Transportstyrelsen medicinska kontroller

Transportstyrelsens medicinska kontroller omfattar: 

• Vägtrafik – Fordonsförare
• Järnvägstrafik – Lokförare; Tunnelbana och Spårväg; Säkerhetspersonal
• Sjöfart - Ombordpersonal med olika befattningar
• Luftfart – Flygare och Flygledare

För en översikt se:

Trafiksäkerheten i Sverige medicinska krav (pdf)

Transportstyrelsen - Vägtrafik

Uppdaterad sept 2021 Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen

Körkortsbehörighet

• Lastbil C
• Buss D
• Taxi

Krav för att inneha körkortsbehörighet C och D.

Baseras på bland annat synkontroll och läkarundersökning. Fördjupade undersökningar görs vid svårbedömda tillstånd. Återkommande kontroller vart femte år eller oftare om risk för försämrat hälsotillstånd.

Mer information till allmänheten – De medicinska kraven i trafiken 

Detaljer - Transportstyrelsens författningssamling

För förlängning av behörighet  - Förlängning av högre behörigheter

Mer information – Telefon 010-49 55 751 eller 0771 818 181

Krav på hälsotillstånd och funktionsförmåga för att få behörighet för körkort

Hinder för körkortsbehörighet C (lastbil), D (buss) och taxi:

Varje sjukdom, skada eller annat medicinskt förhållande som kan antas påverka förmågan att köra fordon ska prövas ur trafiksäkerhetssynpunkt.

• Synförmåga: (med eventuella glasögon eller linser) Nedsatt synskärpa eller inskränkt synfält liksom dubbelseende och total nattblindhet. Nedsatt färgseende är inget hinder. Läkarintyg krävs.
• Hörsel: (Körkort D och taxi) Nedsatt så att man ej kan kommunicera med passagerare .
• Balans: Plötsliga balansrubbningar eller trafikfarlig yrsel.
• Hjärt-/kärlsjukdomar: Om de innebär påtaglig risk att hjärtats funktioner försämrads. Pacemaker är inget hinder.
• Diabetes: Om insulinbehandlad + känner ej till varningstecknen på blodsockerbrist / gör ej blodsockertester, allvarliga tillbud av låg blodsockernivå. Komplikationer i ögon, hjärta-/kärlsystem, nervsystem, hjärna med mera.
• Rörelseförmåga: Funktionsnedsättning så att fordonet ej kan köras på ett trafiksäkert sätt. Buss- och taxiförare som ej kan hjälpa passagerare i/ur fordonet eller med bilbälte.
• Neurologiska sjukdomar: Till exempel epilepsi som utgör en trafiksäkerhetsrisk. Till exempel mindre än 10 år sedan senaste anfallet (utan mediciner). Parkinson eller MS med störd körförmåga.
• Njursjukdom: till exempel dialysbehov.
• Kognitiv störning: Demens. Allvarlig kognitiv störning: till exempel Alzheimers sjukdom, svår hjärnskakning, nedsatt omdöme, uppmärksamhet eller förmåga att ta in synintryck, störda psykomotoriska funktioner.
• Vakenhetsstörningar: Sömnapné-syndrom, Narkolepsi.
• Psykiska sjukdomar som medför trafiksäkerhetsrisk kan utgöra hinder. Till exempel schizofreni, bipolär sjukdom med bristande omdöme eller impulskontroll, anpassningsförmåga, vanföreställningar med mera. Intyg krävs från psykiater.
• ADHD, autism eller motsvarande. Diagnosen i sig behöver inte utgöra ett hinder, det är symptomen, som störningar av impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme samt tvångsmässig fixering som ska beaktas vid bedömningen och som kan utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Ska rapporteras i hälsodeklarationen inklusive en rapport från behandlande läkare.
• Substansmissbruk: Beroende/missbruk av alkohol eller psykoaktiva substanser utgör hinder tills varaktig nykterhet har verifierats. Rattfylleri eller missbruksvård utgör hinder. Kräver upprepade utredningar med provtagning.

Avslag på ansökan om körkortstillstånd kan överklagas hos förvaltningsdomstolen.

