Åldern är inte hela sanningen – vad som verkligen påverkar ungas hälsa på jobbet

Unga skadar sig oftare på jobbet än äldre. Den vanliga förklaringen är att unga tar mer risker och har svårare att bedöma faror. Men en ny forskningsöversikt visar att den bilden är för enkel. Det som betyder mest för ungas arbetsmiljö är inte åldern i sig, utan arbetsvillkoren: hur jobbet är organiserat, vilken anställning man har och vilket stöd man får av kollegor och chefer. Här sammanfattar vi översiktens viktigaste slutsatser och vad de betyder för dig som möter unga i skolan eller på en arbetsplats.

De viktigaste slutsatserna

• Arbetsvillkoren väger tyngre än åldern. Flera studier är överens om att arbetsplatsens utformning, krav och sociala relationer påverkar ungas hälsa mer än ålder eller andra individuella faktorer. Att bara förklara olyckor med "ungdomligt risktagande" leder fel och skymmer de verkliga orsakerna.
• Anställningsformen spelar roll. Osäkra anställningar, deltid, många korta jobb samtidigt och obekväma arbetstider är vanligt bland unga och påverkar hälsan direkt. Vilken ställning man har på arbetsplatsen – anställd, outbildad, lärling eller elev – styr vilka uppgifter, vilket ansvar och vilka arbetstider man får.
• Lärlingar och praktikanter är i en särskilt utsatt position. Deras situation är dubbel: de kan skyddas av längre inskolning och stöd från erfarna kollegor, men samtidigt visar en studie att de löper upp till fyra gånger högre risk att råka ut för en olycka än unga som redan är i arbete. De har ofta lågt inflytande över hur arbetet ska utföras, vilket i sig kopplas till fler olyckor och sämre hälsa.
• Socialt stöd är en nyckelfaktor. Stöd från handledare, chefer och kollegor hjälper unga att våga be om hjälp, lära sig arbeta säkert i praktiken och säga nej till uppgifter som är för farliga. Brist på stöd – särskilt när någon blir isolerad, retad eller mobbad – ökar däremot risken för både psykisk ohälsa och olyckor.
• Att bli lämnad ensam ökar risken. Bristande handledning och avsaknad av en erfaren kollega som visar hur arbetet görs säkert hänger tydligt ihop med fler arbetsolyckor, särskilt vid farliga moment.
• Risker och besvär ser olika ut för unga kvinnor och unga män. Unga män råkar oftare ut för olyckor, medan unga kvinnor oftare drabbas av stress, belastningsbesvär och trakasserier. Mycket av skillnaden beror på att unga kvinnor och män arbetar i olika branscher och yrken, inte på könet i sig. Kvinnor som söker sig till mansdominerade yrken kan möta en tuff jargong och sämre stöd, vilket kan påverka den psykiska hälsan.
• Arbetsmiljöutbildning i skolan skyddar – men är ofta för svag. Översikten lyfter att utbildning i arbetsmiljö har en tydlig skyddande potential, men att den ofta är för kort, för allmän eller saknas helt i utbildningarna. Ett återkommande problem är krocken mellan det eleverna lär sig i skolan och hur kollegorna faktiskt gör på arbetsplatsen.

Vad betyder det här i praktiken?

För dig som är yrkeslärare, SYV eller rektor: Översikten stärker argumenten för att arbetsmiljö behöver vara en tydlig och praktisk del av utbildningen, och att eleverna behöver förberedas på den verklighet som möter dem på APL och i arbetslivet. Att träna elever i att känna igen risker, be om hjälp och säga ifrån är minst lika viktigt som att lära ut regler. Det finns också ett värde i att uppmärksamma elever som söker sig till yrken där deras kön är i minoritet, eftersom bemötande och stöd kan påverka hälsan.

För dig som är arbetsgivare och tar emot unga på APL, praktik eller som nyanställda: Den enskilt viktigaste skyddsfaktorn är att den unge inte lämnas ensam. En erfaren handledare som finns nära, visar hur arbetet görs säkert och gör det tryggt att fråga och att säga nej till farliga uppgifter minskar risken för skador. Tänk också på att den unges möjlighet att påverka sitt eget arbete har betydelse för både hälsa och säkerhet.

Publicerad 2026-08-26

Senast ändrad 2026-08-26