Medicinska kontroller

Arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att analysera och bedöma om arbetet innebär risker för hälsa eller skada och att göra vad som behövs för att ta bort eller minska riskerna.

Bakgrund

Arbetsförhållandena i Sverige är huvudsakligen av god standard avseende arbetsmiljö och hälsorisker. Det finns dock undantag där arbetet kan vara skadliga på kort eller lång sikt, vilket bland annat kan avläsas i arbetsskadestatistiken.
Det finns emellertid arbetsuppgifter som är särskilt riskfyllda, krävande och ansvarsfyllda, men som ändå måste utföras. Det kan röra sig om att arbeta på höga höjder, rädda människor ur brinnande byggnader, vara förare på buss, tåg, fartyg eller flyg eller arbeta som polis. Förutom olycksfall kan man bli utsatt för hälsofarliga kemikalier, damm, strålning, vibrationer/ stötar eller skadlig belastning.
Det går inte att ta bort alla risker eller höga krav som finns i den typen av arbeten. Det finns inte heller personlig skyddsutrustning eller annat som är effektiva nog att eliminera alla risker och höga krav. De som utför sådant arbete har därför särskilt hög risk att drabbas av skador och ohälsa.
Vem som helst bör inte utföra sådant riskfyllt eller krävande arbete. Det gäller speciellt personer med särskild känslighet för riskerna eller de som inte har tillräckliga fysiska eller psykiska förutsättningar att klara av kraven i sådant arbete.
Arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att analysera och bedöma om arbetet innebär risker för ohälsa eller skador samt göra vad som behövs för att eliminera eller minska riskerna. Som stöd i detta arbete finns bl.a. speciella lagar och regler som berör de allra mest riskabla arbetsuppgifterna, bl.a. krav på Medicinsk kontroll.

Myndigheters medicinska krav och krav på funktionsförmåga

Myndigheters medicinska krav och krav på funktionsförmåga
Ett antal myndigheter ställer därför medicinska krav eller krav på funktionsförmåga hos dem som ska utföra sådana särskilt riskfyllda eller krävande arbetsuppgifter. Innan en person får arbeta med sådana uppgifter måste arbetsgivaren ordna med en så kallad Medicinsk kontroll. Kontrollen ska göras av en läkare med speciell behörighet, till exempel vid företagshälsovården.

Vad som ingår i den Medicinska kontrollen beror på vilka arbetsuppgifter och krav det handlar om. Vanligen ingår läkarundersökning, olika tester, provtagning och frågor om mediciner som kan påverka funktionsförmågan. Läkaren undersöker personens hälsotillstånd, ev. diagnoser, sårbarhet och funktionstillstånd. Det kan röra sig om till exempel allergi, hjärt-/lungsjukdomar, epilepsi, nedsatt syn eller hörsel eller stresskänslighet. Dessa kan öka risken för förlust av prestationsförmågan vilket kopplat till arbetsuppgifternas natur och krav kan leda till att personen tar skada. Om hen fallerar i sitt uppdrag, kan det även drabba omgivningen till exempel arbetskamrater, passagerare eller motsv.

Tjänstbarhetsintyg och behörighet för utbildning och vissa arbetsuppgifter

För vissa särskilt kritiska arbetsuppgifter måste läkare enligt reglerna göra en bedömning om personen av medicinska skäl får utföra aktuellt arbete, till exempel med vissa kemikalier. Om svaret är ja, får man ett så kallat Tjänstbarhetsintyg för arbetet. En person som inte har sådant Tjänstbarhetsintyg får av arbetsgivaren inte sysselsättas med den aktuella arbetsuppgiften. Det kan även handla om att få behörighet till ”körkort” för buss, tåg, fartyg, flyg eller att påbörja utbildning till polis, räddningstjänst/brandman eller militär.

Hinder för Tjänstbarhetsintyg (eller behörighet) kan bero på att personens fysiska eller psykiska tillstånd med dess inverkan på fysisk eller psykisk funktionsförmåga inte är förenliga med arbetsuppgifternas krav. Diskrepansen kan medföra hög risk för olycksfall och skada och att personen riskerar att fallera i viktiga arbetsuppgifter vilket kan komma att skada även andra.

