Medicinska kontroller

Arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att analysera och bedöma om arbetet innebär risker för hälsa eller skada och att göra vad som behövs för att ta bort eller minska riskerna.

Bakgrund

Olika myndigheter ansvarar för att nödvändiga samhällsfunktioner fungerar som de ska utan att någon kommer till skada. Det gäller till exempel räddningstjänst, polis och allmänna kommunikationer. Det finns vissa arbetsuppgifter i samhället som är särskilt riskfyllda, krävande eller ansvarsfyllda och som ändå måste utföras. Exempel på sådana uppgifter är när man räddar människor ur brinnande byggnader, klättrar i höga master, är förare på buss, tåg och flyg eller arbetar som polis. Det kan också vara att arbeta i miljöer där det till exempel förekommer skadlig strålning eller vibrerande verktyg, giftiga ämnen eller ämnen som är starkt allergiframkallande.

Det går inte att ta bort alla risker som finns i den här typen av arbeten. Det skulle i så fall bli orimligt dyrt eller komplicerat. Det finns inte heller personlig skyddsutrustning som är tillräckligt effektiv för att ta bort alla risker. De som utför arbetet riskerar därför att drabbas av ohälsa eller skada sig. Det finns också en risk att arbetskamrater eller andra skadas.

Vem som helst bör inte utföra sådant riskfyllt eller krävande arbete. Det gäller speciellt personer med särskild känslighet för riskerna eller de som inte har tillräckliga fysiska eller psykiska förutsättningar för att klara av arbetet.

Myndigheters medicinska krav eller krav på funktionsförmåga

Ett antal myndigheter ställer medicinska krav eller krav på funktionsförmåga på dem som ska utföra särskilt riskfyllda eller krävande arbetsuppgiften. I vissa fall gäller kraven redan för antagning till yrkesutbildning (Polis, MSB-Räddningstjänst, Försvarsmakten). Innan en person får arbeta med sådana uppgifter måste arbetsgivaren ordna med en så kallad Medicinsk Kontroll. Kontrollen ska göras av en läkare med speciell behörighet, till exempel vid företagshälsovården, som undersöker om personen uppfyller kraven genom en så kallad tjänstbarhetsbedömning. Det är arbetsgivaren som anordnar och betalar för undersökningen.

I den Medicinska Kontrollen kan det ingå läkarundersökning, testning av personens kapacitet och provtagning. Vad som ingår i undersökningen beror på vilka arbetsuppgifter och krav det handlar om. Man undersöker om personen till exempel har astma, allergier eller annan överkänslighet. I vissa fall ingår kontroll av syn, hörsel, kondition, styrka med mera.

Läkaren undersöker särskilt om personen har sjukdomar eller tillstånd som kan innebära att man plötsligt förlorar funktionsförmågan, till exempel epilepsi, hjärtfel, stresskänslighet, panikattacker. I undersökningen ingår även frågor om mediciner som kan utlösa sådana tillstånd, till exempel insulin (vid sockersjuka/diabetes).

Efter den Medicinska Kontrollen ger läkaren besked om det aktuella arbetet är lämpligt eller inte. Läkaren kan också ge råd om hur man kan/bör skydda sig och arbeta hälsosamt samt upplysa om tidiga tecken på eventuell begynnande ohälsa.

Tjänstbarhetsintyg och behörighet för utbildning och vissa arbetsuppgifter

För vissa särskilt kritiska arbetsuppgifter måste läkare enligt lagen göra en bedömning om personen av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften. Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhetsintyg för att till exempel arbeta med vissa kemikalier eller som dykare, ta körkort för buss eller tåg eller påbörja en utbildning till polis.

En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).

Kontrollerna återkommer vanligtvis regelbundet, ofta inom något år (undantag vid inträdeskrav för utbildning).

Kraven på tjänstbarhetsintyg och behörighet kan leda till att vissa personer i praktiken inte kan arbeta i det aktuella yrket om det inte går att ordna alternativa arbetsuppgifter.

Särskilda regler gäller vid graviditet och amning, men dessa tillstånd är övergående och tas inte upp här.

Syftet med Medicinska Kontroller och kraven på behörighet

De medicinska kontrollerna har flera syften:

  • Att skydda arbetstagaren från att drabbas av ohälsa eller skada
    Man kan identifiera särskilt känsliga personer, upptäcka begynnande ohälsa och ge råd om arbetet är lämpligt ur hälsosynpunkt. Det är också viktigt att personerna blir observanta på tidiga tecken på ohälsa och får reda på hur man kan arbeta hälsosamt.
  • Att förebygga olycksfall och andra skador som även skulle kunna drabba omgivningen
    Det kan till exempel handla om arbetskamrater, passagerare eller hjälpbehövande. Då kontrollerar man att arbetstagaren har de medicinska, fysiska och psykiska förutsättningarna som krävs för att utföra arbetet.

Det finns viss skillnad mellan de olika myndigheternas syfte med de Medicinska Kontrollerna. Strålsäkerhetsmyndighetens och de flesta av Arbetsmiljöverkets krav finns för att minimera risken för att personen själv utsätts för skadlig exponering, alltså att värna om personens egen hälsa. Flera myndigheter ställer krav på att personen har förmåga att säkert genomföra till exempel klättring, dykning, rök- och kemdykning. Då handlar det dessutom om att värna om arbetskamraters samt kunders eller klienters liv och hälsa (Transportstyrelsen, Polisen, Räddningstjänsten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten och Arbetsmiljöverket).

Myndigheter som ställer krav på Medicinska Kontroller

Arbetsmiljöverket: Brandman, höghöjdsarbete, dykare, skift-/nattarbetare, arbete med starkt vibrerande maskiner, handintensivt arbete, arbete med vissa ämnen och kemikalier eller farligt damm mm. Arbetsmiljöverket preciserar inte medicinska krav utan endast vid vilket skadligt arbete som den medicinska kontrollen ska genomföras. Det är då upp till den undersökande läkaren att bedöma om den undersöktes hälsotillstånd är förenligt med arbetet.

Transportstyrelsen:  Behörighet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart. Myndigheten har bedömt vid Järnvägstrafik är det olämpligt att detaljerat redovisa kraven eftersom individuella bedömningar görs. I andra fall är regelverket och kraven extremt omfattande vilket skulle kräva stort utrymme att redovisa i detalj som när det gäller luftfarten.

Polisen: Medicinska krav ställs inför antagningen till polisutbildning. Uttagningen sker i Plikt- och Prövningsverkets regi.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB):  Medicinska krav ställs inför antagning till utbildningen i räddningstjänst, till exempel brandmän. Ytterligare krav ställs av de lokala brandförsvarsorganisationerna. 

Försvarsmakten:  Medicinska krav ställs inför antagning till grundutbildningen av bland annat värnpliktiga. Uttagningen sker i Plikt- och Prövningsverkets regi.

Strålsäkerhetsmyndigheten: Medicinska krav ställs vid röntgendiagnostik inom sjukvård, tandvård, veterinärvård. Detsamma gäller vid strålbehandling och nuklearmedicin inom sjukvård, industriell radiografering samt hantering av kärnbränsle och radioaktiva ämnen och avfall.

Livsmedelverket:  Ställer inga krav på Medicinsk Kontroll men kräver att personal inom livsmedelsindustri, restauranger med mera som är smittad ska rapportera detta till sin arbetsgivare.

Senast ändrad 2021-05-16