Så mår unga på jobbet
Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) fick av regeringen i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om ungas arbetsmiljö, och hann i december 2025 – strax innan myndigheten avvecklades – publicera två rapporter om unga arbetstagares arbetsmiljö . Sedan den 1 januari 2026 är Mynak inte längre en egen myndighet; uppdraget och publikationerna har istället förts över till Arbetsmiljöverket, där rapporterna numera finns tillgängliga . Tillsammans ger rapporterna den mest heltäckande bilden hittills av hur unga i Sverige har det på jobbet – och pekar på flera saker som är viktiga att känna till för dig som möter unga inför yrkesval, praktik eller nyanställning.
Två rapporter, samma uppdrag
Rapporterna publicerades i december 2025, som en del av Mynaks regeringsuppdrag att kartlägga ungas arbetsmiljö. Den ena är en kunskapssammanställning av svensk forskning från 2014 och framåt. Den andra är en kvantitativ analys baserad på Arbetsmiljöundersökningen 2024 och Arbetsskadestatistiken 2024, där drygt 14 000 personer ingår, varav cirka 1 900 är mellan 16 och 29 år.
Vad kännetecknar ungas arbetsmiljö?
Unga arbetstagare möter ofta höga kognitiva och psykiska krav i arbetet. Många upplever ändå god arbetstillfredsställelse, gott stöd från kollegor och möjlighet till återhämtning under arbetsdagen. Samtidigt är fysisk och psykisk utmattning vanligt förekommande.
Jämfört med äldre arbetstagare är unga i högre grad utsatta för:
- obekväma arbetstider (kvällar, nätter, helger)
- ensamarbete i situationer som kan kännas otrygga
- hot eller våld i arbetet
- arbetsolyckor – särskilt inom transport, avfallshantering och tillverkning
Unga får ofta en introduktion när de börjar en ny anställning, men rapporterar samtidigt att säkerhetsrutiner och regelbundna riskbedömningar förekommer i lägre grad än bland äldre kollegor, och att de har mindre inflytande över sina arbetsförhållanden. Det tyder på att säkerhetsarbetet riktat mot unga inte alltid är tillräckligt utvecklat på arbetsplatserna.
Skillnader mellan unga kvinnor och unga män
Unga kvinnor rapporterar oftare höga krav, hög arbetsbelastning, hot eller våld i arbetet och att de arbetat ensamma i risksituationer. De uppger också oftare sjuknärvaro (att gå till jobbet trots sjukdom) och har en cirka 2,3 gånger högre frekvens av anmälda arbetssjukdomar än unga män. Unga män rapporterar i sin tur något bättre autonomi och chefsstöd, men har en högre risk för arbetsolyckor.
Skillnader mellan branscher
Rapporten delar in arbetsmarknaden i fyra branschgrupper, vilket kan vara användbart att känna till i den medicinska studie- och yrkesvägledningen:
- Samhällsservice och välfärd (vård, omsorg, utbildning): hög arbetstillfredsställelse, men även höga krav, lägre chefsstöd och klart förhöjd risk för arbetssjukdomar.
- Råvaror, industri och bygg: dominerande risk för olyckor och ergonomiska skador.
- Infrastruktur, handel och service: obekväma arbetstider, fysisk utmattning, lägre arbetstillfredsställelse.
- Kunskaps- och informationsarbete: den mest gynnsamma balansen mellan risk- och friskfaktorer.
Vad fungerar skyddande?
Möjlighet till återhämtning under arbetsdagen, god autonomi (inflytande över arbetet) samt stöd från chef och kollegor är de faktorer som tydligast hänger ihop med lägre utmattning och högre arbetstillfredsställelse hos unga. Den äldre kunskapssammanställningen pekar även på rollklarhet – att veta vad som förväntas i arbetsrollen – som en friskfaktor, liksom att unga som får konkret, praktisk information om risker (till exempel via mobilbaserade lösningar) blir mer medvetna och motiverade att arbeta säkert.
Vad betyder det här i praktiken?
För dig som arbetar med studie- och yrkesvägledning eller elevhälsa: Resultaten kan vara ett stöd i samtal om medicinsk studie- och yrkesvägledning – till exempel för att uppmärksamma att olycksrisk och belastningsskador är särskilt kopplade till vissa branscher, medan psykisk belastning och sjukskrivning är mer framträdande inom andra, som vård och omsorg.
För dig som är arbetsgivare och tar emot unga på PRAO, praktik eller APL: Rapporterna understryker vikten av en god introduktion, tydlig handledning, fungerande säkerhetsrutiner och att unga faktiskt får möjlighet att vara delaktiga och föra fram synpunkter på sina arbetsförhållanden.
En kunskapslucka värd att känna till
Kunskapssammanställningen konstaterar att det finns förvånansvärt lite svensk forskning om ungas arbetsmiljö – endast 24 studier uppfyllde kraven för att inkluderas, och nästan inga har undersökt hur sambanden skiljer sig åt beroende på kön, utbildningsnivå eller bransch. Det behövs alltså mer forskning, inte minst om hur man bäst ökar ungas kunskap om arbetsmiljörisker och förebygger ohälsa och olyckor.
Publicerad 2026-07-07
Senast ändrad 2026-07-07