Transportstyrelsen – Järnvägstrafik 

Uppdaterad sept 2021  Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen

Transportstyrelsen har strikta krav på hälsa och undersökningar av personer inom spårbunden trafik. Undersökningarna görs av behörig läkare och upprepas med olika tidsintervaller. För närmare detaljer hänvisas till Transportstyrelsens olika föreskrifter. Beslut om lokförarbevis kan överklagas hos Förvaltningsrätten. Översyn pågår av föreskrifterna för lokförare.

För detaljer kontakta Transportstyrelsen: tel  0771-503 503
Mer info om trafikmedicin

För alla personalkategorier gäller allmänna medicinska krav: Personal får inte lida av medicinska tillstånd eller stå under sådan medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande så att det kan innebära en risk för trafiksäkerheten:

• Plötslig medvetandeförlust eller förlust av funktionsförmåga.
• Nedsatt vakenhet, uppmärksamhet, koncentration, omdöme, balans eller koordination.
• Betydande begränsning av rörelseförmågan.

Lokförare

Transportstyrelsens föreskrift om hälsokrav på lokförare TSFS 2013_52.pdf (transportstyrelsen.se)

Allmänna medicinska krav: se ovan.

Översyn pågår av föreskrifterna för lokförare.

Sjukdomar och tillstånd som utgör hinder för lokförarbevis:

• Hjärtsjukdom, obehandlat eller inte framgångsrikt behandlat högt blodtryck eller symptomgivande lågt blodtryck eller kärlsjukdomar med risk för medvetandestörningar
• Diabetessjukdom som behandlas med tabletter eller insulin
• Epilepsi och andra neurologiska sjukdomar och tillstånd
• Yrselsjukdomar
• Sömn- och vakenhetsstörningar
• Demenssjukdomar
• Kognitiva funktionsnedsättningar
• Psykiska sjukdomar och störningar
• ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd
• Psykisk utvecklingsstörning
• Missbruks- eller beroendetillstånd.
• Syn- och hörsel- samt talfunktionerna ska uppfylla specificerade detaljerade krav.

Om föraren inte uppfyller hälsokraven i dessa föreskrifter får läkare eller psykolog med särskilt tillstånd inte utfärda utlåtande om att föraren är fysiskt, psykiskt eller yrkespsykologiskt lämplig att framföra järnvägsfordon. Transportstyrelsen ska, efter ansökan från föraren, göra en särskild bedömning av om sjukdomen eller tillståndet i aktuellt fall utgör hinder i fråga om lämplighet att framföra järnvägsfordon.

Hälsokontrollen upprepas med kortare intervall ju äldre föraren blivit.

Säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnväg, tunnelbana och spårväg

Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter omfattas av dessa av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsa och hälsoundersökningar:

• Hälsokrav för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen och med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg 
• Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen
• Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg;

Allmänna medicinska krav: se ovan.

Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte ha sjukdomar eller tillstånd som innebär en trafiksäkerhetsrisk eller använda läkemedel eller andra medel med konsekvenser som innebär an trafiksäkerhetsrisk. Det individuella fallet ska undersökas och bedömas av läkare.

Hälsoundersökningen upprepas mellan varje och vart femte år beroende på åldern. Den omfattar bland annat:

• Hjärt-/kärlsjukdomar (inkl högt blodtryck) särskilt de som kan medföra akut medvetandesänkning
• Diabetes och följdsjukdomar i ögon, nervsystem med mera, samt medicinering som ger blodsockerfall
• Rörelseorganens funktioner, nedsatta balans, koordination eller rörlighet
• Hörsel - Kan uppfatta trafiksäkerhetsmässig viktig information. Hörseltest. Hörapparat tillåtet.
• Syn -Kan uppfatta all trafiksäkerhetsmässig viktig information. Synkontroll (synskärpa, synfält, mörkerseende, färgseende, dubbelseende) Kontaktlinser tillåtet.
• Sömn- och vakenhetsstörningar, trötthet som medför trafiksäkerhetsrisk
• Epilepsi och andra neurologiska tillståndtill exempel MS, Parkinsons sjudom
• Demens, kognitiva störningar till exempel uppmärksamhet, omdöme, flexibilitet, minne, neglect, apraxi
• Psykiska sjukdomar och störningar till exempel psykos, mani, spec. om brist på sjukdomsinsikt
• Påverkan av alkohol eller andra droger
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF [ADHD, autismspektrumstillstånd, Tourettes syndrom eller likartade]).

