Arbetsmiljöverket medicinska kontroller

Uppdaterat jan 2026 Kontrollera eventuella ändringar hos Arbetsmiljöverket

Medicinska Kontroller i arbetslivet enligt AFS 2023:15

Syftet är att minska risken för skada/ ohälsa och dess eventuella konsekvenser för omgivningen.

De medicinska kontrollerna ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på sviktande hälsa eller funktionsförmåga i arbetet. De ger också underlag för åtgärder på arbetsplatsen, för rådgivning och utfärdande av Tjänstbarhetsintyg. Det finns i vissa fall lagkrav på Tjänstbarhetsintyg för att sysselsättas med arbetsuppgiften där kritisk exponering förekommer. Krav på förnyat intyg vart 1-3:e år eller oftare om hälsan eller att provtagning visat tecken på hälsorisker.

Medicinska kontroller baseras på hälsodeklaration, hälsokontroll med läkarundersökning och eventuella prover. Den undersökande läkaren bedömer utifrån uppgifter om diagnoser, undersökningsfynd med mera hur detta kan påverka risker och funktionsförmåga och därmed om det finns hinder att arbeta med den aktuella arbetsuppgiften. Hindren kan vara att personens medicinska tillstånd och dess påverkan på fysisk eller psykisk funktionsförmåga inte är förenliga med arbetsuppgifternas risker och krav. Detta kan medföra hög risk för olycksfall/skada/ohälsa samt en risk för att personen misslyckas i viktiga arbetsuppgifter, något som även kan komma att även skada andra

Yrken/exponeringar där krav finns på tjänstbarhetsintyg

Det finns ett antal typer av exponering i arbetslivet där Arbetsmiljöverket kräver att arbetstagare måste genomgå medicinska kontroller och erhålla ett tjänstbarhetsintyg. För vissa av dessa exponeringar krävs dessutom ett intyg från en så kallad härdplastutbildning. Nedan följer en sammanhållen beskrivning av de exponeringar, yrken och medicinska tillstånd som ingår.

Allergiframkallande produkter – krav på härdplastutbildning

Se även i AFS 2023:15 om Allergiframkallande kemiska ämnen

Diisocyanater

En typ av exponering gäller diisocyanater, som är klassificerade som H334, vilket innebär att ämnena kan orsaka allergi‑ eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning. Diisocyanater kan förekomma inom flera branscher, bland annat hos byggnadsarbetare, i motorbranschen (särskilt bland lackerare och mekaniker), vid gjuteriarbete och inom sjukvården, framför allt vid plastgipsning.
Tillstånd som kan medföra stor skaderisk eller innebära att personen inte får arbeta med dessa ämnen är lungsjukdomar såsom astma eller KOL, liksom eksem. Rökare bedöms också ha ökad risk.

En annan grupp allergiframkallande ämnen är organiska syranhydrider, även dessa klassificerade som H334. De förekommer främst i arbetet hos lackerare och golvläggare, och riskbedömningen av medicinska tillstånd är densamma som vid diisocyanater.

Cyanoakrylater

Exponering för etyl‑2‑cyanoakrylat eller metyl‑2‑cyanoakrylat i mer än 30 minuter per vecka kan till exempel förekomma vid arbete med snabblim. Berörda yrken inkluderar ögonfransstylister och olika typer av verkstadsarbete. De medicinska riskerna är desamma som vid övriga allergiframkallande kemikalier (astma, KOL, eksem, rökning).

Isocyanater bildade vid termisk nedbrytning

Isocyanater kan också bildas vid upphettning av kväveföreningar. Detta drabbar exempelvis bilplåtslagare, bilmekaniker samt personal som arbetar med medicinsk diatermi. Riskbedömningen följer samma medicinska kriterier som för diisocyanater.

Fibrosframkallande damm

Här ingår tre olika typer av damm som kan ge lungsjukdom och kräver tjänstbarhetsintyg:

1. Asbest Yrken där detta kan förekomma är rivnings‑ och renoveringsarbetare, samt andra byggnadsarbetare såsom elektriker. Risker omfattar lungsjukdomar som astma och KOL, och rökning innebär ökad risk.
2. Kvarts Detta rör främst sten‑ och stenkrossarbetare, rivningsarbetare och betongarbetare. Riskbedömningen är densamma som ovan.
3. Vissa syntetiska oorganiska fibrer vid exponering över 50 timmar per år, till exempel hos industriugnsrengörare. Även här gäller samma medicinska begränsningar.

