tillstånd och hur detta inverkar på funktionsförmågan inte är förenligt med arbetsuppgifternas krav. Detta kan medföra en högre risk för olycksfall och skada och att personen riskerar att misslyckas med arbetet vilket kan komma att även skada andra.

Kontrollerna återkommer vanligtvis regelbundet. Ofta inom något/några år (Undantaget är vid inträdeskrav för utbildning).

Konsekvenser av kravet på Tjänstbarhetsintyg för vissa arbetsuppgifter/utbildningar

Kraven på Tjänstbarhetsintyg för vissa arbetsuppgifter och behörighet att påbörja en viss utbildning kan leda till att vissa personer i praktiken inte kan arbeta i det aktuella yrket om det inte går att ordna med alternativa arbetsuppgifter.
Inget hindrar att arbetsgivaren prövar lämpligheten att ge den anställde andra arbetsuppgifter som inte kräver Tjänstbarhetsintyg.

Om man inte erhåller behörighet att starta nämnda utbildningar (polis, MSB-räddningstjänst / brandman eller militär) kan man kanske söka till andra befattningar inom Polismyndigheten (till exempel vid Nationellt forensiskt centrum), vid MSB (till exempel civilt försvar) respektive inom Försvarsmakten (civila tjänster).

Berörda myndigheter

  • Arbetsmiljöverket: 27 exponeringar varav 13 med krav på Tjänstbarhetsintyg.
  • Transportstyrelsen: Behörighet att få ”körkort” för väg- och järnvägstrafik; sjö- och luftfart.
  • Polisen: Behörighet för antagning till polisutbildning hos Polismyndigheten.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): Behörighet för antagning till utbildning för räddningstjänst – Utbildning i skydd mot olyckor.
  • Försvarsmakten: Behörighet för antagning till militär grundutbildning.
  • Strålsäkerhetsmyndigheten: Medicinska krav vid röntgendiagnostik inom sjukvård, tandvård, veterinärvård. Vid strålbehandling och nuklearmedicin inom sjukvård, industriell radiografering samt hantering av kärnbränsle och radioaktiva ämnen och avfall.
  • Livsmedelsverket: Ställer inga krav på Medicinsk kontroll men kräver att personal inom livsmedelsindustri, restauranger med flera som är smittad rapporterar detta till sin arbetsgivare.

Senast ändrad 2022-09-20

Publicerad: 2020-11-13