Kontaktallergi/allergiskt kontakteksem

Vad är en kontaktallergi?

Kontaktallergi kan uppstå efter hudkontakt med ett allergiframkallande ämne, ett så kallat kontaktallergen. Vid första kontakten med ämnet uppstår ingen synlig reaktion men om man sensibiliserats så kan huden reagera med eksem vid förnyad hudkontakt mot detta ämne. Man har då utvecklat en allergi mot ämnet. Kontaktallergi är en fördröjd överkänslighet, vilket betyder att reaktionen inte uppkommer direkt vid kontakt utan det kan ta flera dagar innan man får eksem.

En kontaktallergi är aldrig medfödd utan alla kan utveckla en sådan vid tillräckligt hudexponering för ett allergiframkallande ämne. En kontaktallergi kan finnas kvar hela livet.

Kontaktallergi är vanligt, nästan 27% av alla i Europa hade kontaktallergiskt eksem enligt en undersökning 2015. I Sverige räknar man med att upp till 20% av den vuxna befolkningen har kontaktallergi.

Vilka är de vanligaste kontaktallergenerna och i vilka yrken de förekommer.

Ämnen som kan ge kontaktallergi kallas kontaktallergener och finns i inom nästan alla yrken och miljöer då de förekommer i många vanliga produkter. Det har hittills visat sig att Ca 4 000 ämnen skulle kunna orsaka kontaktallergi. De ämnen som oftast orsakar kontaktallergi och allergiskt kontakteksem är metaller, konserveringsmedel, parfymer och plast- och gummikemikalier.

De vanligaste kontaktallergenerna är:

  • Nickel är det ämne som oftast ger upphov till allergiskt kontakteksem. Nickel är en metall i nycklar och andra vanliga metallföremål. Det finns en ökad risk för kontaktallergi mot nickel i yrken med intensiv kontakt med verktyg, mynt och andra föremål som avger mycket nickel, som till exempel låssmed, kassör, snickare och metallarbetare. För nickel finns så kallade nickeltest att köpa på apoteket så man kan testa i fall föremål släpper ifrån sig nickel.
  • Krom är en annan metall som ofta ger kontaktallergi. Krom förkommer i bland annat cement och läderföremål. Krom har använts sedan 1800-talet för att garva läder, i legeringar och i ytbehandling. Krom används också i rostskyddsfärg, galvanisering, färger, lacker, träimpregneringsmedel och rostfritt stål med mera. Krom i cement var tidigare en vanligt orsak till kontaktallergi hos män men har minskat på grund av begränsning av mängden sexvärt krom i cement. Kromallergi har däremot ökat hos kvinnor, en trolig orsak är kromgarvat läder.
  • Kobolt: Anställda inom hårdmetalltillverkning, byggbranschen, elektronikindustrin samt dentaltekniker har oftare koboltallergi än andra. Alla källor till koboltexponering och vad som orsakar kontaktallergi mot kobolt fortfarande inte kända.
  • Härdplaster: Epoxi har länge varit en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterat allergiskt kontakteksem. Övriga plaster som är viktiga kontaktallergen är fenolformaldehydplaster, akrylater, och vissa isocyanater. Många är starkt allergiframkallande. Dessa så kallade härdplaster används inom många områden som till exempel på byggarbetsplatser, i kompositmaterial, i färger o lacker i möbelindustrin och i tryckerier. Akrylater används inom tandvården i dentala material och i kosmetikbranschen; konstgjorda naglar och vid ögonfransförlängning.
  • Gummikemikalier: Kontakt med gummiprodukter kan orsaka både kontaktallergi (eksem) samt snabballergi (astma eller nässelutslag). Gummi används i ett stort antal produkter och innehåller flera ämnen som är kontaktallergiframkallande. Den vanligaste orsaken till kontaktallergi mot gummi är gummihandskar, andra vanliga orsaker kan vara stövlar, resårband, slangar, packningar, däck med mera. I yrken som kräver långvarig och frekvent användning av gummihandskar som till exempel i vården eller vid arbete med kemikalier finns risk att utveckla allergi mot gummi. Proteiner i naturgummi (så kallad latex) kan ge snabballergi. Handskar gjorda av naturgummi innehåller en varning för detta.
  • Konserveringsmedel: I stort sett alla konserveringsmedel är allergiframkallande vid hudkontakt. Vissa är starka eller extremt starka. Starkt allergiframkallande konserveringsmedel används i kosmetika och i produkter för personlig hygien även i arbetslivet, förekommer i till exempel diskmedel, målarfärg, skärvätskor och i tvätt- och rengöringsmedel.
  • Parfym: Parfymämnen orsakar ofta kontaktallergi. De används i många produkter som kosmetika, hygienprodukter, tvätt- o rengöringsmedel och andra konsumentprodukter som man kan komma i kontakt med både på sin fritid och i sitt arbete.
  • Hårfärgämnen: En annan grupp ämnen som är starkt allergiframkallande är hårfärger. Även dessa kan vara något du kommer i kontakt med som konsument men även i ditt arbete om du arbetar som frisör.