Tungmetaller – blodprov krävs

Beroende på vilken metall arbetstagaren exponeras för kan olika yrkesgrupper beröras.

• Bly vid 10–50 timmars exponering per vecka drabbar bland annat personer som arbetar inom elektronik, återvinning, batteritillverkning, glasblåsning, gravering eller målning. Tillstånd som kan medföra förbud är blodsjukdomar som anemi, och gravida får inte utsättas på grund av risk för fosterskador.
• Kadmium förekommer främst vid elektronikåtervinning. Ökad risk gäller för personer med nedsatt njurfunktion eller för rökare.
• Kvicksilver kan förekomma i elektronikåtervinning och bland tandvårdspersonal. Risker gäller bland annat nervsjukdomar eller nervskador, och exponering är kontraindicerad vid graviditet på grund av risk för fosterskada.

Arbete som innebär stor fysisk eller psykisk ansträngning

Vissa arbetsuppgifter ställer höga krav på fysisk eller mental förmåga och kräver tjänstbarhetsintyg. 

Arbete på höjd (>13 meter)

Detta inkluderar arbete i master, på stolpar, vindkraftsverk samt trädarbete (arborister). Yrkesutövare får inte ha medicinska tillstånd som innebär risk för plötslig funktionsförlust, till exempel epilepsi eller blodsockerfall, eller tillstånd som nedsätter fysisk förmåga såsom hjärt‑kärlsjukdom eller lungfunktionsnedsättning. Även balansstörning, begränsad rörlighet, vissa läkemedel och missbruk kan vara kontraindikationer.

Rök‑ och kemdykning

Gäller framför allt brandmän och andra som utför räddningsinsatser. Förutom medicinska kontroller har brandförsvarsorganisationer egna tester för styrka, uthållighet och livräddningsförmåga. Medicinska hinder kan vara hjärt‑ och kärlsjukdomar, nedsatt fysisk arbetsförmåga, epilepsi, panikångest, uppmärksamhets‑ och koncentrationsproblem samt oförmåga att arbeta lugnt under stress.

Läs mer om rök och kemdykning

• Medicinska kontroller i arbetslivet.
• Rök- och kemdykning (PDF)
• Vägledning för den som utför medicinska kontroller. 

Dykning

Arbetstagare som utför dykeriarbete måste bedömas enligt EDTC‑standard av dykerimedicinsk expertis. Personer med psykiatrisk ohälsa, kognitiva funktionsnedsättningar eller andra tillstånd som kan leda till olycksfall får inte arbeta som dykare.

Läs mer om dykning:

• Dykeriarbete,
• Medicinska kontroller i arbetslivet.
• Vägledning för den som utför medicinska kontroller. 

Yrken / exponeringar UTAN krav på Tjänstbarhetsintyg

Det finns även arbetsuppgifter och exponeringar som inte kräver tjänstbarhetsintyg, men där det fortfarande kan vara aktuellt med medicinska kontroller och ibland krav på härdplastutbildning (enligt AFS 2023:10). Även i dessa fall kan vissa medicinska tillstånd innebära betydande risker för ohälsa.

Allergiframkallande kemiska produkter (H317 eller H334)

Här förekommer fortfarande krav på intyg från härdplastutbildning, men inte på tjänstbarhetsintyg.

Epoxiplast kan förekomma hos målare, golvläggare och inom reliningarbete. Personer med lungsjukdom såsom astma eller KOL, eksem eller som röker bedöms ha ökade risker.

Även formaldehydhartser innebär exponering, exempelvis hos målare, möbelsnickare och träindustriarbetare. Riskbedömningen är densamma som vid epoxi.

Akrylater och metakrylater förekommer bland annat hos tandvårdspersonal, målare, lackerare och nagelskulptörer. De medicinska riskerna (astma, KOL, eksem, rökning) är desamma som ovan.

Övriga arbeten

Det finns även arbetsmoment där medicinska kontroller kan vara aktuella trots att varken tjänstbarhetsintyg eller härdplastutbildning krävs. Här är riskerna främst kopplade till belastning, vibrationer och arbetstider.