En person med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att:

1. En läkare har bedömt att konsekvenserna av funktionsnedsättningen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk
2. Eventuella läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk
3. Funktionsnedsättningen minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. Vid bedömningen ska läkaren ta hänsyn till störning av impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme, förmåga att följa regler och social interaktion samt tvångsmässig fixering.

Säkerhetskritiska arbetsuppgifter förknippade med att medfölja ett tåg

Tågbefälhavare-/klarerare, trafikbiträde, tillsynsman, besiktningsman, signalsäkerhets kontrollant.

För detaljer se: Hälsokrav för personal med säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg

Medicinsk / psykologisk undersökning

Allmän medicinsk undersökning, diabetes, screening av drogmissbruk - (urin/blodprover)

• Kognitiv förmåga -perception, uppmärksamhet, koncentration, minne, slutledning, kommunicera
• Psykomotorisk förmåga – Reaktionshastighet, rörelsekoordination
• Beteende och personlighet – Emotionell självkontroll, stabilitet, självständighet, samvetsgrannhet

Allmänna medicinska krav se ovan.

Specifika krav Synförmåga och hörsel skall undersökas.

• Kontaktlinser/hörapparat är tillåtna.
• Med vissa undantag (diabetes) specificeras inte diagnoser som hinder.
• Nedsatt funktionsförmåga specificeras som hinder.
• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) nämns inte. Eventuella hinder vid NPF får sannolikt härledas från de funktionsnedsättningar som det kan medföra.

Transportstyrelsen - Sjöfart

Uppdaterad juni 2021  Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen

Enligt internationella och nationella regelverk ska de som arbetar på fartyg ha ett giltigt läkarintyg för att ha behörighet för sin befattning. De medicinska kraven varierar för olika fartygstyper, fartområden och befattningar.

Befattningarna är indelade i följande 5 grupper:

• Däckspersonal (befälhavare, styrman, rorsman, utkik, de som ingår i säkerhetsbesättningen och tillhör däcksavdelningen)
  1. Övrig däckspersonal
  2. Maskinpersonal
• Intendentur/övriga

Enskilda länder utformar själva sina intyg vilket medför att kravbilden kan vara olika beroende på vilket land som utfärdar intyget.

Nedanstående gäller för svenskflaggade fartyg. Undersökningarna och bedömningarna ska göras av en behörig (sjömans-)läkare. Krav på förnyat intyg vanligtvis efter 2 år (4 år vid inre sjöfart och vissa fiskefartyg med flera). Läkaren kan dock ytterligare förkorta giltighetstiden, om tätare hälsokontroller behövs. När det gäller anställning är det arbetsgivarens beslut som gäller.

För allmän information se: Transportstyrelsens sidor för ombordanställda. 

För detaljer se: Transportstyrelsens föreskrifter om läkarintyg för sjöfolk

Rekommendationer för läkarundersökningen vid vissa sjukdomar– se Guidelines on the medical examinations of seafarers, (på engelska)

För mer information kontakta Transportstyrelsen, Sekttion sjöpersonal: Tel  0771-503 503; 

e-post sjofart.behorighet@transportstyrelsen.se

Krav på hälsotillstånd eller funktionsförmåga för att erhålla behörighet

Vid en hälsoundersökning för att erhålla ett läkarintyg för sjöfolk ska en sjöman lämna in en hälsodeklaration till sjömansläkaren. Sjömansläkaren har inte tillgång till sjömannens hälsobakgrund från vården eller behandlande läkare och utgår således från informationen i hälsodeklarationen. Denna fylls i på heder och samvete. Har personen upplyst om hälsomässiga åkommor kan sjömansläkare begära in ett utlåtande/underlag från behandlande läkare för att bedöma om personen är lämplig för tjänstgöring till sjöss i den angivna befattningen och fartområdet.

Begränsad undersökning (Syn och hörsel)

Ska bedöma om man uppfyller befattningens krav på syn- och hörselförmåga

Exempel på krav för behörighet i grupp 1.

