Frågor och svar

Nej

Ja, extra känsliga personer finns, ofta med vissa systemsjukdomar såsom diabetes, reumatiska sjukdomar, neuropatier, karpaltunnelsyndrom, konstitutionell raynaud, förfrysning men också skador i kärl, nerver leder och muskelfästen.

Det viktigaste är att de gör en lagstadgad läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Denna läkare ska ha kunskap om sjukdomar, känslighet och risker i aktuellt arbete. Läkaren förmedlar råd och behov av extra undersökning och framtida undersökningar. Framtida undersökningar är för att hitta tidiga tecken på vibrationsskada, innan skadan blir för stor.

Nej

De ska göra en lagstadgad läkarundersökning innan arbetet påbörjas och sedan göra regelbundna undersökningar. Denna läkare ska ha kunskap om sjukdomar, känslighet och risker i aktuellt arbete med vibrationer. Även belastningsskador ska vägas in. Läkaren förmedlar råd och behov av extra undersökning och framtida undersökningar. Framtida undersökningar är för att hitta tidiga tecken på vibrationsskada, innan skadan blir för stor.

Ja, det finns en stor grupp skador och olika sjukdomar som utgör ökad risk. Det är därför det krävs en läkarundersökning innan arbetet påbörjas för att kartlägga personens risker. Det läkaren tittar på är till exempel diabetes, nervskador, karpaltunnelsyndrom, neuropatier, förfrysningsskador, reumatiska sjukdomar, konstitutionell raynaud men också skador i kärl, nerver leder och muskelfästen. Men listan kan göras längre.

Ja, se till att arbetsplatsen köper in eller hyr verktyg som är lågvibrerande, har vibrationsdämpning, har ergonomiskt utformade handtag. Observera att kvinnor egentligen inte skadas lättare än män, men att kvinnor oftare får skador eftersom verktygens handgrepp inte är utformade för kvinnornas i regel mindre händer. Dåligt ergonomiskt anpassade verktyg ger ökad skaderisk.

• Undvika arbete i kyla.
• Minska belastningar i hand arm generellt, eftersom kombinationen belastning och vibrationer ökar skaderisken.
• Minska exponeringstiden.
• Arbetsrotation.
• Regelbundna medicinska kontroller för att upptäcka skador tidigt, innan de blir för svåra.
• Om det finns anställda som fått vibrationsskada bör alla med liknande arbetsuppgifter göra läkarundersökning.
• Om man känner till att branschen i stort har vibrationsskador, bör riskbedömning göras för att minska exponeringen för belastning och vibrationer.

Medicinska kontroller får göras av de läkare som uppfyller de kraven som beskrivs i bilagorna i AFS 2019:3 medicinska kontroller i arbetslivet.

Medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för arbete med allergiframkallande kemiska produkter enl. 36-38 §§ i AFS 2019:3 får skolläkare göra om de uppfyller kraven som beskrivs i bilaga 5, punkt 2 i AFS 2019:3 Medicinska kontroller i arbetslivet: Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter

I vägledningen till denna står, s 23–24: ”Vem får utfärda (skriva under) ett tjänstbarhetsintyg? Enligt 15 § ska ett tjänstbarhetsintyg ”… vara utfärdat av den undersökande läkaren…”, som ”har den behörighet som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga…”. I varje bilaga finns ett avsnitt om vilken särskild kompetens som krävs, för att få utföra medicinska kontroller och utfärda tjänstbarhetsintyg. Med undersökande läkare menas den läkare som utför läkarundersökningen. I bilagorna anges vidare vad som ska ingå i läkarundersökningen…
Kurs i medicinska kontroller för skolläkare, där Arbetsmiljöverket deltar, ges i nuläget vid den arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund.”

Medicinska kontroller och andra arbetsmiljöaspekter i skolläkares arbete
Utbildningar - Södra sjukvårdsregionen 

Ja det gör vi. Vi arbetar i vårt nätverket HINTA med att försöka påverka myndigheter för att påtala vikten av medicinsk studie- och yrkesvägledning. Vi har samverkan med bland annat Skolverket men också med universiteten i Malmö, Umeå och Stockholm för att även där påtala den medicinska vägledningen inför yrke och arbete. 