Luftburen kontaktallergi

Vid exponering för luftburna allergen är ögonlockssvullnad ett tidigt symtom. Stark och långvarig exponering kan ge symtom i ansiktet, på halsen, nacken och otäckta delar av bröst, armar och handryggar. Bland allergen som kan förekomma i gasform eller som luftburna partiklar kan nämnas epoxyämnen, akrylater, fenolformaldehydharts, formaldehyd, terpentin och parfymer.

Riskyrken för kontaktallergi

Yrken där man har hög risk att utveckla arbetsorsakad kontaktallergi är bland annat sprutmålare, tandtekniker, golvläggare, kosmetologer och frisörer. I riskyrkena är epoxiämnen, akrylater, konserveringsämnen, isocyanater, hårfärgning och hårblekning de vanligaste orsakerna till kontaktallergi.
Riskyrken och den främsta orsaken till kontaktallergi hos dem

  • Sprutmålare och lackerare – epoxi.
  • Tandtekniker – akrylater. 
  • Golv-läggare och plattläggare – epoxi och isocyanater.
  • Kosmetologer, nagelteknologer, ögonfransförlängare med flera – akrylater, konserveringsämnen (isotiazolinoner) och parfymämnen.
  • Frisörer – hårfärger, hårblekning och konserveringsämnen.
  • Flygplansmekaniker och reparatörer – epoxi.
  • Murare mfl – epoxi.
  • Glasmästare – akrylater.
  • Målare mfl – epoxi och konserveringsämnen.
  • Platstillverkning – epoxi.

Lagar och Regler.

Arbetsgivaren har ansvar för att bedöma om arbetet innebär hälsorisker (göra en riskbedömning) och att åtgärda vad som behövs för att utesluta eller minska riskerna. För allergiframkallande kemiska produkter och processer finns det särskilda krav på dokumentation av riskbedömning, skyltning, information, utbildning och läkarundersökningar finns. Arbetsgivaren är också skyldig att se till att den skyddsutrustning som behövs (som skyddshandskar) finns tillgänglig.
Det finns särskilda krav för allergiframkallande kemiska produkter och vissa processer där de ingår, bland annat ska produkterna vara märkta med faroangivelse ”H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion”.


Medicinska kontroller

Arbetsgivaren ska ordna med medicinska kontroller av arbetstagarna vid arbete med allergiframkallande kemiska produkter, För mer information se sidorna om medicinska kontroller.

Hur kan man skydda sig?

Om man utvecklar en kontaktallergi mot något ämne bör man helt undvika hudkontakt med detta ämne. Man bör noga läsa igenom innehållsdeklarationer/materialdeklarationer för produkter man har nära hudkontakt med. Det är helt omöjligt att undvika hudkontakt med samtliga ämnen som kan ge kontaktallergi men man bör i förebyggande syfte vara noggrann med att undvika de värsta kontaktallergenen i sitt yrke och på sin fritid.