• Synskärpa (med eller utan glas eller linser) Hinder om under 0,5-0,7 (binokulärt minst 0,2)
• Synfält: Hinder om nedsatt enligt kriterier.
• Färgseende: Hinder om nedsatt enligt kriterier.
• Nattblindhet:Hinder om ej tillräcklig synförmåga för att genomföra nödvändiga funktioner.
• Hörsel: Hinder om man utan hörapparat med vardera öra inte kan höra normalt tal på 4 m avstånd (även undersökning med tonaudiometer).

Fullständig undersökning inkl hälsodeklaration (Kontroll av syn och hörsel ingår).

Undersökningarna ska utreda om den undersökte har någon sjukdom eller funktionsnedsättning som kan antas medföra fara för hälsan eller säkerheten för dem själva och övriga ombord eller göra hen oförmögen för tjänstgöring till sjöss. Ska inriktas på att bedöma eventuella sjukdomar eller funktionsnedsättningar som uppgivits i hälsodeklarationen samt om sjömannen i övrigt har något hälsoproblem som kan få betydelse för tjänstbarheten till sjöss.

Personen ska inte heller behandlas med läkemedel vars biverkningar försämrar förmågan att klara av åtaganden ombord. Personen ska ha den fysiska och psykiska förmågan att utföra rutinmässiga uppgifter och klara av sina åtaganden i nödsituationer.

Angående neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det föreligger inget generellt hinder för personer med NPF att tjänstgöra på fartyg eftersom det finns olika grader av nedsättningar. En bedömning görs i varje enskilt fall. Vid bedömningen av individens lämplighet för tjänstgöring tas hänsyn till bland annat befattning/ arbetsuppgift, fartområde och sjösäkerhet.

Beroende på NPF-diagnos, nedsättningsgrad och medicinering kan tjänstgöring begränsas till en viss befattning, fartområde eller att läkarintygets giltighetstid begränsas där tätare uppföljningar krävs. Om dessa begränsningar inte är lämpliga kan följande befattningar vara uteslutna vid NPF: fartygs- och maskinbefäl, däckspersonal som ingår i säkerhetsbesättningen, radiopersonal, ensamarbete, arbete inom obegränsad fart.

Transportstyrelsen - Luftfart  

Uppdaterad augusti 2021  Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen

Personalen är indelade i fem olika klasser

1. Klass 1 = trafikflygare
2. Klass 2 = privatflygare
3. Klass 3 = flygledare
4. LAPL = privatflygare med ultralätt flygplan
5. Kabinpersonal

Det föreligger krav på medicinskt intyg för att erhålla behörighet att utföra arbetet. Intygen utfärdas vid flygmedicinskt centrum eller av flygläkare (Klass 2 samt LAPL). Krav på förnyat intyg inom ½ - 5 år beroende på klass och typ av undersökning. Det finns ingen sammanfattande eller lättöverskådlig information som beskriver de medicinska och funktionskraven vid luftfart.

För detaljer – se: Flygmedicin - Transportstyrelsen

Vägledning för flygläkare (PDF)

Vägledning – Kompletterande bedömning av psykisk hälsa 

För ytterligare information kontakta Transportstyrelsen: 0771-503 503, välj luftfart – (medicinhandläggare på flygmedicin).

Se även: Arbetsmiljöverket, Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget.

Krav på hälsotillstånd eller funktionsförmåga för att erhålla behörighet

De medicinska kraven (kroppsliga och psykiska) för att erhålla behörighet är mycket höga, speciellt för klasserna 1-3. Regelverket, som till stora delar är internationellt, är omfattande och redovisas därför inte här.

Flygläkaren ska bedöma sökandens medicinska och psykiska hälsa vid varje flygmedicinsk undersökning för utfärdande, förlängning eller förnyelse av medicinskt intyg för flygtjänst.

Det görs en individuell första bedömning av flygläkaren, och när det behövs enligt regelverket (ansökan om medicinskt intyg för yrkespilot eller flygledare) även av Transportstyrelsens flygöverläkare.

Vid symtom förenliga med neuropsykiatrisk diagnos eller medicinering för sådan kan ett godkännande inte bli aktuellt. Vid tveksamma fall ombeds den sökande inkomma med kompletterande utredning till sin flygläkare.

Det finns möjlighet att begära omprövning av beslut och överklaga till Förvaltningsrätten. Sådana ärenden bedöms oftast också av Transportstyrelsens oberoende expert i psykiatri.