Förstår att det kan vara svårt ibland. Men vi föreslår att studie- och yrkesvägledare bör samarbeta med skolsköterskor/skolläkare kring detta. Även om studie- och yrkesvägledare inte ingår i elevhälsan så bör de ju ändå kunna delta i möten som rör studie- och yrkesval i relation till elevers hälsa. Målet bör ju ändå vara att hjälpa eleven på bästa sätt. Flera skolsköterskor jag talat med säger ändå att man kan komma runt sekretessen om man frågar elev och föräldrar om man får diskutera elevens hälsa med vägledaren.

Vi vet ju inte riktigt hur det fungerar i skolan och hur dokumentationen skall föras men detta borde ju kunna lösas. Här vet jag inte riktigt vilka kontroller som syftas, men visst är det väl så att rektor kan delegera vissa kontroller till skolsköterskan som hon är behörig till. Om du syftar till medicinska kontroller så är det ju en skolläkare (med behörighet att utföra medicinska kontroller) som är ansvarig, sedan kan ju hen delegera vissa uppgifter som skall utföras till skolsköterskan men läkaren har fortfarande ansvaret. 

Även om studie- och yrkesvägledare inte ingår i elevhälsan så bör de ju ändå kunna delta i möten som rör studie- och yrkesval i relation till elevers hälsa. Enligt de svar som jag fått från många skolsköterskor är att man kan samarbeta med vägledaren genom att fråga elev och föräldrar om det är okey.

Ja, vårt nätverk HINTA verkar i hela Sverige och försöker påverka de universitet som ger SYV-utbildningen. Vi har bjudits in och föreläst på universiteten som ger SYV-utbildning om medicinsk SYV, men mer kan göras för att få med medicinsk SYV som ett obligatoriskt viktigt ämne i utbildningen. 

Vi skulle här rekommendera som elev i årskurs 9 att gå in på www.jobbafrisk.se och läsa om sin sjukdom/hälsotillstånd och sedan läsa vidare om yrken som man kanske bör undvika om man har denna känslighet men också vara medveten om riskerna.

Den lista vi har på jobbafrisk.se är ju yrken där det finns risker om man har olika hälsotillstånd och vad man bör tänka på samt yrken man inte bör välja på grund av sin hälsa. Du kan också gå in och läsa på om medicinska kontroller och vad olika myndigheter säger vad som krävs för tjänstbarhetsintyg.

Samarbetet med skolsköterskan sker på följande sätt. Vi är båda med i elevhälsoteamet. Båda är ibland med på möten med vårdnadshavare, mentor och elev. Det viktigaste är dock att vi kan vid behov prata med varandra om gjorda utredningar och om behov av utredningar. Det informella samarbetet är av stor vikt. Jag upplever inte att sekretess utgör något hinder, vid tveksamma fall kontaktat skolsköterskan vårdnadshavare och får godkännande om utbytet av information.

Mentorernas roll: Vi har lite olika roller i vägledningsprocessen. Syv arbetar med samtalet, det professionella samtalet, vilket utgår ifrån eleven, individen. Detta utifrån en icke bedömmande position vilket brukar skapa ett öppnare samtal. Med samtalen som grund har syv sedan ansvaret för att det finns en plan för gymnasiet. Syv har även samtal med vårdnadshavare och elev.

Mentorns ansvar är ju det pedagogiska och den huvudsakliga kontakten med vårdnadshavare. Den kontakten är intensivare om mentor jobbar i en mindre undervisningsgrupp. Vidare har mentor koll på de anpassningar som eleven behöver i sin skolvardag.

Syv-tjänsterna är väldigt olika. Jag jobbar heltid med cirka 150 elever i åk 9. Vilket enligt mig är för lite med tanke hur många elever det finns med särskilda behov på vår skola. Det finns syvar som har dubbla antalet elever men på två skolor och därmed halvtidstjänster. Vilket omöjliggör arbetet med de elever som behöver mest och försvårar det interna arbetet i skolan med möten osv.

Om man som jag fokuserar på samtalet, lyssnar på elever, då måste jag vara beredd på att möta det som kommer i det mötet, samtalet. Om det kommer fram information som inte direkt är av syv-karaktär, så kommer elev och jag överens om vad som ska ske. Kan vara kontakt med kurator, skolsköterska, mentor eller skolledning. Även vårdnadshavare ibland.