Vibrerande handhållna maskiner

Arbeten inom bygg och anläggning, snickeri, mekanik, trädgårdsarbete, tandvård och tatueraryrket innebär ofta exponering för vibrationer. Medicinska tillstånd som kan öka risken för skador är Raynauds sjukdom, bindvävssjukdom, tidigare köldskador i händerna, karpaltunnelsyndrom, diabetes, nikotinbruk och viss medicinering (till exempel betablockerare).

Handintensivt arbete

Detta gäller bland annat städare, arbete vid löpande band, kassaarbete och liknande yrken där händer och armar används repetitivt. Vanliga besvär som kan påverka arbetsförmågan är smärta i nacke, axlar, armar och händer.

Nattarbete (mer än 3 timmar mellan 22–06)

Nattarbete förekommer exempelvis inom hälso‑ och sjukvård, blåljusyrken, långdistansförare, skiftarbetare generellt och journalister. Tillstånd som kan innebära risk vid nattarbete är bland annat sömnstörningar, diabetes, psykisk ohälsa och substansmissbruk.

Medicinska kontroller enligt andra förordningar från Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har flera föreskrifter där medicinska kontroller krävs, även om dessa inte är kopplade till tjänstbarhetsintyg.

Minderårigas arbetsmiljö

Minderårig = under 18 år

Reglerna finns i Kapitel 8 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) , om planering och organisering av arbetsmiljöarbete.
Krav på tjänstbarhetsintyg kan förekomma, beroende på arbetsuppgift.

Det gäller till exempel elever på praktik eller APL (arbetsplatsförlagt lärande), samt vid scen- och kulturarbete. Minderåriga anses vara särskilt känsliga för fysiska och psykiska belastningar. Bristande mognad och erfarenhet innebär ökad risk för olycksfall och psykisk påfrestning. Bedömningen ska därför även väga in både fysisk och psykisk mognad.

Buller i arbetet

Regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön.

Yrken där buller är vanligt är byggnadsarbetare, verkstadsarbetare, lärare, musiker med flera.

Exempel på möjliga hälsorisker är hörselskada, tinnitus, röstproblem, hjärt‑kärlsjukdom och stress.
Den medicinska kontrollen består av hörselkontroll.

Artificiell optisk strålning

Också reglerad i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön

Kan förekomma i arbete med laser, svetsning eller vissa typer av medicinsk behandling. Risker omfattar ögonskador (till exempel fotokeratit/svetsblänk, grå starr) samt hudskador (till exempel brännskador eller cancer).
Medicinsk kontroll innebär synkontroll.

Arbete vid bildskärm

Regleras i AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning.

Detta berör en mycket stor del av arbetsmarknaden – cirka 80 % arbetar vid bildskärm.
Vanliga besvär är ögonproblem, nack- och axelsmärtor samt huvudvärk.

Den medicinska kontrollen innebär synkontroll och vid behov glasögon.

Elektromagnetiska fält

Också i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön.

Exponering förekommer bland annat inom hälso‑ och sjukvård och hos djurvårdare, exempelvis där magnetröntgen används.
Riskerna kan omfatta termiska effekter (brännskador) samt nerv‑, muskel- eller sensoriska effekter.
Medicinsk kontroll: Allmän kontroll.

Smittorisker

Regleras i AFS 2023:10.

Gäller främst hälso‑ och sjukvårdspersonal samt inom djurvård.
Riskerna omfattar smittsamma sjukdomar från bakterier, virus och svamp.
Medicinsk kontroll: Smittokontroll.

Arbete med försöksdjur

Även detta ingår i AFS 2023:10.

Berör personal på laboratorier och andra verksamheter där försöksdjur förekommer.
Hälsorisker omfattar allergier, astma, rinit, eksem, zoonoser samt risk för bit- eller klösskador.
Medicinsk kontroll: Allmän kontroll.

Hälsoundersökning av flygpersonal

Regleras i AFS 2023:15 och hos Transportstyrelsen – Luftfart.

Gäller personal i lufttrafikföretag som transporterar personer eller material med flygplan eller helikopter.
Risker att uppmärksamma är svåra sömnstörningar, annan ohälsa kopplad till rubbad dygnsrytm, till exempel diabetes, samt graviditetsrisker.