Kontrollerna återkommer vanligtvis regelbundet. Ofta inom något/några år (undantag vid inträdeskrav för utbildning). Kraven på Tjänstbarhetsintyg och behörighet kan leda till att vissa personer i praktiken inte kan arbeta i det aktuella yrket om det inte går att ordna med alternativa arbetsuppgifter.

Syftet med Medicinska Kontroller och kraven på behörighet

De Medicinska kontrollerna har flera syften:

  • Att skydda arbetstagaren från att drabbas av ohälsa eller skada
    Man kan vid Medicinsk kontroll identifiera särskilt känsliga personer, upptäcka begynnande ohälsa och ge råd om det aktuella arbetet är lämpligt ur hälsosynpunkt. Man kan ge personen information om tidiga tecken på ohälsa och hur man bör arbeta hälsosamt för att minska risken för skador.
  • Att förebygga olycksfall och andra skador som även skulle kunna drabba andra
    Det kan handla om att skydda, förutom den som arbetar, även arbetskamrater, passagerare, klienter med flera. Man kontrollerar att arbetstagaren har de medicinska, fysiska och psykiska förutsättningarna som krävs för att utföra arbetet utan att andra drabbas av skador om utförarens förmågor varit otillräckliga

Det finns viss skillnad mellan de olika myndigheternas syfte med de Medicinska Kontrollerna. Strålsäkerhetsmyndighetens och de flesta av Arbetsmiljöverkets krav finns för att minimera risken för att personen själv utsätts för skadlig exponering, alltså att värna om personens egen hälsa. Flera myndigheter ställer krav på att personen har förmåga att säkert genomföra till exempel klättring, dykning, rök- och kemdykning. Då handlar det dessutom om att värna om arbetskamraters samt kunders eller klienters liv och hälsa (Transportstyrelsen, Polisen, Räddningstjänsten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten och Arbetsmiljöverket).

Myndigheter som ställer krav på Medicinska Kontroller

Arbetsmiljöverket: Har 27 exponeringar varav 13 med krav på Tjänstbarhetsintyg. Bland dessa finns brandman, höghöjdsarbete, dykare, skift-/nattarbetare, arbete med starkt vibrerande maskiner, handintensivt arbete, arbete med vissa ämnen och kemikalier eller farligt damm mm. Arbetsmiljöverket preciserar inte medicinska krav utan endast vid vilket skadligt arbete som den medicinska kontrollen ska genomföras. Det är då upp till den undersökande läkaren att bedöma om den undersöktes hälsotillstånd är förenligt med arbetet.

Transportstyrelsen:  Behörighet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart. Myndigheten har bedömt vid Järnvägstrafik är det olämpligt att detaljerat redovisa kraven eftersom individuella bedömningar görs. I andra fall är regelverket och kraven extremt omfattande vilket skulle kräva stort utrymme att redovisa i detalj som när det gäller luftfarten.

Polisen: Behörighet inför antagningen till polisutbildning. Uttagningen sker i Plikt- och Prövningsverkets regi.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB):Behörighet för antagning till utbildning för räddningstjänst – Utbildning i skydd mot olyckor, till exempel för brandmän. Ytterligare krav ställs av de lokala brandförsvarsorganisationerna. 

Försvarsmakten: Behörighet för antagning till militär grundutbildning. Uttagningen sker i Plikt- och Prövningsverkets regi.

Strålsäkerhetsmyndigheten: Medicinska krav vid röntgendiagnostik inom sjukvård, tandvård, veterinärvård. Vid strålbehandling och nuklearmedicin inom sjukvård, industriell radiografering samt hantering av kärnbränsle och radioaktiva ämnen och avfall.

Livsmedelverket: Ställer inga krav på Medicinsk kontroll men kräver att personal inom livsmedelsindustri, restauranger med flera som är smittad ska rapportera detta till sin arbetsgivare.

Senast ändrad 2021-08-10