Hur mycket tid man ska ha som syv i en NPF skola beror lite på hur andra professioner arbetar i den skolan. Finns det kurator eller psykolog, resurspedagoger, socialpedagoger etcetera, då blir syv-rollen mer renodlad till utbildning och yrken. Men jag skulle kunna säga att en elev med NPF tar minst dubbla tiden i vägledningsprocessen. Individerna är ju så olika.

Vi vill vidga vyerna där det blir ”krossade drömmar”, till exempel om du inte kan bli snickare på grund av hälsoproblem med din rygg så kanske du kan bli något annat inom snickaryrket som inte är lika tungt som till exempel möbelsnickare. Kan du inte bli billackerare: vad är det inom yrket som lockat dig? Är det den kreativa sidan, finns dt något annat där du kan få vara kreativ?

Om en person har handeksem tänker man kanske att sjuksköterska inte är det optimala yrket. Där kan man istället tänka att det finns olika specialiteter inom yrket och att arbetsuppgifterna kan variera. Det finns arbetsuppgifter som innebär lite eller ingen användning av handskar till exempel mottagningssköterska med telefonrådgivning .

Uppmana att eleven själv funderar kring vad man bör tänka på. De kan gå in på ”jobbafrisk” hemsidan och läsa vad yrket innebär.

Hålla drömmar vid liv så länge det är möjligt. En plan B till sitt yrke är bra att fundera ut.

Den 1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för den som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för till exempel lastbil eller buss. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen som innebar att innehav av körkort för lastbil och buss var uteslutet vid typ 1-diabetes. Med de nya reglerna görs det inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes personen har. De utgår i stället ifrån vilken behandling personen har och risken för hypoglykemi. Det innebär att körkort för lastbil eller buss, under vissa förutsättningar, kan medges oavsett vilken typ av diabetes personen har. Tidigare har det endast varit möjligt vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.

Större eget ansvar

De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat

• ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
• ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
• ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.

Mer går att läsa på transportstyrelsens hemsida

Ett annat ord för yrkeshygieniker är exponeringsbedömare och det innebär att man gör en bedömning av det som en person utsätts för på sitt arbete , vilket kan vara ett kemiskt ämne, någon typ av damm eller vibrationer från ett verktyg man håller i handen

​Ja, för de yrkesutbildningar där man bedömer att yrkesutövningen kommer att kräva tjänstbarhetsintyg.

Det är en komplex fråga. På av.se kan man hitta information om arbetsskadestatistik och arbetsmiljöstatistik. Det rapporterades över 6000 arbetsolyckor och nästan 1000 arbetssjukdomar år 2020 för hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning.

I rapporten Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen Del II: Hur SAM genomförs i branscherna kan man läsa att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ofta blir en sidouppgift som leder till att det blir svårt att uppfylla kraven. Däremot verkar det som att systematiken i SAM har ökat, särskilt mot olycksfallsrisker.

Arbetsgivare är skyldiga att följa arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Om detta inte följs riskerar arbetstagare att råka ut för olyckor eller ohälsa på grund av arbetet. Om Arbetsmiljöverkets inspektörer besöker arbetsplatsen och finner brister i arbetsmiljön, eller i arbetsmiljöarbetet, kan arbetsgivaren få krav på att åtgärda detta.

Vidare kan skyddsombud göra en begäran till arbetsgivaren om åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen 6 kap 6 a§. Om skyddsombudet anser att arbetsgivaren inte genomför åtgärder inom rimlig tid kan hen kontakta Arbetsmiljöverket och begära ett ställningstagande.

Mer information finns på arbetsmiljöverket (länk)

Arbetsmiljöverket föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) gäller för minderåriga som i dessa föreskrifter likställs med arbetstagare. Den minderåriga ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Det innebär bland annat tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, och tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Därtill ska den minderåriga få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare ska följa upp att instruktionerna efterlevs

Detta visar på vikten av att ha arbetsmiljö som en röd tråd genom hela utbildningen så att ergonomi tränas SAMTIDIGT som det praktiska yrkeskunnandet och INTE som en föreläsning om arbetsträning vid sidan om.

Ja, det är viktigt att ergonomi är något som återkommer kontinuerlig och blir en naturlig del av utbildningen.