Djurskötare
Djurskötare arbetar till exempel i djurparker, i forskningslaboratorier, på hunddagis, i djuraffärer eller på lantbruk. Där tar de hand om djuren genom att hålla rent, ge dem mat och kontrollera att de är friska.
Om du har astma och/eller är allergisk, eller har haft böjveckseksem (atopiskt eksem) när du var liten kan arbetet som djurskötare göra så att eksem eller astma kan komma tillbaka eller förvärras. Du kan bli tvungen att byta yrke helt och hållet. Diskutera med din läkare vad som gäller för dig.
Vilka är riskerna? 
- Allergiframkallande ämnen och damm - Djurskötare riskerar att utveckla allergi mot djuren. Att hantera djurens foder kan innebära kontakt med till exempel gräspollen och mögel, något som också kan orsaka allergi. Näsan kan börja rinna, ögonen klia och det kan bli svårt att andas.
- Buller - Inom lantbruk och i djurparker kan både maskiner och djur orsaka buller som kan vara skadligt för hörseln.
- Fysisk belastning – Arbetet är ofta rörligt och varierat för kroppen men kan ha inslag av tung fysisk belastning. Vilken fysisk belastning som ingår i arbetet beror till stor del på var någonstans du arbetar. Hantering av tunga fodersäckar, lyft av djur och burar kan belasta rygg, skuldra, armar och nacke.
Förebygg och undvik
- Allergiframkallande ämnen och damm - Det behövs bra ventilation där du arbetar och se till att det dammar så lite som möjligt. Använd andningsskydd vid dammande arbetsuppgifter.
- Buller - För att skydda din hörsel använd hörselskydd i bullriga miljöer.
- Fysisk belastning – Arbetsgivaren ska planera arbetet så att tung fysisk belastning i möjligaste mån undviks, till exempel genom användning av tekniska hjälpmedel. Arbetsgivaren ska också ge information om hur du kan arbeta skonsamt för kroppen.
Vill du veta mer?
Du som har frågor och vill veta mer om riskerna inom jobbet som djurskötare kan kontakta studie-och yrkesvägledaren eller skolsköterskan på din skola.